BIstånd till nordiska bin- unik resurs för framtidens ekosystemtjänster (Q4297344)
Jump to navigation
Jump to search
Project Q4297344 in Sweden, Norway
| Language | Label | Description | Also known as |
|---|---|---|---|
| English | BIstånd till nordiska bin- unik resurs för framtidens ekosystemtjänster |
Project Q4297344 in Sweden, Norway |
Statements
234,952.0 Euro
0 references
507,956.0 Euro
0 references
46.25 percent
0 references
1 January 2019
0 references
31 December 2021
0 references
Norges Birøkterlag|Stift Nordens Ark
0 references
58°26'31.74"N, 11°18'5.69"E
0 references
60°4'35.69"N, 11°8'35.56"E
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: Apis mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. Vad gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (English)
0.0294171882479863
0 references
Tá an t-eolas seo ar fáil ar an suíomh gréasáin seo agus ar an suíomh gréasáin seo, tá an t-eolas is déanaí ar fáil ar an suíomh gréasáin seo. APIs mellifera mellifera), agus níos mó ná sin. Ar an ábhar seo, is féidir leat dul i ngleic le tuilleadh eolais a fháil. Bhí an t-eolas mícheart nó as dáta. Ar deireadh thiar thall, is féidir leat dul i ngleic leis an ábhar seo. Is féidir le daoine a bheith ag dul i ngleic le tuilleadh eolais a fháil agus a chur ar aghaidh go dtí an córas a bhaineann le sonraí agus sonraí a chur ar fáil agus a chur i bhfeidhm. I measc na n-ábhar agus na n-ábhar a bhaineann le hábhar a bhaineann le hábhar nó le hábhar a bhaineann le hábhar, is féidir le daoine eile a bheith ina n-aonar nó ina n-aonar, nó níos mó ná sin a chur ar fáil do dhaoine aonair, agus d’fhéadfadh sé go n-iarrfaí ort dul i ngleic leis na sonraí pearsanta, úsáid tírdhreach: coimeádán, flowerbed, teorann, gairdín carraig. Det breathnadóirí ar an eolas faoi na pailneoirí ó Nektar från Vilda arter, lena n-áirítear ar fud an domhain. Ar ndóigh, is fearr agus is féidir a chur chun cinn agus a chur chun cinn ar fud an domhain ar fud an domhain le haghaidh níos mó ná uair amháin arbetares arbetares livslängd, chomh maith le diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Chomh maith leis sin, is féidir leat a fháil níos mó agus níos mó agus níos mó ná uair amháin, agus níos mó ná uair amháin, agus níos mó ná uair amháin, agus níos mó ná uair amháin. Chomh maith leis sin, is féidir linn a bheith ag obair i gcónaí le Framtida agus le hábhair eile. Maidir leis an gclár agus leis na sonraí a bhaineann leis an gclár, is féidir leat dul i ngleic leis sin. Ar deireadh thiar thall, le haghaidh tuilleadh eolais a fháil le haghaidh tuilleadh eolais a chur ar fáil le haghaidh tuilleadh eolais a fháil le haghaidh tuilleadh eolais a fháil ar an suíomh gréasáin seo. Is féidir leat teacht ar eolas maidir leis an eolas a bhaineann leis an ábhar seo, agus is féidir leat teacht ar an eolas maidir leis an gcaoi a bhfuil an t-eolas sin á chur ar fáil. Tá thart ar 120 000 besökare (mar shampla Sverige och Norge) ar fáil le haghaidh 120 000 besökare (ar fud an domhain). (Irish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien eksemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enlig många Biodlares erfarnehet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stortsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observatørater att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projekt som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig henviserens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande information- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda om den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Danish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats onder flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av nordiska biet (latin: API’s mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt bestuiving av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. Olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gällerer födosök och pollinationseffektivitet. Ik ben van mening dat het de bedoeling is dat de Commissie in het kader van het Verdrag van Maastricht een voorstel voor een verordening van het Europees Parlement en de Raad tot wijziging van Verordening (EEG) nr. 1408/71 van de Raad tot wijziging van Verordening (EEG) nr. 1408/71 van de Raad tot wijziging van Verordening (EEG) nr. 1408/71 van de Raad betreffende de werking van de Europese Unie op het gebied van de veiligheid en de gezondheid van de mens op de markt brengt. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många val också Buckfast-rasen. De waarnemers att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Het is de bedoeling van de Commissie om in het kader van de beroepsopleiding van de Europese Gemeenschap en de Lid-Staten van de Lid-Staten op de hoogte te blijven van de toepassing van de bepalingen van het Verdrag betreffende de werking van de Europese Unie. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programmaområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda to viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. Omfattande informatie- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. Nl informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Dutch)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt zapylania av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och zaplinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar to miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge Mężczyźni av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, Har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har obserwatorats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar Pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från från från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samrbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pyłlen, samt resistanceens mot patogener. Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistanceenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomspridning och kommer därför leda to viktig information förstå birasernas Maximala respektive pollineringsstrategier. Pl omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. Pl informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och zaplinationsekologi. (Polish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats pod flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latina: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt opraševanje av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och opraševanjeeffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar do miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hibridraser, Fämst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många Fall också Buckfast-rasen. Det har opazovalci att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar cvetni prah från grödor och i mindre grad samlar cvetni prah och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektit som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samrbete undersöka arbetares livslängd, cvetni prahspektrum och diversitet hos insamlat cvetni prah, samt upira mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Rezultataten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer uporenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programrådet inte täcker doräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomspridning och kommer därför leda do viktig information fört förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektit, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektit och bi- och pollinationsekologi. (Slovenian)
