ERDF — URN — MAGMA (Q3680881)

From EU Knowledge Graph
Jump to navigation Jump to search
Project Q3680881 in France
Language Label Description Also known as
English
ERDF — URN — MAGMA
Project Q3680881 in France

    Statements

    0 references
    965,628.85 Euro
    0 references
    2,110,952.91 Euro
    0 references
    45.74 percent
    0 references
    1 January 2016
    0 references
    30 September 2020
    0 references
    UNIVERSITE DE ROUEN-NORMANDIE
    0 references

    49°28'4.44"N, 1°4'52.68"E
    0 references
    76821
    0 references
    Les aimants actuellement les plus performants sont les aimants Nd-Fe-B et Sm-Co. Leurs propriétés magnétiques sont dues à la présence de terres rares, ce qui les rend sensibles à l'oxydation. Les aimants les plus utilisés sont les aimants hexaferrites Sr-Fe-O. Ces derniers ne contiennent pas de terre rare et possèdent des propriétés magnétiques inférieures à celles des aimants avec terre rare, mais ils ont l'avantage d'être résistants à l'oxydation et, surtout, très peu coûteux. Les recherches actuellement menées visent à élaborer de nouveaux matériaux aux propriétés comparables, voire supérieures, à celles des aimants avec terre rare. Des études récentes ont été menées sur des alliages Al-Mn-C ou Hf-Co, mais sans succès. Une autre stratégie consiste à augmenter les propriétés magnétiques des aimants existants (Nd¬Fe-B ou hexaferrites) par nanostructuration. Malgré les nombreux travaux réalisés, aucun matériau nanostructuré aux propriétés supérieures à celles des aimants Nd-Fe-B conventionnels n'a été mis au point. Cependant, des travaux récents réalisés sur la nanostructuration d'aimants hexaferrites ont montré qu'il doit être possible de synthétiser des matériaux aux propriétés supérieures à celles des aimants hexaferrites conventionnels. Les efforts doivent donc porter sur le développement de procédés innovants permettant l'obtention d'un nanomatériau magnétique. De ce point de vue, la synthèse par voie solvothermale est un procédé particulièrement bien adapté à la synthèse d'hexaferrites nanométriques.Les travaux menés au GPM dans ce domaine s'orientent actuellement selon deux voies. D'une part, il s'agit de synthétiser et d'améliorer les propriétés magnétiques des aimants de type hexaferrite par nanostructuration en présence de fer pur. La présence de fer pur doit augmenter l'aimantation du matériau. La nanostructuration doit permettre de conserver sa résistance à la désaimantation. D'autre part, il s'agit de mettre au point de nouveaux procédés de recyclage d'aimants Nd-Fe-B usagés. Les matériaux visés seront alors renouvelables et auront une faible empreinte énergétique. Afin de réaliser cela, une enceinte de synthèse supercritique permettant de produire des poudres magnétiques nanostructurées selon les deux voies précédemment décrites, est nécessaire. Cela fait l'objet d'une des acquisitions de ce projet, ainsi que d'une demande d'allocation doctorale (allocation n°1).Dans le domaine tie la spintronique, les matériaux utilisés sont constitués, soit de nanoparticules dispersées dans une matrice non magnétique (cas des semi-conducteurs magnétiques), soit de multicouches nanométriques (cas des matériaux pour support d'enregistrement magnétique). Dans les cieux cas, le rôle de la nanostructure, des interfaces (entre phase magnétique et phase non magnétique, ou entre deux phases magnétiques), des interactions magnétiques à courte ou à moyenne distance et de la température sont déterminants.En vue de l'élaboration d'un semi-conducteur magnétique dilué (DMS) à la température ambiante, il est nécessaire de fournir une évaluation systématique de l'implantation de métaux de transition clans le semi-conducteur. En effet malgré les nombreux résultats expérimentaux dispersés et des simulations théoriques approximatives, aucune conclusion décisive ne peut être tirée aujourd'hui sur ce système potentiellement puissant dans le domaine de la spintronique. En particulier le carbure de silicium SiC offre un grand potentiel comme dispositif pouvant fonctionner à haute température et haute fréquence, et a déjà une grande maturité dans l'industrie de la microélectronique. Les premières expériences sur le polytype 611-SiC implanté en Fer (thèse de Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) concernaient plus particulièrement l'étude microstructurale de ce système. Ces travaux ont été prolongés par la thèse de Lamine Diallo au GPM-Rouen (soutenance prévue 2016) qui nous a permis de comprendre l'origine du magnétisme (French)
    0 references
    Currently the best performing magnets are Nd-Fe-B and Sm-Co magnets. Their magnetic properties are due to the presence of rare earths, making them sensitive to oxidation. The most commonly used magnets are Sr-Fe-O hexaferrite magnets. They do not contain rare earth and have lower magnetic properties than magnets with rare earth, but they have the advantage of being resistant to oxidation and, above all, very inexpensive. Current research is aimed at developing new materials with properties comparable to, or even superior to, those of magnets with rare earth. Recent studies have been conducted on Al-Mn-C or Hf-Co alloys, but have not been successful. Another strategy is to increase the magnetic properties of existing magnets (Nd¬Fe-B or hexaferrites) by nanostructuring. Despite extensive work, no nanostructured material with superior properties than conventional Nd-Fe-B magnets has been developed. However, recent work on the nanostructure of hexaferrite magnets has shown that it must be possible to synthesise materials with superior properties than conventional hexaferrite magnets. Efforts should therefore focus on the development of innovative processes for obtaining a magnetic nanomaterial. From this point of view, solvothermal synthesis is a process that is particularly well suited for the synthesis of nanometric hexaferrites.The work carried out at the GPM in this field is currently being oriented in two ways. On the one hand, it involves synthesising and improving the magnetic properties of hexaferrite magnets by nanostructuring in the presence of pure iron. The presence of pure iron should increase the magnetisation of the material. Nanostructuring must maintain its resistance to demagnation. On the other hand, new methods of recycling used Nd-Fe-B magnets are being developed. The target materials will then be renewable and have a low energy footprint. In order to achieve this, a supercritical synthesis enclosure for the production of nanostructured magnetic powders according to the two channels described above is necessary. This is the subject of one of the acquisitions of this project, as well as a request for a doctoral allowance (allocation n°1).In the field of spintronics, the materials used consist either of nanoparticles dispersed in a non-magnetic matrix (the case of magnetic semiconductors) or of multilayer nanometrics (the case of materials for magnetic recording media). In heaven, the role of nanostructure, interfaces (between magnetic phase and non-magnetic phase, or between two magnetic phases), short or medium-range magnetic interactions and temperature are crucial.For the development of a diluted magnetic semiconductor (DMS) at room temperature, it is necessary to provide a systematic assessment of the implantation of transition metals in the semiconductor. Indeed, despite the many scattered experimental results and approximate theoretical simulations, no decisive conclusions can be drawn today on this potentially powerful system in the field of spintronics. In particular, SiC silicon carbide offers great potential as a device that can operate at high temperature and high frequency, and is already mature in the microelectronics industry. The first experiments with polytype 611-SiC implanted in iron (thesis by Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) were particularly concerned with the microstructural study of this system. This work was extended by Lamine Diallo’s thesis at the GPM-Rouen (planned 2016 support) which allowed us to understand the origin of magnetism (English)
    18 November 2021
    0.3364800449328639
    0 references
    Die derzeit leistungsstärksten Magnete sind Nd-Fe-B- und Sm-Co-Magnete. Ihre magnetischen Eigenschaften sind auf Seltene Erden zurückzuführen, was sie empfindlich auf Oxidation macht. Die am häufigsten verwendeten Magnete sind Sr-Fe-O Hexaferrit-Magnete. Diese enthalten keine Seltenerde und haben geringere magnetische Eigenschaften als Seltenerdmagnete, haben aber den Vorteil, dass sie oxidationsbeständig und vor allem sehr kostengünstig sind. Die laufenden Forschungsarbeiten zielen darauf ab, neue Werkstoffe zu entwickeln, die mit denen von Seltenerdmagneten vergleichbar oder sogar überlegen sind. Neuere Studien wurden mit Al-Mn-C- oder Hf-Co-Legierungen durchgeführt, jedoch erfolglos. Eine weitere Strategie besteht darin, die magnetischen Eigenschaften bestehender Magnete (Nd¬Fe-B oder Hexaferrite) durch Nanostrukturierung zu erhöhen. Trotz zahlreicher Arbeiten wurden keine Nanostrukturmaterialien mit überlegenen Eigenschaften als herkömmliche Nd-Fe-B-Magnete entwickelt. Jüngste Arbeiten zur Nanostrukturierung von Hexaferrit-Magneten haben jedoch gezeigt, dass es möglich sein muss, Materialien mit höheren Eigenschaften als herkömmliche Hexaferrit-Magnete zu synthetisieren. Die Bemühungen müssen daher auf die Entwicklung innovativer Verfahren zur Herstellung eines magnetischen Nanomaterials ausgerichtet sein. Unter diesem Gesichtspunkt ist die solvothermale Synthese ein Verfahren, das sich besonders gut für die Synthese von Nanohexaferriten eignet.Die Arbeiten der GPM in diesem Bereich richten sich derzeit auf zwei Wege. Einerseits geht es darum, die magnetischen Eigenschaften von Hexaferrit-Magneten durch Nanostrukturierung in Gegenwart von reinem Eisen zu synthetisieren und zu verbessern. Das Vorhandensein von reinem Eisen sollte die Magnetisierung des Materials erhöhen. Die Nanostrukturierung muss die Widerstandsfähigkeit gegen Entmagnetisierung erhalten. Zum anderen geht es um die Entwicklung neuer Recyclingverfahren für gebrauchte Nd-Fe-B-Magnete. Die betreffenden Materialien werden dann erneuerbar sein und einen geringen energetischen Fußabdruck haben. Um dies zu erreichen, ist ein überkritisches Synthesegehäuse zur Herstellung von nanostrukturierten magnetischen Pulvern auf den beiden zuvor beschriebenen Wegen erforderlich. Im Bereich Spintronik werden die verwendeten Materialien entweder aus Nanopartikeln, die in einer nichtmagnetischen Matrix (bei magnetischen Halbleitern) dispergiert werden, oder aus mehreren Nanoschichten (Materialien für Magnetaufzeichnungsmedien) gebildet. Im Himmel ist die Rolle der Nanostruktur, Schnittstellen (zwischen magnetischer und nichtmagnetischer Phase oder zwischen zwei magnetischen Phasen), kurz- oder mittelferne magnetische Wechselwirkungen und Temperatur entscheidend.Um einen verdünnten magnetischen Halbleiter (DMS) bei Umgebungstemperatur zu entwickeln, ist eine systematische Bewertung der Implantation von Übergangsmetallen im Halbleiter erforderlich. Trotz der zahlreichen verstreuten experimentellen Ergebnisse und groben theoretischen Simulationen lassen sich heute keine entscheidenden Schlüsse auf dieses potenziell mächtige System im Bereich der Spintronik ziehen. Insbesondere SiC Siliziumkarbid bietet ein großes Potenzial als Gerät, das bei hohen Temperaturen und Hochfrequenz betrieben werden kann, und ist bereits in der Mikroelektronikindustrie ausgereift. Die ersten Versuche mit dem in Eisen implantierten Polytyp 611-SiC (Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers-These) betrafen insbesondere die mikrostrukturelle Studie dieses Systems. Diese Arbeit wurde durch die These von Lamine Diallo an der GPM-Rouen (geplante Unterstützung 2016) verlängert, die es uns ermöglichte, den Ursprung des Magnetismus zu verstehen. (German)
    1 December 2021
    0 references
    Momenteel zijn de best presterende magneten Nd-Fe-B en Sm-Co magneten. Hun magnetische eigenschappen zijn te wijten aan de aanwezigheid van zeldzame aarden, waardoor ze gevoelig zijn voor oxidatie. De meest gebruikte magneten zijn Sr-Fe-O hexaferriet magneten. Ze bevatten geen zeldzame aarde en hebben lagere magnetische eigenschappen dan magneten met zeldzame aarde, maar ze hebben het voordeel dat ze bestand zijn tegen oxidatie en vooral zeer goedkoop. Het huidige onderzoek is gericht op het ontwikkelen van nieuwe materialen met eigenschappen die vergelijkbaar zijn met of zelfs superieur zijn aan die van magneten met zeldzame aarde. Recente studies zijn uitgevoerd op Al-Mn-C of Hf-Co legeringen, maar zijn niet succesvol geweest. Een andere strategie is om de magnetische eigenschappen van bestaande magneten (Nd¬Fe-B of hexaferrites) te vergroten door nanostructurering. Ondanks het uitgebreide werk is er geen nanogestructureerd materiaal met superieure eigenschappen ontwikkeld dan conventionele Nd-Fe-B magneten. Recent werk aan de nanostructuur van hexaferrietmagneten heeft echter aangetoond dat het mogelijk moet zijn materialen te synthetiseren met superieure eigenschappen dan conventionele hexaferrietmagneten. De inspanningen moeten daarom gericht zijn op de ontwikkeling van innovatieve processen voor het verkrijgen van een magnetisch nanomateriaal. Vanuit dit oogpunt is solvothermische synthese een proces dat bijzonder geschikt is voor de synthese van nanometrische hexaferrieten. Het werk dat bij de GPM op dit gebied wordt uitgevoerd, wordt momenteel op twee manieren georiënteerd. Aan de ene kant gaat het om het synthetiseren en verbeteren van de magnetische eigenschappen van hexaferrietmagneten door nanostructurering in aanwezigheid van zuiver ijzer. De aanwezigheid van zuiver ijzer moet de magnetisering van het materiaal verhogen. Nanostructurering moet zijn weerstand tegen demagnatie behouden. Anderzijds worden nieuwe recyclingmethoden ontwikkeld voor gebruikte Nd-Fe-B-magneten. De beoogde materialen zullen dan hernieuwbaar zijn en een lage energievoetafdruk hebben. Om dit te bereiken is een superkritische synthesebehuizing nodig voor de productie van nanogestructureerde magnetische poeders volgens de twee hierboven beschreven kanalen. Dit is het onderwerp van een van de overnames van dit project, evenals een verzoek om een doctoraatstoelage (toewijzing nr. 1). Op het gebied van spintronics bestaan de gebruikte materialen uit nanodeeltjes verspreid in een niet-magnetische matrix (het geval van magnetische halfgeleiders) of uit multilayer nanometrie (het geval van materialen voor magnetische opnamemedia). In de hemel, de rol van nanostructuur, interfaces (tussen magnetische fase en niet-magnetische fase, of tussen twee magnetische fasen), korte of middellange afstand magnetische interacties en temperatuur zijn cruciaal.Voor de ontwikkeling van een verdunde magnetische halfgeleider (DMS) bij kamertemperatuur, is het noodzakelijk om een systematische beoordeling van de implantatie van overgang metalen in de halfgeleider. Ondanks de vele verspreide experimentele resultaten en benaderende theoretische simulaties, kunnen vandaag de dag geen beslissende conclusies worden getrokken over dit potentieel krachtige systeem op het gebied van spintronics. Met name SiC siliciumcarbide biedt een groot potentieel als een apparaat dat kan werken bij hoge temperatuur en hoge frequentie, en is al volwassen in de micro-elektronica-industrie. De eerste experimenten met polytype 611-SiC geïmplanteerd in ijzer (these door Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) waren vooral gericht op de microstructurele studie van dit systeem. Dit werk werd uitgebreid met Lamine Diallo’s proefschrift op de GPM-Rouen (geplande 2016 ondersteuning) waardoor we de oorsprong van magnetisme konden begrijpen (Dutch)
    6 December 2021
    0 references