4 November 2022
0 references
Hotellit lähellä paikkaa Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exampleemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Näytä lisää tuotteesta ”Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av Kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar siitepöly från grödor och i mindre grad samlar siitepöly och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, siitepölyspektrum och diversitet hos insamlat siitepöly, samt resistens mot patogener. Löydä edullisin Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med med onka med onka med onka med med onka med anka med anka med -malleistamatkoja. Tulosaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. En extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Finnish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats unter flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt Bestäubung av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och bestäubungseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genomatisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med undra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har beobachtet att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från från färre arter än vad det nordiska biet samlar från från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Ergebnisaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader förna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. Omfattande informationen- och kommunikationsssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (German)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de utvecklat lokala anpassningar until miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i ämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, Har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har Observatoryats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar γύρη och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det ordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer et nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultsaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referenceens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisässigt en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisässspridning och kommer därför leda until viktig information fört förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultsaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark därligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) (Greek)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt tolmeldamine av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i Sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar Kuni miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har mees i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många sügisel också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar õietolmu från grödor och i mindre grad samlar õietolmu och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektt som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, õietolmu och diversitet hos insamlat õietolm, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda Kuni viktig information förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektt, i syfte att framföra resultaten på ett aknaeväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin i naturen. Et informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektt och bi- och pollinationsekologi. (Estonian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavijos exemplifierat av det nordiska biet (lotynų: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Raktiniai žodžiai: Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framför Apdulkinimas av både vilda växter och nyttoväxter. Atsisiųskite ärdet av detta är enormt, 1 versiją VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och apdulkinimaseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Raktiniai žodžiai: Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av av av av av av av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många Fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar žiedadulkės från grödor och i mindre grad samlar žiedadulkių och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektast som består en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat žiedadulkės, samt atsispiria mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultsaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens inte programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultsaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för informera och informera ombilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. Lt informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och apdulkinimassekologi. (Lithuanian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. I Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt detta raser med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Här kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsningsmöjligheter inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda kring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Swedish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latină: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar până la miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av date i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observatorats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat polen, samt rezistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks paralellt med olika metoder. Rezultate kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer rezistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategierer. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informationera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Romanian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latino: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt impollinazione av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar until miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Questo è il motivo per il quale la Commissione europea ha deciso di procedere con l'adozione di una proposta di regolamento (CEE) del Parlamento europeo e del Consiglio che modifica il regolamento (CEE) n. 496/CEE del Parlamento europeo e del Consiglio, che modifica il regolamento (CEE) n. främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många caduta också Buckfast-rasen. Det har watchats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Polline Hämtar från grödor och i mindre grad samlar polline och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat polline, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Risultatoaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information fört förstå birasernas Maximalalienskapacitet respektive pollineringsstrategier. Informazioni- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Italian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien príklade av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och oplinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar do miljö och klimat men det mesto av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genenom systematisk insamling av dáta i jämförande studier över längre tid. Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge muži av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har pozorovateľats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar peľ från grödor och i mindre grad samlar peľ och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Dizajnt som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, peľspektrum och diversitet hos insamlat peľ, samt odporens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Výsledkyaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistanceenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programrådet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda až viktig informácie för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. Sk omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. Sk informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i Projektt och bi- och pollinationsekologi. (Slovak)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latim: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt polination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och polinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar until miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna rasd andra raser av avlägset geografiskt ursprung ochraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pólen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information fört förstå birasernas maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. PT omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. PT informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Portuguese)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latina: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt opylování av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar do miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna rasa med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har pozorovatelats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pyl, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Výsledek kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda do viktig information fört förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. EN omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. EN informationslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Czech)
4 November 2022
0 references
Tá an t-eolas seo ar fáil ar an suíomh gréasáin seo agus ar an suíomh gréasáin seo, tá an t-eolas seo a leanas ar fáil ar an suíomh gréasáin seo: APIs mellifera mellifera), agus níos mó ná sin. Ar an ábhar seo, is féidir leat dul i ngleic le tuilleadh eolais a fháil. Bhí an t-eolas mícheart nó as dáta. Ar deireadh thiar thall, is féidir leat dul i ngleic leis an ábhar seo. Is féidir le daoine a bheith ag dul i ngleic le tuilleadh eolais a fháil agus a chur ar aghaidh go dtí an córas a bhaineann le sonraí agus sonraí a chur ar fáil agus a chur i bhfeidhm. I measc na n-ábhar agus na n-ábhar a bhaineann le hábhar a bhaineann le hábhar nó le hábhar a bhaineann le hábhar, is féidir le daoine eile a bheith ina n-aonar nó ina n-aonar, nó níos mó ná sin a chur ar fáil do dhaoine aonair, agus d’fhéadfadh sé go n-iarrfaí ort dul i ngleic leis na sonraí pearsanta, úsáid tírdhreach: coimeádán, flowerbed, teorann, gairdín carraig. Det breathnadóirí ar an eolas faoi na pailneoirí ó Nektar från Vilda arter, lena n-áirítear ar fud an domhain. Ar ndóigh, is fearr agus is féidir a chur chun cinn agus a chur chun cinn ar fud an domhain ar fud an domhain le haghaidh níos mó ná uair amháin arbetares arbetares livslängd, chomh maith le diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Chomh maith leis sin, is féidir leat a fháil níos mó agus níos mó agus níos mó ná uair amháin, agus níos mó ná uair amháin, agus níos mó ná uair amháin, agus níos mó ná uair amháin. Chomh maith leis sin, is féidir linn a bheith ag obair i gcónaí le Framtida agus le hábhair eile. Maidir leis an gclár agus leis na sonraí a bhaineann leis an gclár, is féidir leat dul i ngleic leis sin. Ar deireadh thiar thall, le haghaidh tuilleadh eolais a fháil le haghaidh tuilleadh eolais a chur ar fáil le haghaidh tuilleadh eolais a fháil le haghaidh tuilleadh eolais a fháil ar an suíomh gréasáin seo. Is féidir leat teacht ar eolas maidir leis an eolas a bhaineann leis an ábhar seo, agus is féidir leat teacht ar an eolas maidir leis an gcaoi a bhfuil an t-eolas sin á chur ar fáil. Tá thart ar 120 000 besökare (mar shampla Sverige och Norge) ar fáil le haghaidh 120 000 besökare (ar fud an domhain). (Irish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latino: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt impollinazione av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar until miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Questo è il motivo per il quale la Commissione europea ha deciso di procedere con l'adozione di una proposta di regolamento (CEE) del Parlamento europeo e del Consiglio che modifica il regolamento (CEE) n. 496/CEE del Parlamento europeo e del Consiglio, che modifica il regolamento (CEE) n. främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många caduta också Buckfast-rasen. Det har watchats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Polline Hämtar från grödor och i mindre grad samlar polline och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat polline, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Risultatoaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information fört förstå birasernas Maximalalienskapacitet respektive pollineringsstrategier. Informazioni- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Italian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt zapylania av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och zaplinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar to miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge Mężczyźni av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, Har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har obserwatorats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar Pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från från från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samrbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pyłlen, samt resistanceens mot patogener. Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistanceenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomspridning och kommer därför leda to viktig information förstå birasernas Maximala respektive pollineringsstrategier. Pl omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. Pl informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och zaplinationsekologi. (Polish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats onder flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av nordiska biet (latin: API’s mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt bestuiving av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. Olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gällerer födosök och pollinationseffektivitet. Ik ben van mening dat het de bedoeling is dat de Commissie in het kader van het Verdrag van Maastricht een voorstel voor een verordening van het Europees Parlement en de Raad tot wijziging van Verordening (EEG) nr. 1408/71 van de Raad tot wijziging van Verordening (EEG) nr. 1408/71 van de Raad tot wijziging van Verordening (EEG) nr. 1408/71 van de Raad betreffende de werking van de Europese Unie op het gebied van de veiligheid en de gezondheid van de mens op de markt brengt. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många val också Buckfast-rasen. De waarnemers att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Het is de bedoeling van de Commissie om in het kader van de beroepsopleiding van de Europese Gemeenschap en de Lid-Staten van de Lid-Staten op de hoogte te blijven van de toepassing van de bepalingen van het Verdrag betreffende de werking van de Europese Unie. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programmaområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda to viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. Omfattande informatie- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. Nl informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Dutch)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavijos exemplifierat av det nordiska biet (lotynų: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Raktiniai žodžiai: Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framför Apdulkinimas av både vilda växter och nyttoväxter. Atsisiųskite ärdet av detta är enormt, 1 versiją VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och apdulkinimaseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Raktiniai žodžiai: Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av av av av av av av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många Fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar žiedadulkės från grödor och i mindre grad samlar žiedadulkių och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektast som består en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat žiedadulkės, samt atsispiria mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultsaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens inte programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultsaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för informera och informera ombilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. Lt informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och apdulkinimassekologi. (Lithuanian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien príklade av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och oplinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar do miljö och klimat men det mesto av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genenom systematisk insamling av dáta i jämförande studier över längre tid. Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge muži av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har pozorovateľats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar peľ från grödor och i mindre grad samlar peľ och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Dizajnt som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, peľspektrum och diversitet hos insamlat peľ, samt odporens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Výsledkyaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistanceenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programrådet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda až viktig informácie för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. Sk omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. Sk informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i Projektt och bi- och pollinationsekologi. (Slovak)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats sous flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, pollinisation du framförallt av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är éormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar jusqu’à miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många Fall också Buckfast-rasen. Det har observateurs att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallèlelt med olika metoder. Résultats kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informa om det nordiska biet samt för att informa och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En infoslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark därligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi-och pollinationsekologi. (French)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. I Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt detta raser med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Här kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsningsmöjligheter inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda kring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Swedish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latină: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar până la miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av date i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observatorats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat polen, samt rezistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks paralellt med olika metoder. Rezultate kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer rezistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategierer. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informationera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Romanian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats pod flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latina: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt opraševanje av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och opraševanjeeffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar do miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hibridraser, Fämst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många Fall också Buckfast-rasen. Det har opazovalci att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar cvetni prah från grödor och i mindre grad samlar cvetni prah och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektit som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samrbete undersöka arbetares livslängd, cvetni prahspektrum och diversitet hos insamlat cvetni prah, samt upira mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Rezultataten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer uporenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programrådet inte täcker doräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomspridning och kommer därför leda do viktig information fört förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektit, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektit och bi- och pollinationsekologi. (Slovenian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien ejemplifierat av det nordiska biet (latina: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt polination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar hasta miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser avlägset geoiskt ursprung ochraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har Observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar poleen och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat polen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultadoten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader fört kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda hasta viktig Information fört förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den vikiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och polinationsekologi. (Spanish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien premplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt опрашване Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund ENligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många Fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar Polen från grödor och i mindre grad samlar Polen och nektar från vilda arter, Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, Polenspektrum och diversitet hos insamlat прашец, samt Resens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas Upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultsaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig Refens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) EN omfattande informations- och kommunikationssatsatsatsing genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin i naturen. EN Informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) (Bulgarian)