    Attualmente i magneti più performanti sono i magneti Nd-Fe-B e Sm-Co. Le loro proprietà magnetiche sono dovute alla presenza di terre rare, rendendole sensibili all'ossidazione. I magneti più comunemente utilizzati sono i magneti esaferrite Sr-Fe-O. Non contengono terre rare e hanno proprietà magnetiche inferiori rispetto ai magneti con terre rare, ma hanno il vantaggio di essere resistenti all'ossidazione e, soprattutto, molto poco costosi. La ricerca attuale mira a sviluppare nuovi materiali con proprietà paragonabili o addirittura superiori a quelle dei magneti con terre rare. Recenti studi sono stati condotti sulle leghe di Al-Mn-C o Hf-Co, ma non hanno avuto successo. Un'altra strategia consiste nell'aumentare le proprietà magnetiche dei magneti esistenti (Nd¬Fe-B o esaferrites) mediante nanostrutturazione. Nonostante l'ampio lavoro, non è stato sviluppato alcun materiale nanostrutturato con proprietà superiori rispetto ai tradizionali magneti Nd-Fe-B. Tuttavia, recenti lavori sulla nanostruttura dei magneti di esaferrite hanno dimostrato che deve essere possibile sintetizzare materiali con proprietà superiori rispetto ai magneti di esaferrite convenzionali. Gli sforzi dovrebbero pertanto concentrarsi sullo sviluppo di processi innovativi per ottenere un nanomateriale magnetico. Da questo punto di vista, la sintesi solvotermica è un processo particolarmente adatto per la sintesi delle esaferri nanometriche. Il lavoro svolto presso il GPM in questo campo è attualmente orientato in due modi. Da un lato, comporta la sintesi e il miglioramento delle proprietà magnetiche dei magneti esaferrite mediante nanostrutturazione in presenza di ferro puro. La presenza di ferro puro dovrebbe aumentare la magnetizzazione del materiale. La nanostrutturazione deve mantenere la sua resistenza alla demagnazione. D'altra parte, sono in fase di sviluppo nuovi metodi di riciclaggio dei magneti Nd-Fe-B. I materiali bersaglio saranno quindi rinnovabili e avranno una bassa impronta energetica. A tal fine è necessario un involucro di sintesi supercritico per la produzione di polveri magnetiche nanostrutturate secondo i due canali sopra descritti. Questo è l'oggetto di una delle acquisizioni di questo progetto, nonché di una richiesta di un'indennità di dottorato (assegnazione n.1).Nel campo della spintronica, i materiali utilizzati sono costituiti da nanoparticelle disperse in una matrice non magnetica (il caso di semiconduttori magnetici) o da nanometri multistrato (il caso di materiali per supporti magnetici di registrazione). In cielo, il ruolo della nanostruttura, le interfacce (tra fase magnetica e fase non magnetica, o tra due fasi magnetiche), le interazioni magnetiche a breve o medio raggio e la temperatura sono cruciali.Per lo sviluppo di un semiconduttore magnetico diluito (DMS) a temperatura ambiente, è necessario fornire una valutazione sistematica dell'impianto dei metalli di transizione nel semiconduttore. Infatti, nonostante i numerosi risultati sperimentali sparsi e le simulazioni teoriche approssimative, oggi non si possono trarre conclusioni decisive su questo sistema potenzialmente potente nel campo della spintronica. In particolare, il carburo di silicio SiC offre un grande potenziale come dispositivo in grado di funzionare ad alta temperatura e ad alta frequenza, ed è già maturo nel settore della microelettronica. I primi esperimenti con il politipo 611-SiC impiantato nel ferro (tesi di Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) sono stati particolarmente interessati allo studio microstrutturale di questo sistema. Questo lavoro è stato ampliato dalla tesi di Lamine Diallo al GPM-Rouen (supporto pianificato 2016) che ci ha permesso di comprendere l'origine del magnetismo (Italian)
    13 January 2022
    0 references
    Actualmente los imanes con mejor rendimiento son los imanes Nd-Fe-B y Sm-Co. Sus propiedades magnéticas se deben a la presencia de tierras raras, por lo que son sensibles a la oxidación. Los imanes más utilizados son los imanes de hexaferrita Sr-Fe-O. No contienen tierras raras y tienen propiedades magnéticas más bajas que los imanes con tierras raras, pero tienen la ventaja de ser resistentes a la oxidación y, sobre todo, muy baratos. La investigación actual está dirigida a desarrollar nuevos materiales con propiedades comparables o incluso superiores a las de los imanes con tierras raras. Se han realizado estudios recientes sobre aleaciones de Al-Mn-C o Hf-Co, pero no han tenido éxito. Otra estrategia es aumentar las propiedades magnéticas de los imanes existentes (Nd¬Fe-B o hexaferritas) mediante nanoestructuración. A pesar del trabajo extenso, no se ha desarrollado ningún material nanoestructurado con propiedades superiores a los imanes Nd-Fe-B convencionales. Sin embargo, el trabajo reciente sobre la nanoestructura de los imanes de hexaferrita ha demostrado que debe ser posible sintetizar materiales con propiedades superiores a los imanes de hexaferrita convencionales. Por lo tanto, los esfuerzos deben centrarse en el desarrollo de procesos innovadores para la obtención de un nanomaterial magnético. Desde este punto de vista, la síntesis solvotermal es un proceso particularmente adecuado para la síntesis de hexaferritas nanométricas. El trabajo realizado en el GPM en este campo se orienta actualmente de dos maneras. Por un lado, implica sintetizar y mejorar las propiedades magnéticas de los imanes de hexaferrita mediante nanoestructuración en presencia de hierro puro. La presencia de hierro puro debe aumentar la magnetización del material. La nanoestructuración debe mantener su resistencia a la demagnación. Por otra parte, se están desarrollando nuevos métodos de reciclado de imanes Nd-Fe-B usados. Los materiales objetivo serán renovables y tendrán una baja huella energética. Para lograrlo, es necesario un recinto de síntesis supercrítico para la producción de polvos magnéticos nanoestructurados según los dos canales descritos anteriormente. Este es el objeto de una de las adquisiciones de este proyecto, así como una solicitud de asignación de doctorado (asignación n.º 1).En el campo de la espintónica, los materiales utilizados consisten en nanopartículas dispersas en una matriz no magnética (el caso de semiconductores magnéticos) o de nanometría multicapa (el caso de los materiales para soportes de grabación magnéticos). En el cielo, el papel de la nanoestructura, las interfaces (entre la fase magnética y la fase no magnética, o entre dos fases magnéticas), las interacciones magnéticas de corto o medio alcance y la temperatura son cruciales.Para el desarrollo de un semiconductor magnético diluido (DMS) a temperatura ambiente, es necesario proporcionar una evaluación sistemática de la implantación de metales de transición en el semiconductor. De hecho, a pesar de los numerosos resultados experimentales dispersos y las simulaciones teóricas aproximadas, hoy no se pueden extraer conclusiones decisivas sobre este sistema potencialmente poderoso en el campo de la espintónica. En particular, el carburo de silicio SiC ofrece un gran potencial como dispositivo que puede funcionar a alta temperatura y alta frecuencia, y ya está maduro en la industria de la microelectrónica. Los primeros experimentos con politipo 611-SiC implantados en hierro (tesis de Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) estuvieron particularmente relacionados con el estudio microestructural de este sistema. Este trabajo fue ampliado por la tesis de Lamine Diallo en el GPM-Rouen (apoyo planeado para 2016) que nos permitió entender el origen del magnetismo (Spanish)
    14 January 2022
    0 references
    Praegu on parimad magnetid Nd-Fe-B ja Sm-Co magnetid. Nende magnetilised omadused on tingitud haruldaste muldmetallide olemasolust, mistõttu need on tundlikud oksüdatsiooni suhtes. Kõige sagedamini kasutatavad magnetid on Sr-Fe-O heksaferriitmagnetid. Need ei sisalda haruldasi muldmetalle ja neil on madalamad magnetilised omadused kui haruldaste muldmetallidega magnetid, kuid neil on eelis, et nad on vastupidavad oksüdatsioonile ja eelkõige väga odavad. Praegused uuringud on suunatud uute materjalide väljatöötamisele, mille omadused on võrreldavad haruldaste muldmetallidega magnetite omadustega või isegi paremad. Hiljutised uuringud on läbi viidud Al-Mn-C või Hf-Co sulamid, kuid ei ole olnud edukas. Teine strateegia on suurendada olemasolevate magnetite (Nd-Fe-B või heksaferriidide) magnetilisi omadusi nanostruktureerimise teel. Vaatamata ulatuslikele töödele ei ole välja töötatud ühtegi nanostruktureeritud materjali, millel on paremad omadused kui tavalised Nd-Fe-B magnetid. Kuid hiljutine töö nanostruktuuri heksaferriitmagnetid on näidanud, et see peab olema võimalik sünteesida materjale, millel on paremad omadused kui tavalised heksferriitmagnetid. Seepärast tuleks jõupingutused keskendada innovaatiliste protsesside arendamisele magnetilise nanomaterjali saamiseks. Sellest seisukohast on lahustitermiline süntees protsess, mis sobib eriti hästi nanomeetriliste heksaferriidide sünteesiks. Selles valdkonnas GPMis tehtud töö on praegu suunatud kahel viisil. Ühest küljest hõlmab see heksaferriidimagnetite magnetiliste omaduste sünteesimist ja parandamist nanostruktuuri abil puhta raua juuresolekul. Puhta raua olemasolu peaks suurendama materjali magnetiseerumist. Nanostruktuur peab säilitama oma vastupidavuse demagnatsioonile. Teisest küljest töötatakse välja uusi meetodeid kasutatud Nd-Fe-B magnetite ringlussevõtuks. Seejärel on sihtmaterjalid taastuvad ja neil on väike energiajalajälg. Selle saavutamiseks on vaja ülekriitilist sünteesikambrit nanostruktureeritud magnetpulbrite tootmiseks vastavalt eespool kirjeldatud kahele kanalile. Selle objektiks on üks käesoleva projekti omandamistest, samuti doktoritoetuse taotlus (eraldus nr 1) spintroonide valdkonnas koosnevad kasutatavad materjalid kas mittemagnetilises maatriksis hajutatud nanoosakestest (magnetiliste pooljuhtide puhul) või mitmekihilistest nanomeetrilistest ainetest (magnetiliste andmekandjate materjalide puhul). Taevas on oluline roll nanostruktuuril, liidestel (magnetfaasi ja mittemagnetilise faasi vahel või kahe magnetfaasi vahel), lühikesel või keskmisel magnetilisel koostoimel ja temperatuuril.Vähendatud magnetilise pooljuhti (DMS) arendamiseks toatemperatuuril on vaja anda süstemaatiline hinnang üleminekumetallide implanteerimise kohta pooljuhile. Hoolimata paljudest hajutatud katsetulemustest ja ligikaudsetest teoreetilistest simulatsioonidest, ei saa praegu teha otsustavaid järeldusi selle potentsiaalselt võimsa süsteemi kohta spintroonide valdkonnas. Eelkõige on ränikarbiidil suur potentsiaal seadmena, mis suudab töötada kõrgel temperatuuril ja kõrge sagedusega ning on juba mikroelektroonikatööstuses küps. Esimesed eksperimendid polütüüp 611-SiC implanteeritud rauda (töö Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) olid eriti seotud mikrostruktuuri uuringu selle süsteemi. Seda tööd laiendas Lamine Diallo doktoritöö GPM-Rouenil (kavandatud 2016 toetus), mis võimaldas meil mõista magnetismi päritolu (Estonian)
    11 August 2022
    0 references
    Šiuo metu geriausi magnetai yra Nd-Fe-B ir Sm-Co magnetai. Jų magnetinės savybės yra dėl retųjų žemių buvimo, todėl jie yra jautrūs oksidacijai. Dažniausiai naudojami magnetai yra Sr-Fe-O heksaferito magnetai. Jie neturi retųjų žemių ir turi mažesnes magnetines savybes nei magnetai su reta žeme, tačiau jie turi pranašumą, kad yra atsparūs oksidacijai ir, svarbiausia, labai nebrangūs. Dabartiniai moksliniai tyrimai yra skirti kurti naujas medžiagas, kurių savybės yra panašios į magnetų su retųjų žemių savybėmis ar net joms pranašesnės. Neseniai atlikti Al-Mn-C arba Hf-Co lydinių tyrimai, tačiau jie nebuvo sėkmingi. Kita strategija – padidinti esamų magnetų (NdĢFe-B arba heksaferritų) magnetines savybes nanostruktūrizuojant. Nepaisant didelio darbo, nebuvo sukurta nanostruktūrinė medžiaga, pasižyminti geresnėmis savybėmis nei įprasti Nd-Fe-B magnetai. Tačiau neseniai atliktas darbas dėl heksaferito magnetų nanostruktūros parodė, kad turi būti įmanoma sintetinti medžiagas su geresnėmis savybėmis nei įprastiniai heksaferito magnetai. Todėl reikėtų sutelkti dėmesį į naujoviškų procesų, skirtų magnetinei nanomedžiagai gauti, kūrimą. Šiuo požiūriu solvothermal sintezė yra procesas, kuris yra ypač gerai tinka nanometrinių heksaferritų sintezei. Šiuo metu BPM šioje srityje atliekamas darbas yra orientuotas dviem būdais. Viena vertus, jis apima heksaferito magnetų sintezę ir tobulinimą nanostruktūrizuojant gryną geležį. Grynos geležies buvimas turėtų padidinti medžiagos įmagnetinimą. Nanostruktūrizavimas turi išlaikyti atsparumą demagnacijai. Kita vertus, kuriami nauji Nd-Fe-B magnetų perdirbimo metodai. Tada tikslinės medžiagos bus atsinaujinančiosios ir turės mažą energijos pėdsaką. Norint tai pasiekti, būtina superkritinė sintezės talpykla, skirta nanostruktūrinių magnetinių miltelių gamybai pagal pirmiau aprašytus du kanalus. Tai yra vieno iš šio projekto įsigijimų, taip pat prašymo dėl doktorantūros išmokos (paskirstymo Nr. 1) objektas. Spintronikos srityje naudojamas medžiagas sudaro arba nanodalelės, išsklaidytos nemagnetinėje matricoje (magnetinių puslaidininkių atveju), arba daugiasluoksnės nanometrijos (medžiagų magnetinių įrašymo laikmenų atveju). Danguje labai svarbus nanostruktūros, sąsajų (tarp magnetinės fazės ir nemagnetinės fazės arba tarp dviejų magnetinių fazių), trumpos arba vidutinės magnetinės sąveikos ir temperatūros vaidmuo. Praskiesto magnetinio puslaidininkio (DMS) kūrimui kambario temperatūroje būtina sistemingai įvertinti pereinamųjų metalų implantavimą puslaidininkiuose. Iš tiesų, nepaisant daugelio išsklaidytų eksperimentinių rezultatų ir apytikslių teorinių modeliavimų, šiandien negalima daryti jokių lemiamų išvadų dėl šios potencialiai galingos sistemos spintronikos srityje. Visų pirma, SiC silicio karbidas siūlo didelį potencialą kaip prietaisas, kuris gali veikti aukštoje temperatūroje ir aukšto dažnio, ir jau yra brandus mikroelektronikos pramonėje. Pirmieji bandymai su 611-SiC politipu, implantuotu į geležį (Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers tezė), buvo ypač susiję su šios sistemos mikrostruktūriniu tyrimu. Šį darbą pratęsė Lamine Diallo disertacija GPM-Rouen (planuojama 2016 parama), kuri leido mums suprasti magnetizmo kilmę (Lithuanian)
    11 August 2022
    0 references
    Trenutno su najuspješniji magneti Nd-Fe-B i Sm-Co magneti. Njihova magnetska svojstva su zbog prisutnosti rijetkih zemalja, što ih čini osjetljivima na oksidaciju. Najčešće korišteni magneti su Sr-Fe-O heksaferritni magneti. Oni ne sadrže rijetke zemlje i imaju niže magnetska svojstva od magneta s rijetkom zemljom, ali oni imaju prednost biti otporan na oksidaciju i, prije svega, vrlo jeftin. Trenutno istraživanje je usmjereno na razvoj novih materijala sa svojstvima usporedivim ili čak superiornijim od onih magneta s rijetkom zemljom. Nedavne studije provedene su na Al-Mn-C ili Hf-Co legurama, ali nisu bile uspješne. Još jedna strategija je povećati magnetska svojstva postojećih magneta (Nd-Fe-B ili heksaferrites) nanostrukturiranjem. Unatoč opsežnom radu, nije razvijen nanostrukturirani materijal s superiornim svojstvima od konvencionalnih Nd-Fe-B magneta. Međutim, nedavni rad na nanostrukturi heksaferritnih magneta pokazao je da mora biti moguće sintetizirati materijale s superiornim svojstvima od konvencionalnih heksaferritnih magneta. Stoga bi se napori trebali usredotočiti na razvoj inovativnih postupaka za dobivanje magnetskog nanomaterijala. S ove točke gledišta, solvotermalna sinteza je proces koji je posebno pogodan za sintezu nanometrijskih heksaferita.Rad koji se obavlja na GPM-u u ovom području trenutno je usmjeren na dva načina. S jedne strane, to uključuje sintetizaciju i poboljšanje magnetskih svojstava heksaferritnih magneta nanostrukturiranjem u prisutnosti čistog željeza. Prisutnost čistog željeza treba povećati magnetizaciju materijala. Nanostrukturiranje mora zadržati svoju otpornost na demagnaciju. S druge strane, razvijaju se nove metode recikliranja korištenih Nd-Fe-B magneta. Ciljni materijali bit će obnovljivi i imati nizak energetski otisak. Da bi se to postiglo, potrebno je superkritično kućište za sintezu za proizvodnju nanostrukturiranih magnetskih praha prema dva gore opisana kanala. To je predmet jedne od akvizicija ovog projekta, kao i zahtjeva za doktorski doplatak (raspodjela br°1).U području spintronike korišteni materijali sastoje se od nanočestica raspršenih u nemagnetskoj matrici (slučaj magnetskih poluvodiča) ili višeslojne nanometrije (slučaj materijala za magnetske medije za snimanje). U raju, uloga nanostrukture, sučelja (između magnetske faze i nemagnetne faze, ili između dvije magnetske faze), kratkog ili srednjeg dometa magnetskih interakcija i temperature su presudne.Za razvoj razrijeđenog magnetskog poluvodiča (DMS) na sobnoj temperaturi potrebno je osigurati sustavnu procjenu implantacije prijelaznih metala u poluvodič. Doista, unatoč mnogim raspršenim eksperimentalnim rezultatima i približnim teorijskim simulacijama, danas se ne mogu donijeti odlučujući zaključci o ovom potencijalno moćnom sustavu u području spintronike. Konkretno, SiC silicijev karbid nudi veliki potencijal kao uređaj koji može raditi na visokoj temperaturi i visokoj frekvenciji, a već je zreo u industriji mikroelektronike. Prvi pokusi s politipom 611-SiC implantiranim u željezo (teza Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) bili su posebno zabrinuti za mikrostrukturnu studiju ovog sustava. Ovaj rad je proširen tezom Lamine Diallo na GPM-Rouen (planirana podrška 2016.) koja nam je omogućila da razumijemo podrijetlo magnetizma (Croatian)