4 November 2022
0 references
Keresés av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. A(z) VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad egyedosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis a har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är är av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Egyesült Királyság Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektek av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistanceens mot patogener. A legjobb ár-érték arányú hotelek Hedmark, Østfold, Østfold, a Nordens Ark és a Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. A legjobb ár-érték arányú hotelek a(z) nordiska bin.com-ban. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information a Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för informera och utbilda om kring den viktiga funktion bin har i naturen. További információ Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att aläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) (Hungarian)
4 November 2022
0 references
Bezmaksas Lejupielādēt Av tambin har mycket, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vads gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar līdz miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Bezmaksas Lejupielādēt Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar ziedputekšņi och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och dån fån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och daudzersitet hos insamlat ziedputekšņi, samt Rezultāti arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat ziedputekšņi, samt resistanceens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultsaten kommer att vara viktiga för att līdzgga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistanceenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programmaområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svars på frågeställningarna. Bezmaksas Lejupielādēt Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. Lv omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. EN informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Latvian)
4 November 2022
0 references
Hållande av Tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats pod flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: API mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt oprašivanje av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och oprašivanjeseffektivitet. Det finns bevis na att de har utvecklat lokala anpassningar dok miljö och klimat muškarci det mesta av kunskapen vilar na anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av podataka i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge ljudi av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har čovjek i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, Carnica, ligustica och i många pad också Buckfast-rasen. Det har promatrači att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pelud från grödor och i mindre grad samlar pelud och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektit som består av hr forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, peludspektrum och diversitet hos insamlat pelud, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera u Hedmark, Østfold, na Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Rezultat kommer att vara viktiga för att bygga en framtida biållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då Programrådet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem mjesto av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda do viktig informacije förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektivne oprašivačastrategier. Hr omfattande informacije- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra rezultataten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. Hr informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och oprašivanjesekologi. (Croatian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latim: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt polination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och polinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar until miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna rasd andra raser av avlägset geografiskt ursprung ochraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pólen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information fört förstå birasernas maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. PT omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. PT informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Portuguese)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats taħt flera tusen år, i Skandinavien eżemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, pollinazzjoni framförallt av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat irġiel det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många jaqgħu också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen nektar från vilda arter, och då från arter ärre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings-och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och ditet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med pjazzament av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Ir-referens ta’ Viktig u l-programm ta’ referenza għall-ġlieda kontra t-täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara svara på frågeställningarnana. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrater. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföraten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har naturen. EN informationslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Maltese)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien eksemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enlig många Biodlares erfarnehet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stortsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observatørater att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projekt som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig henviserens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande information- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda om den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Danish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats unter flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt Bestäubung av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och bestäubungseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genomatisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med undra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har beobachtet att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från från färre arter än vad det nordiska biet samlar från från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Ergebnisaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader förna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. Omfattande informationen- och kommunikationsssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (German)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de utvecklat lokala anpassningar until miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i ämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, Har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har Observatoryats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar γύρη och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det ordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer et nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultsaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referenceens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisässigt en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisässspridning och kommer därför leda until viktig information fört förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultsaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark därligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) (Greek)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt tolmeldamine av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i Sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar Kuni miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har mees i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många sügisel också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar õietolmu från grödor och i mindre grad samlar õietolmu och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektt som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, õietolmu och diversitet hos insamlat õietolm, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda Kuni viktig information förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektt, i syfte att framföra resultaten på ett aknaeväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin i naturen. Et informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektt och bi- och pollinationsekologi. (Estonian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien premplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt опрашване Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund ENligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många Fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar Polen från grödor och i mindre grad samlar Polen och nektar från vilda arter, Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, Polenspektrum och diversitet hos insamlat прашец, samt Resens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas Upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultsaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig Refens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) EN omfattande informations- och kommunikationssatsatsatsing genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin i naturen. EN Informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) (Bulgarian)
4 November 2022
0 references
Bezmaksas Lejupielādēt Av tambin har mycket, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vads gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar līdz miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Bezmaksas Lejupielādēt Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar ziedputekšņi och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och dån fån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och daudzersitet hos insamlat ziedputekšņi, samt Rezultāti arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat ziedputekšņi, samt resistanceens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultsaten kommer att vara viktiga för att līdzgga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistanceenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programmaområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svars på frågeställningarna. Bezmaksas Lejupielādēt Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. Lv omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. EN informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Latvian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats taħt flera tusen år, i Skandinavien eżemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, pollinazzjoni framförallt av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat irġiel det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många jaqgħu också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen nektar från vilda arter, och då från arter ärre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings-och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och ditet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med pjazzament av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Ir-referens ta’ Viktig u l-programm ta’ referenza għall-ġlieda kontra t-täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara svara på frågeställningarnana. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrater. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföraten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har naturen. EN informationslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Maltese)
4 November 2022
0 references
Keresés av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. A(z) VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad egyedosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis a har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är är av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Egyesült Királyság Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektek av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistanceens mot patogener. A legjobb ár-érték arányú hotelek Hedmark, Østfold, Østfold, a Nordens Ark és a Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. A legjobb ár-érték arányú hotelek a(z) nordiska bin.com-ban. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information a Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för informera och utbilda om kring den viktiga funktion bin har i naturen. További információ Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att aläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) (Hungarian)
4 November 2022
0 references