    11 August 2022
    0 references
    Επί του παρόντος οι μαγνήτες με τις καλύτερες επιδόσεις είναι οι μαγνήτες Nd-Fe-B και Sm-Co. Οι μαγνητικές τους ιδιότητες οφείλονται στην παρουσία σπάνιων γαιών, καθιστώντας τις ευαίσθητες στην οξείδωση. Οι συνηθέστερα χρησιμοποιούμενοι μαγνήτες είναι οι μαγνήτες Sr-Fe-O εξαφερρίτης. Δεν περιέχουν σπάνιες γαίες και έχουν χαμηλότερες μαγνητικές ιδιότητες από τους μαγνήτες με σπάνια γη, αλλά έχουν το πλεονέκτημα ότι είναι ανθεκτικά στην οξείδωση και, πάνω απ’ όλα, πολύ φθηνά. Η τρέχουσα έρευνα αποσκοπεί στην ανάπτυξη νέων υλικών με ιδιότητες συγκρίσιμες ή ακόμη και ανώτερες από αυτές των μαγνήτων με σπάνια γη. Πρόσφατες μελέτες έχουν διεξαχθεί σε κράματα Al-Mn-C ή Hf-Co, αλλά δεν ήταν επιτυχημένα. Μια άλλη στρατηγική είναι η αύξηση των μαγνητικών ιδιοτήτων των υφιστάμενων μαγνητών (Nd-Fe-B ή εξαφερρίτη) με τη νανοδομοποίηση. Παρά τις εκτεταμένες εργασίες, δεν έχει αναπτυχθεί κανένα νανοδομημένο υλικό με ανώτερες ιδιότητες από τους συμβατικούς μαγνήτες Nd-Fe-B. Ωστόσο, πρόσφατες εργασίες σχετικά με τη νανοδομή των εξαφερρίτων μαγνήτων έχουν δείξει ότι πρέπει να είναι δυνατή η σύνθεση υλικών με ανώτερες ιδιότητες από τους συμβατικούς εξαφερριτικούς μαγνήτες. Ως εκ τούτου, οι προσπάθειες θα πρέπει να επικεντρωθούν στην ανάπτυξη καινοτόμων διαδικασιών για την απόκτηση μαγνητικού νανοϋλικού. Από την άποψη αυτή, η διαλυθερμική σύνθεση είναι μια διαδικασία που είναι ιδιαίτερα κατάλληλη για τη σύνθεση νανομετρικών εξαφερρίτων. Από τη μία πλευρά, περιλαμβάνει τη σύνθεση και τη βελτίωση των μαγνητικών ιδιοτήτων των εξαφερρίτων μαγνήτων με νανοδομήσεις παρουσία καθαρού σιδήρου. Η παρουσία καθαρού σιδήρου θα πρέπει να αυξήσει τη μαγνήτιση του υλικού. Η νανοδομοποίηση πρέπει να διατηρήσει την αντοχή της στην κατεδάφιση. Από την άλλη πλευρά, αναπτύσσονται νέες μέθοδοι ανακύκλωσης που χρησιμοποιούνται μαγνήτες Nd-Fe-B. Στη συνέχεια, τα υλικά-στόχους θα είναι ανανεώσιμα και θα έχουν χαμηλό ενεργειακό αποτύπωμα. Για να επιτευχθεί αυτό, είναι απαραίτητο ένα περίβλημα υπερκρίσιμης σύνθεσης για την παραγωγή νανοδομημένων μαγνητικών σκόνες σύμφωνα με τους δύο διαύλους που περιγράφονται ανωτέρω. Στον τομέα των spintronics, τα χρησιμοποιούμενα υλικά αποτελούνται είτε από νανοσωματίδια διασκορπισμένα σε μη μαγνητική μήτρα (στην περίπτωση των μαγνητικών ημιαγωγών) είτε από πολυστρωματικά νανομετρικά (η περίπτωση των υλικών για μαγνητικά μέσα εγγραφής). Στον παράδεισο, ο ρόλος της νανοδομής, των διεπαφών (μεταξύ μαγνητικής φάσης και μη μαγνητικής φάσης, ή μεταξύ δύο μαγνητικών φάσεων), των μαγνητικών αλληλεπιδράσεων μικρής ή μεσαίας εμβέλειας και της θερμοκρασίας.Για την ανάπτυξη ενός αραιωμένου μαγνητικού ημιαγωγού (DMS) σε θερμοκρασία δωματίου, είναι απαραίτητο να παρέχεται συστηματική αξιολόγηση της εμφύτευσης μεταβατικών μετάλλων στον ημιαγωγό. Πράγματι, παρά τα πολλά διάσπαρτα πειραματικά αποτελέσματα και τις κατά προσέγγιση θεωρητικές προσομοιώσεις, δεν μπορούν να εξαχθούν σήμερα αποφασιστικά συμπεράσματα για αυτό το δυνητικά ισχυρό σύστημα στον τομέα των spintronics. Ειδικότερα, το SiC καρβίδιο του πυριτίου προσφέρει μεγάλες δυνατότητες ως συσκευή που μπορεί να λειτουργήσει σε υψηλή θερμοκρασία και υψηλή συχνότητα, και είναι ήδη ώριμη στη βιομηχανία μικροηλεκτρονικής. Τα πρώτα πειράματα με τον πολυτύπο 611-SiC εμφυτεύτηκαν σε σίδηρο (θέση του Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) αφορούσαν ιδιαίτερα τη μικροδομική μελέτη αυτού του συστήματος. Το έργο αυτό επεκτάθηκε με τη διατριβή του Lamine Diallo στο GPM-Rouen (προγραμματισμένη υποστήριξη 2016), η οποία μας επέτρεψε να κατανοήσουμε την προέλευση του μαγνητισμού (Greek)
    11 August 2022
    0 references
    V súčasnej dobe najvýkonnejšie magnety sú Nd-Fe-B a Sm-Co magnety. Ich magnetické vlastnosti sú spôsobené prítomnosťou vzácnych zemín, čo ich robí citlivými na oxidáciu. Najčastejšie používané magnety sú Sr-Fe-O hexaferritové magnety. Neobsahujú vzácne zeminy a majú nižšie magnetické vlastnosti ako magnety so vzácnymi zeminami, ale majú tú výhodu, že sú odolné voči oxidácii a predovšetkým veľmi lacné. Súčasný výskum je zameraný na vývoj nových materiálov s vlastnosťami porovnateľnými alebo dokonca lepšími ako magnety so vzácnymi zeminami. Nedávne štúdie boli vykonané na Al-Mn-C alebo Hf-Co zliatin, ale neboli úspešné. Ďalšou stratégiou je zvýšenie magnetických vlastností existujúcich magnetov (Nd-Fe-B alebo hexaferritov) nanoštruktúrovaním. Napriek rozsiahlej práci nebol vyvinutý žiadny nanoštruktúrovaný materiál s vynikajúcimi vlastnosťami ako konvenčné magnety Nd-Fe-B. Nedávne práce na nanoštruktúre hexaferitových magnetov však ukázali, že musí byť možné syntetizovať materiály s vynikajúcimi vlastnosťami ako konvenčné hexaferitové magnety. Úsilie by sa preto malo zamerať na vývoj inovačných procesov na získanie magnetického nanomateriálu. Z tohto hľadiska je solvotermálna syntéza proces, ktorý je obzvlášť vhodný pre syntézu nanometrických hexaferritov.Práca vykonávaná na GPM v tejto oblasti je v súčasnosti orientovaná dvoma spôsobmi. Na jednej strane zahŕňa syntetizáciu a zlepšenie magnetických vlastností hexaferritových magnetov nanoštruktúrovaním v prítomnosti čistého železa. Prítomnosť čistého železa by mala zvýšiť magnetizáciu materiálu. Nanoštruktúrovanie si musí zachovať odolnosť voči demagnácii. Na druhej strane sa vyvíjajú nové metódy recyklácie použitých magnetov Nd-Fe-B. Cieľové materiály budú potom obnoviteľné a budú mať nízku energetickú stopu. Na dosiahnutie tohto cieľa je potrebný superkritický syntetický kryt na výrobu nanoštruktúrovaných magnetických práškov podľa dvoch uvedených kanálov. Toto je predmetom jednej z akvizícií tohto projektu, ako aj žiadosti o doktorandský príspevok (pridelenie č. 1). V oblasti spintroniky použité materiály pozostávajú buď z nanočastíc rozptýlených v nemagnetickej matrici (prípad magnetických polovodičov) alebo z viacvrstvových nanometrií (prípad materiálov pre magnetické záznamové médiá). V nebi je rozhodujúca úloha nanoštruktúry, rozhrania (medzi magnetickou a nemagnetickou fázou alebo medzi dvoma magnetickými fázami), magnetické interakcie s krátkym alebo stredným dosahom a teplota.Pre vývoj zriedeného magnetického polovodiča (DMS) pri izbovej teplote je potrebné poskytnúť systematické hodnotenie implantácie prechodných kovov do polovodičov. Napriek mnohým rozptýleným experimentálnym výsledkom a približným teoretickým simuláciám dnes nie je možné vyvodiť žiadne rozhodujúce závery o tomto potenciálne mocnom systéme v oblasti spintroniky. Najmä karbid kremíka SiC ponúka veľký potenciál ako zariadenie, ktoré môže pracovať pri vysokej teplote a vysokej frekvencii a je už vyspelé v mikroelektronickom priemysle. Prvé pokusy s polytypom 611-SiC implantovaným do železa (téza Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) sa týkali najmä mikroštrukturálnej štúdie tohto systému. Táto práca bola rozšírená o prácu Lamine Diallo na GPM-Rouen (plánovaná podpora 2016), ktorá nám umožnila pochopiť pôvod magnetizmu (Slovak)
    11 August 2022
    0 references
    Tällä hetkellä parhaiten toimivat magneetit ovat Nd-Fe-B ja Sm-Co magneetit. Niiden magneettiset ominaisuudet johtuvat harvinaisten maametallien läsnäolosta, mikä tekee niistä herkkiä hapetukselle. Yleisimmin käytetyt magneetit ovat Sr-Fe-O heksaferrite magneetit. Ne eivät sisällä harvinaisia maametalleja ja niillä on vähäisemmät magneettiset ominaisuudet kuin harvinaisten maametallien magneeteilla, mutta niiden etuna on, että ne kestävät hapettumista ja ennen kaikkea hyvin edullisia. Nykyisen tutkimuksen tavoitteena on kehittää uusia materiaaleja, joiden ominaisuudet ovat verrattavissa tai jopa parempia kuin harvinaisia maametalleja sisältävät magneetit. Viimeaikaisia tutkimuksia on tehty Al-Mn-C- tai Hf-Co-seoksista, mutta ne eivät ole onnistuneet. Toinen strategia on lisätä magneettisia ominaisuuksia olemassa olevien magneettien (Nd-Fe-B tai heksaferrites) nanorakenteella. Laajasta työstä huolimatta nanorakenteista materiaalia, jolla olisi parempia ominaisuuksia kuin perinteiset Nd-Fe-B-magneetit, ei ole kehitetty. Kuitenkin viimeaikainen työ nanorakenteen heksaferrite magneetit on osoittanut, että on oltava mahdollista syntetisoida materiaaleja, joilla on parempia ominaisuuksia kuin perinteiset heksaferrite magneetit. Sen vuoksi olisi keskityttävä kehittämään innovatiivisia prosesseja magneettisen nanomateriaalin saamiseksi. Tästä näkökulmasta solvoterminen synteesi on prosessi, joka sopii erityisen hyvin nanometristen heksaferriittien synteesiin. GPM:ssä tällä alalla tehty työ on tällä hetkellä suuntautunut kahdella tavalla. Toisaalta siihen kuuluu heksaferriittimagneettien magneettisten ominaisuuksien syntetisointi ja parantaminen nanorakenteella puhtaan raudan läsnä ollessa. Puhtaan raudan läsnäolo lisää materiaalin magnetointia. Nanorakenteessa on säilytettävä demagnaatiokestävyys. Toisaalta kehitetään Nd-Fe-B-magneettien uusia kierrätysmenetelmiä. Kohdemateriaalit ovat sitten uusiutuvia ja niiden energiajalanjälki on pieni. Tämän saavuttamiseksi tarvitaan ylikriittinen synteesikotelo nanostrukturoitujen magneettijauheiden tuotantoa varten edellä kuvattujen kahden kanavan mukaisesti. Tämä on yksi tämän hankkeen hankinnoista sekä tohtorinapurahaa koskeva pyyntö (jako nro 1). Spintroniikan alalla käytetyt materiaalit koostuvat joko ei-magneettiseen matriisiin dispergoituneista nanohiukkasista (magneettiset puolijohteet) tai monikerroksisesta nanometrisestä materiaalista (magneettisten tallennusvälineiden materiaalit). Taivaassa nanorakenteen, liitäntöjen (magneettisen vaiheen ja ei-magneettisen faasin tai kahden magneettisen vaiheen välillä), lyhyen tai keskipitkän kantaman magneettiset vuorovaikutukset ja lämpötila ovat ratkaisevan tärkeitä.Laimennetun magneettisen puolijohteen (DMS) kehittämiseksi huoneenlämmössä on tarpeen antaa systemaattinen arviointi siirtymämetallien istuttamisesta puolijohteeseen. Huolimatta monista hajanaisista kokeellisista tuloksista ja likimääräisistä teoreettisista simulaatioista, tällä hetkellä ei voida tehdä ratkaisevia johtopäätöksiä tästä mahdollisesti voimakkaasta järjestelmästä spintronikkojen alalla. Erityisesti SiC-piikarbidi tarjoaa suuria mahdollisuuksia laitteena, joka voi toimia korkeassa lämpötilassa ja suurella taajuudella ja joka on jo kypsä mikroelektroniikkateollisuudessa. Ensimmäiset kokeet polytyypillä 611-SiC istutettiin rautaan (Cyril Dupeyrat-2009-Poitiersin väitöskirja) koskivat erityisesti tämän järjestelmän mikrorakenteellista tutkimusta. Tätä työtä laajensi Lamine Diallon opinnäytetyö GPM-Rouenissa (suunniteltu 2016 tuki), jonka avulla pystyimme ymmärtämään magnetismin alkuperän (Finnish)
    11 August 2022
    0 references
    Obecnie najlepszymi magnesami są magnesy Nd-Fe-B i Sm-Co. Ich właściwości magnetyczne wynikają z obecności ziem rzadkich, dzięki czemu są wrażliwe na utlenianie. Najczęściej stosowanymi magnesami są magnesy heksaferrytowe Sr-Fe-O. Nie zawierają ziem rzadkich i mają mniejsze właściwości magnetyczne niż magnesy ziem rzadkich, ale mają tę zaletę, że są odporne na utlenianie, a przede wszystkim bardzo niedrogie. Obecne badania mają na celu opracowanie nowych materiałów o właściwościach porównywalnych, a nawet wyższych od tych magnesów ziem rzadkich. Ostatnie badania zostały przeprowadzone na stopach Al-Mn-C lub Hf-Co, ale nie zakończyły się sukcesem. Inną strategią jest zwiększenie właściwości magnetycznych istniejących magnesów (NdűFe-B lub heksaferrytów) poprzez nanostrukturyzację. Pomimo rozległej pracy, nie opracowano żadnego nanostrukturalnego materiału o doskonałych właściwościach niż konwencjonalne magnesy Nd-Fe-B. Jednak ostatnie prace nad nanostrukturą magnesów heksaferrytowych wykazały, że musi być możliwe syntetyzowanie materiałów o lepszych właściwościach niż konwencjonalne magnesy heksaferrytowe. W związku z tym wysiłki powinny koncentrować się na rozwoju innowacyjnych procesów uzyskiwania nanomateriału magnetycznego. Z tego punktu widzenia synteza solwotermalna jest procesem, który szczególnie dobrze nadaje się do syntezy nanometrycznych heksaferrytów. Prace prowadzone na GPM w tej dziedzinie są obecnie zorientowane na dwa sposoby. Z jednej strony polega na syntezie i poprawie właściwości magnetycznych magnesów heksaferrytowych poprzez nanostrukturyzację w obecności czystego żelaza. Obecność czystego żelaza powinna zwiększyć namagnesowanie materiału. Nanostrukturyzacja musi utrzymać swoją odporność na demagnację. Z drugiej strony opracowywane są nowe metody recyklingu zużytych magnesów Nd-Fe-B. Materiały docelowe będą następnie odnawialne i będą miały niewielki ślad energetyczny. Aby to osiągnąć, konieczna jest nadkrytyczna obudowa syntetyczna do produkcji nanostrukturalnych proszków magnetycznych zgodnie z dwoma opisanymi powyżej kanałami. Jest to jeden z przypadków nabycia tego projektu, jak również wniosek o przyznanie dodatku doktoranckiego (przydział nr 1).W dziedzinie spintroniki użyte materiały składają się albo z nanocząsteczek rozproszonych w matrycy niemagnetycznej (przypadku półprzewodników magnetycznych) lub z wielowarstwowych nanometrycznych (przypadek materiałów do magnetycznych nośników zapisu). W niebie rola nanostruktury, interfejsów (między fazą magnetyczną a fazą niemagnetyczną lub między dwiema fazami magnetycznymi), krótkich lub średnich interakcji magnetycznych i temperatury są kluczowe.Do rozwoju rozcieńczonego półprzewodnika magnetycznego (DMS) w temperaturze pokojowej konieczne jest zapewnienie systematycznej oceny implantacji metali przejściowych w półprzewodniku. Rzeczywiście, pomimo wielu rozproszonych wyników eksperymentalnych i przybliżonych symulacji teoretycznych, nie można dziś wyciągnąć żadnych decydujących wniosków na temat tego potencjalnie potężnego systemu w dziedzinie spintroniki. W szczególności węglik krzemu SiC oferuje duży potencjał jako urządzenie, które może pracować w wysokiej temperaturze i wysokiej częstotliwości, i jest już dojrzałe w przemyśle mikroelektroniki. Pierwsze eksperymenty z politypem 611-SiC wszczepionym żelazem (teza Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) były szczególnie związane z mikrostrukturalnym badaniem tego systemu. Praca ta została poszerzona przez pracę doktorską Lamine Diallo na GPM-Rouen (planowane wsparcie 2016), co pozwoliło nam zrozumieć pochodzenie magnetyzmu (Polish)
    11 August 2022
    0 references
    Jelenleg a legjobban teljesítő mágnesek Nd-Fe-B és Sm-Co mágnesek. Mágneses tulajdonságaik a ritkaföldfémek jelenlétének köszönhetők, ami érzékenysé teszi őket az oxidációra. A leggyakrabban használt mágnesek Sr-Fe-O hexaferrit mágnesek. Nem tartalmaznak ritkaföldfémeket, és kisebb mágneses tulajdonságokkal rendelkeznek, mint a ritkaföldfémekkel rendelkező mágnesek, de az az előnye, hogy ellenállnak az oxidációnak, és mindenekelőtt nagyon olcsóak. A jelenlegi kutatás célja, hogy olyan új anyagokat fejlesszen ki, amelyek a ritkaföldfémekkel rendelkező mágnesek tulajdonságaihoz hasonló vagy akár jobb tulajdonságokkal rendelkeznek. A közelmúltban végeztek vizsgálatokat Al-Mn-C vagy Hf-Co ötvözetekről, de ezek nem voltak sikeresek. Egy másik stratégia az, hogy nanostrukturálással növelje a meglévő mágnesek (Nd-Fe-B vagy hexaferritek) mágneses tulajdonságait. A kiterjedt munka ellenére a hagyományos Nd-Fe-B mágneseknél jobb tulajdonságokkal rendelkező nanoszerkezetű anyagot nem fejlesztettek ki. A hexaferrit mágnesek nanoszerkezetével kapcsolatos közelmúltbeli munka azonban kimutatta, hogy lehetővé kell tenni a hagyományos hexaferrit mágnesekhez képest kiváló tulajdonságokkal rendelkező anyagok szintetizálását. Az erőfeszítéseknek ezért a mágneses nanoanyag megszerzésére irányuló innovatív eljárások kifejlesztésére kell összpontosítaniuk. Ebből a szempontból a solvothermal szintézis egy olyan folyamat, amely különösen alkalmas a nanometrikus hexaferritek szintézisére. A GPM-en ezen a területen végzett munka jelenleg kétféleképpen irányul. Egyrészt magában foglalja a hexaferrit mágnesek mágneses tulajdonságainak szintézisét és javítását a tiszta vas jelenlétében nanostrukturálással. A tiszta vas jelenléte növeli az anyag mágnesezését. A nanoszerkezetnek fenn kell tartania a demagnációval szembeni ellenálló képességét. Másrészt az Nd-Fe-B mágnesek újrahasznosításának új módszereit fejlesztik ki. A célanyagok ezután megújulók lesznek, és alacsony energialábnyommal rendelkeznek. Ennek elérése érdekében