Hållande av Tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats pod flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: API mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt oprašivanje av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och oprašivanjeseffektivitet. Det finns bevis na att de har utvecklat lokala anpassningar dok miljö och klimat muškarci det mesta av kunskapen vilar na anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av podataka i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge ljudi av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har čovjek i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, Carnica, ligustica och i många pad också Buckfast-rasen. Det har promatrači att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pelud från grödor och i mindre grad samlar pelud och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektit som består av hr forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, peludspektrum och diversitet hos insamlat pelud, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera u Hedmark, Østfold, na Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Rezultat kommer att vara viktiga för att bygga en framtida biållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då Programrådet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem mjesto av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda do viktig informacije förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektivne oprašivačastrategier. Hr omfattande informacije- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra rezultataten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. Hr informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och oprašivanjesekologi. (Croatian)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latina: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt opylování av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar do miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna rasa med andra raser av avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har pozorovatelats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pyl, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Výsledek kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda do viktig information fört förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. EN omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. EN informationslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Czech)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien ejemplifierat av det nordiska biet (latina: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt polination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar hasta miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser avlägset geoiskt ursprung ochraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har Observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar poleen och nektar från vilda arter, och dån färre arter än vad det nordiska biet samlar från från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat polen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med olika metoder. Resultadoten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader fört kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda hasta viktig Information fört förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den vikiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och polinationsekologi. (Spanish)
4 November 2022
0 references
Hotellit lähellä paikkaa Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats under flera tusen år, i Skandinavien exampleemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Näytä lisää tuotteesta ”Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, framförallt pollination av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är enormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar till miljö och klimat men det mesta av Kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser av avlägset och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många fall också Buckfast-rasen. Det har observerats att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar siitepöly från grödor och i mindre grad samlar siitepöly och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, siitepölyspektrum och diversitet hos insamlat siitepöly, samt resistens mot patogener. Löydä edullisin Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallellt med med onka med onka med onka med med onka med anka med anka med -malleistamatkoja. Tulosaten kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. En extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informera om det nordiska biet samt för att informera och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En informationsslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark där årligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi- och pollinationsekologi. (Finnish)
4 November 2022
0 references
Hållande av tambin har mycket gamla anor i hela Europa och många lokalt anpassade raser har utvecklats sous flera tusen år, i Skandinavien exemplifierat av det nordiska biet (latin: APIs mellifera mellifera), som idag är en hotad ras. Både tambin och vildbin utför Kritiskt viktiga ekosystemtjänster, pollinisation du framförallt av både vilda växter och nyttoväxter. Det ekonomiska värdet av detta är éormt. VAD gäller honungsbi så varierar de olika arterna och underarterna i sina egenskaper vad gäller födosök och pollinationseffektivitet. Det finns bevis på att de har utvecklat lokala anpassningar jusqu’à miljö och klimat men det mesta av kunskapen vilar på anekdotisk grund och är i stort behov av vetenskaplig underbyggnad genom systematisk insamling av data i jämförande studier över längre tid. Enligt många Biodlares erfarenhet är det nordiska biet överlägset andra raser i Sverige och Norge men av olika orsaker, inte minst tack vare en vanligt förekommande Misstro mot äldre lantraser generellt, har man i stor utsträckning ersatt denna ras med andra raser avlägset geografiskt ursprung och hybridraser, främst ssp mellifera, carnica, ligustica och i många Fall också Buckfast-rasen. Det har observateurs att de senare införda underarterna/raserna i huvudsak Hämtar pollen från grödor och i mindre grad samlar pollen och nektar från vilda arter, och då från färre arter än vad det nordiska biet samlar från. Projektet som består av en forsknings- och en kommunikationsdel kommer i ett nära norskt-svenskt samarbete undersöka arbetares livslängd, pollenspektrum och diversitet hos insamlat pollen, samt resistens mot patogener. Fyra bigårdar kommer sättas upp i Norge och Sverige, med placering av en vardera i Hedmark, Østfold, på Nordens Ark i Västra Götaland och i Juoksengi, Norrbotten, där alla raser undersöks parallèlelt med olika metoder. Résultats kommer att vara viktiga för att bygga en framtida bihållning och biavel i ett snabbt föränderligt klimat med mer resistenta nordiska bin. Bigården i Juoksengi blir en viktig referens då programområdet inte täcker tillräckligt stora klimatskillnader för att kunna svara på frågeställningarna. Juoksengi är en extrem placering av en Bigård, både klimatmässigt (kort bisäsong tack var lång vinter och kort dagslängd) och gällande sjukdomsspridning och kommer därför leda till viktig information för att förstå birasernas Maximala resilienskapacitet respektive pollineringsstrategier. En omfattande informations- och kommunikationssatsning genomförs inom projektet, i syfte att framföra resultaten på ett intresseväckande vis, för att informa om det nordiska biet samt för att informa och utbilda omkring den viktiga funktion bin har i naturen. En infoslinga kommer att anläggas vid Nordens Ark därligen 120 000 besökare (främst från Sverige och Norge) kommer att få en inblick i projektet och bi-och pollinationsekologi. (French)
4 November 2022
0 references