szükség van egy szuperkritikus szintézis burkolatra a nanoszerkezetű mágneses porok előállításához a fent leírt két csatorna szerint. Ez a projekt egyik beszerzésének, valamint a doktori juttatás iránti kérelemnek a tárgya (1. allokáció).A spintronika területén a felhasznált anyagok vagy nem mágneses mátrixban diszpergált nanorészecskékből (mágneses félvezetők esetében) vagy többrétegű Nanometricsból (mágneses adathordozók anyagai) állnak. A mennyben a nanoszerkezet, a kapcsolódási pontok (a mágneses fázis és a nem mágneses fázis között, vagy két mágneses fázis között), a rövid vagy közepes hatótávolságú mágneses kölcsönhatások és a hőmérséklet döntő fontosságúak.A szobahőmérsékleten hígított mágneses félvezető (DMS) kifejlesztéséhez szisztematikus értékelést kell nyújtani az átmeneti fémek félvezetőbe történő beültetéséről. A szétszórt kísérleti eredmények és a közelítő elméleti szimulációk ellenére ma nem lehet döntő következtetéseket levonni erről a potenciálisan erős rendszerről a spintronika területén. Különösen a szilícium-karbid kínál nagy potenciált, mint olyan eszköz, amely magas hőmérsékleten és nagy frekvencián működhet, és már érett a mikroelektronikai iparban. A 611-SiC politípusú vasba beültetett első kísérletek (Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers elmélete) különösen a rendszer mikrostrukturális vizsgálatával foglalkoztak. Ezt a munkát kiterjesztette Lamine Diallo a GPM-Rouen (tervezett 2016-os támogatás) szakdolgozata, amely lehetővé tette számunkra, hogy megértsük a mágnesesség eredetét (Hungarian)
    11 August 2022
    0 references
    V současné době jsou nejvýkonnější magnety Nd-Fe-B a Sm-Co magnety. Jejich magnetické vlastnosti jsou způsobeny přítomností vzácných zemin, což je činí citlivými na oxidaci. Nejčastěji používané magnety jsou Sr-Fe-O hexaferritové magnety. Neobsahují vzácné zeminy a mají nižší magnetické vlastnosti než magnety se vzácnými zeminmi, ale mají tu výhodu, že jsou odolné vůči oxidaci a především velmi levné. Současný výzkum je zaměřen na vývoj nových materiálů s vlastnostmi srovnatelnými nebo dokonce lepšími než magnety se vzácnými zeminami. Nedávné studie byly provedeny na slitinách Al-Mn-C nebo Hf-Co, ale nebyly úspěšné. Další strategií je zvýšení magnetických vlastností stávajících magnetů (Nd-Fe-B nebo hexaferrites) nanostrukturováním. Navzdory rozsáhlé práci nebyl vyvinut žádný nanostrukturovaný materiál s vynikajícími vlastnostmi než konvenční magnety Nd-Fe-B. Nedávná práce na nanostrukturě hexaferritových magnetů však ukázala, že musí být možné syntetizovat materiály s vyššími vlastnostmi než konvenční hexaferritové magnety. Úsilí by se proto mělo zaměřit na vývoj inovativních postupů pro získání magnetického nanomateriálu. Z tohoto hlediska je solvothermální syntéza procesem, který je obzvláště vhodný pro syntézu nanometrických hexaferritů. Práce prováděná na GPM v této oblasti je v současné době zaměřena dvěma způsoby. Na jedné straně zahrnuje syntézu a zlepšení magnetických vlastností hexaferritových magnetů pomocí nanostrukturace v přítomnosti čistého železa. Přítomnost čistého železa by měla zvýšit magnetizaci materiálu. Nanostrukturace musí zachovat svou odolnost proti demagnaci. Na druhé straně se vyvíjejí nové metody recyklace používané magnety Nd-Fe-B. Cílové materiály pak budou obnovitelné a budou mít nízkou energetickou stopu. K dosažení tohoto cíle je nutné vytvořit superkritickou syntézu pro výrobu nanostrukturovaných magnetických prášků podle obou výše popsaných kanálů. To je předmětem jednoho z akvizic tohoto projektu, jakož i žádosti o doktorský příspěvek (přidělení č.1).V oblasti spintroniky se použité materiály skládají buď z nanočástic rozptýlených v nemagnetické matrici (případ magnetických polovodičů) nebo vícevrstvé nanometrie (případ materiálů pro magnetická záznamová média). V nebi, role nanostruktury, rozhraní (mezi magnetickou fází a nemagnetickou fází, nebo mezi dvěma magnetickými fázemi), krátké nebo středně velké magnetické interakce a teplota jsou klíčové.Pro vývoj zředěného magnetického polovodiče (DMS) při pokojové teplotě je nutné poskytnout systematické posouzení implantace přechodných kovů v polovodiči. Navzdory mnoha rozptýleným experimentálním výsledkům a přibližným teoretickým simulacím nelze dnes dospět k žádným rozhodným závěrům o tomto potenciálně silném systému v oblasti spintroniky. Zejména SiC karbid křemíku nabízí velký potenciál jako zařízení, které může pracovat při vysokých teplotách a vysokých frekvencích a je již zralé v mikroelektronickém průmyslu. První experimenty s polytypem 611-SiC implantovaným do železa (teze Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) se týkaly zejména mikrostrukturální studie tohoto systému. Tuto práci rozšířila práce Lamine Diallo na GPM-Rouen (plánovaná podpora 2016), která nám umožnila pochopit původ magnetismu (Czech)
    11 August 2022
    0 references
    Pašlaik vislabākie magnēti ir Nd-Fe-B un Sm-Co magnēti. To magnētiskās īpašības ir saistītas ar retzemju metālu klātbūtni, padarot tos jutīgus pret oksidāciju. Visbiežāk izmantotie magnēti ir Sr-Fe-O heksaferīta magnēti. Tie nesatur retzemi, un tiem ir zemākas magnētiskās īpašības nekā magnētiem ar retzemi, bet tiem ir priekšrocība, ka tie ir izturīgi pret oksidēšanos un, pats galvenais, ir ļoti lēti. Pašreizējie pētījumi ir vērsti uz jaunu materiālu izstrādi, kuru īpašības ir salīdzināmas ar magnētu ar retzemju metālu īpašībām vai pat ir pārākas par tām. Nesen veikti pētījumi par Al-Mn-C vai Hf-Co sakausējumiem, bet tie nav bijuši veiksmīgi. Vēl viena stratēģija ir palielināt esošo magnētu (Nd-Fe-B vai heksaferītu) magnētiskās īpašības, izmantojot nanostrukturēšanu. Neskatoties uz plašo darbu, nav izstrādāts nanostrukturēts materiāls ar augstākām īpašībām nekā parastajiem Nd-Fe-B magnētiem. Tomēr nesenais darbs pie heksaferīta magnētu nanostruktūras ir parādījis, ka ir jābūt iespējai sintezēt materiālus ar augstākām īpašībām nekā parastajiem heksaferīta magnētiem. Tādēļ centieni būtu jākoncentrē uz inovatīvu procesu izstrādi magnētiskā nanomateriāla iegūšanai. No šī viedokļa solvotermālā sintēze ir process, kas ir īpaši piemērots nanometrisko heksaferītu sintēzei. Pašlaik darbs, kas veikts GPM šajā jomā, ir divējāds. No vienas puses, tas ietver heksaferīta magnētisko īpašību sintēzi un uzlabošanu, nanostrukturējot tīra dzelzs klātbūtnē. Tīra dzelzs klātbūtnei vajadzētu palielināt materiāla magnetizāciju. Nanostrukturēšanai jāsaglabā noturība pret demagnāciju. No otras puses, tiek izstrādātas jaunas reciklēšanas metodes, ko izmanto Nd-Fe-B magnētiem. Mērķmateriāli būs atjaunojami, un tiem būs zems enerģijas pēdas nospiedums. Lai to panāktu, ir vajadzīga superkritiska sintēzes kamera nanostrukturētu magnētisku pulveru ražošanai saskaņā ar diviem iepriekš aprakstītajiem kanāliem. Tas ir viens no šā projekta iegādes gadījumiem, kā arī doktorantūras pabalsta pieprasījums (1. sadalījums). spintronikas jomā izmantotie materiāli sastāv vai nu no nanodaļiņām, kas izkliedētas nemagnētiskā matricā (magnētisko pusvadītāju gadījumā), vai no daudzslāņu Nanometrics (materiālo datu nesēju gadījumā). Debesīs, loma nanostruktūras, saskarnes (starp magnētisko fāzi un nemagnētisko fāzi, vai starp divām magnētiskām fāzēm), īsa vai vidēja diapazona magnētiskā mijiedarbība un temperatūra ir būtiska.Attīstīt atšķaidītu magnētisko pusvadītāju (DMS) istabas temperatūrā, ir nepieciešams nodrošināt sistemātisku novērtējumu implantāciju pārejas metālu pusvadītāju. Patiešām, neskatoties uz daudzajiem izkliedētajiem eksperimentālajiem rezultātiem un aptuvenajām teorētiskajām simulācijām, šodien nevar izdarīt nekādus izšķirošus secinājumus par šo potenciāli jaudīgo sistēmu spintronikas jomā. Jo īpaši SiC silīcija karbīds piedāvā lielu potenciālu kā ierīci, kas var darboties augstā temperatūrā un augstā frekvencē, un jau ir nobriedusi mikroelektronikas nozarē. Pirmie eksperimenti ar 611-SiC politipu, kas implantēti dzelzs (Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers darbs) īpaši attiecās uz šīs sistēmas mikrostrukturālo pētījumu. Šis darbs tika paplašināts ar Lamine Diallo disertāciju pie GPM-Rouen (plānots 2016 atbalsts), kas ļāva mums saprast izcelsmi magnētisma (Latvian)
    11 August 2022
    0 references
    Faoi láthair tá na maighnéid is fearr ag feidhmiú Nd-Fe-B agus Sm-Co maighnéid. Tá a n-airíonna maighnéadacha mar gheall ar chré neamhchoitianta a bheith ann, rud a fhágann go bhfuil siad íogair d’ocsaídiú. Is iad na maighnéid is coitianta a úsáidtear maighnéid Sr-Fe-O hexaferrite. Níl cré annamh iontu agus tá airíonna maighnéadacha níos ísle acu ná maighnéid le cré neamhchoitianta, ach tá an buntáiste acu a bheith frithsheasmhach in aghaidh ocsaídiúcháin agus, thar aon rud eile, an-saor. Tá taighde reatha dírithe ar ábhair nua a fhorbairt a bhfuil airíonna inchomparáide le, nó fiú níos fearr ná, na maighnéid le cré annamh. Rinneadh staidéir le déanaí ar chóimhiotail Al-Mn-C nó Hf-Co, ach níor éirigh leo. Is é straitéis eile chun cur leis an airíonna maighnéadach na maighnéid atá ann cheana féin (Nd°Fe-B nó hexaferrites) trí nanostructuring. In ainneoin obair fhairsing, tá aon ábhar nanostructured a bhfuil airíonna níos fearr ná traidisiúnta Nd-Fe-B maighnéid forbartha. Mar sin féin, léirigh obair le déanaí ar nanastruchtúr maighnéid heicseaferrite go gcaithfidh sé a bheith indéanta ábhair a bhfuil airíonna níos fearr acu ná maighnéid hexaferrite traidisiúnta a shintéisiú. Dá bhrí sin, ba cheart na hiarrachtaí a dhíriú ar phróisis nuálacha a fhorbairt chun nana-ábhar maighnéadach a fháil. Ón taobh seo de, is próiseas é sintéis solvothermal atá oiriúnach go háirithe do shintéis hexaferrites nanaiméadrach.Tá an obair a dhéantar ag an GPM sa réimse seo dírithe faoi láthair ar dhá bhealach. Ar thaobh amháin, baineann sé le hairíonna maighnéadacha maighnéid heicseaferrite a shintéisiú agus a fheabhsú trí struchtúrú i láthair iarainn íon. Ba chóir go méadódh láithreacht iarainn íon maighnéadú an ábhair. Ní mór nanastructuring a choimeád ar bun a friotaíocht in aghaidh demagnation. Ar an láimh eile, modhanna nua athchúrsála a úsáidtear maighnéid ND-Fe-B á bhforbairt. Beidh na spriocábhair in-athnuaite ansin agus beidh lorg íseal fuinnimh acu. D’fhonn é seo a bhaint amach, is gá imfhálú sintéise supercritical chun púdair mhaighnéadacha nanastruchtúrtha a tháirgeadh de réir an dá chainéal a thuairiscítear thuas. Is é seo ceann d’éadálacha an tionscadail seo, chomh maith le hiarratas ar liúntas dochtúireachta (leithdháileadh uimh.1).I réimse na spintronics, is éard atá sna hábhair a úsáidtear ná nanacháithníní scaipthe i maitrís neamh-mhaighnéadach (cás leathsheoltóirí maighnéadacha) nó Nanaiméadracha ilsraithe (cás na n-ábhar do mheáin taifeadta mhaighnéadacha). Ar neamh, tá ról an nanastruchtúir, comhéadain (idir céim mhaighnéadach agus céim neamh-mhaighnéadach, nó idir dhá chéim mhaighnéadacha), idirghníomhaíochtaí maighnéadacha gearr-raoin nó meánraoin agus teocht ríthábhachtach. Go deimhin, in ainneoin na torthaí turgnamhacha scaipthe go leor agus insamhaltaí teoiriciúla neas, ní féidir aon conclúidí cinntitheach a tharraingt lá atá inniu ann ar an gcóras a d’fhéadfadh a bheith cumhachtach i réimse na spintronics. Go háirithe, cuireann siC chomhdhúile sileacain acmhainneacht mhór mar fheiste is féidir a oibriú ag teocht ard agus minicíocht ard, agus tá sé aibí cheana féin sa tionscal microelectronics. Bhí baint ar leith ag na chéad turgnaimh le polaitíopa 611-SiC ionchlannaithe in iarann (téis ag Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) le staidéar micreastruchtúrach an chórais seo. Leathnaíodh an obair seo ag tráchtas Lamine Diallo ag an GPM-Rouen (pleanáilte 2016 tacaíocht) a chuir ar ár gcumas chun tuiscint a fháil ar thionscnamh maighnéadas (Irish)
    11 August 2022
    0 references
    Trenutno so najbolj učinkoviti magneti Nd-Fe-B in Sm-Co magneti. Njihove magnetne lastnosti so posledica prisotnosti redkih zemljin, zaradi česar so občutljive na oksidacijo. Najpogosteje uporabljeni magneti so Sr-Fe-O heksaferitni magneti. Ne vsebujejo redke zemlje in imajo nižje magnetne lastnosti kot magneti z redko zemljo, vendar imajo prednost, da so odporni na oksidacijo in predvsem zelo poceni. Sedanje raziskave so namenjene razvoju novih materialov z lastnostmi, ki so primerljive ali celo boljše od tistih magnetov z redko zemljo. Nedavne študije so bile izvedene na zlitinah Al-Mn-C ali Hf-Co, vendar niso bile uspešne. Druga strategija je povečati magnetne lastnosti obstoječih magnetov (Ndê-B ali heksaferriti) z nanostrukturiranjem. Kljub obsežnemu delu ni bil razvit noben nanostrukturiran material z boljšimi lastnostmi kot običajni Nd-Fe-B magneti. Vendar pa je nedavno delo na nanostrukturi heksaferitnih magnetov pokazalo, da mora biti mogoče sintetizirati materiale z boljšimi lastnostmi kot običajni heksaferitni magneti. Zato bi se bilo treba osredotočiti na razvoj inovativnih postopkov za pridobivanje magnetnega nanomateriala. S tega vidika je solvotermalna sinteza proces, ki je še posebej primeren za sintezo nanometričnih heksaferritov. Delo, opravljeno na GPM na tem področju, je trenutno usmerjeno na dva načina. Po eni strani vključuje sintezo in izboljšanje magnetnih lastnosti heksaferitnih magnetov z nanostrukturiranjem v prisotnosti čistega železa. Prisotnost čistega železa mora povečati magnetizacijo materiala. Nanostrukturiranje mora ohraniti svoj odpor proti demagnaciji. Po drugi strani pa se razvijajo nove metode recikliranja, ki se uporabljajo Nd-Fe-B magneti. Ciljni materiali bodo nato obnovljivi in bodo imeli majhen energetski odtis. Da bi to dosegli, je potreben superkritični sintezni prostor za proizvodnjo nanostrukturiranih magnetnih praškov v skladu z zgoraj opisanima kanaloma. To je predmet ene od pridobitev tega projekta in zahteve za doktorski dodatek (dodelitev št. 1). Na področju spintronike so uporabljeni materiali sestavljeni iz nanodelcev, razpršenih v nemagnetni matriki (primer magnetnih polprevodnikov) ali večplastnih nanometričnih materialov (primer materialov za magnetne nosilce zapisa). V nebesih so ključnega pomena vloga nanostrukture, vmesnikov (med magnetno fazo in nemagnetno fazo ali med dvema magnetnima fazama), kratkih ali srednjih magnetnih interakcij in temperature.Za razvoj razredčenega magnetnega polprevodnika (DMS) pri sobni temperaturi je treba zagotoviti sistematično oceno implantacije prehodnih kovin v polprevodnik. Kljub številnim razpršenim eksperimentalnim rezultatom in približnim teoretičnim simulacijam danes o tem potencialno močnem sistemu na področju spintronike ni mogoče izpeljati odločilnih zaključkov. Zlasti SiC silicijev karbid ponuja velik potencial kot naprava, ki lahko deluje pri visoki temperaturi in visoki frekvenci in je že zrela v industriji mikroelektronike. Prvi poskusi s politipom 611- SiC, vsajenim v železo (teza Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers), so bili še posebej povezani z mikrostrukturno študijo tega sistema. To delo je bilo razširjeno s tezo Lamin Diallo na GPM-Rouen (načrtovana podpora 2016), ki nam je omogočila razumeti izvor magnetizma (Slovenian)
    11 August 2022
    0 references
    В момента най-добре представящите магнити са Nd-Fe-B и Sm-Co магнити. Техните магнитни свойства се дължат на наличието на редкоземни елементи, което ги прави чувствителни към окисляване. Най-често използваните магнити са Sr-Fe-O хексаферитни магнити. Те не съдържат редкоземни елементи и имат по-ниски магнитни свойства от магнитите с редкоземни елементи, но имат предимството, че са устойчиви на окисляване и преди всичко много евтини. Настоящите изследвания са насочени към разработването на нови материали със свойства, сравними или дори по-добри от тези на магнити с редкоземни елементи. Последните проучвания са проведени върху Al-Mn-C или Hf-Co сплави, но не са успешни. Друга стратегия е да се увеличат магнитните свойства на съществуващите магнити (Nd-Fe-B или хексаферити) чрез наноструктуриране. Въпреки обширната работа, не е разработен наноструктуриран материал с превъзходни свойства от конвенционалните Nd-Fe-B магнити. Въпреки това, скорошната работа по наноструктурата на хексаферитни магнити показа, че трябва да бъде възможно да се синтезират материали с по-добри свойства от конвенционалните магнити за хексаферити. Поради това усилията следва да се съсредоточат върху разработването на иновативни процеси за получаване на магнитен наноматериал. От тази гледна точка, solvothermal синтез е процес, който е особено подходящ за синтеза на нанометрични хексаферити.Работата, извършена в GPM в тази област в момента е ориентирана по два начина. От една страна, тя включва синтезиране и подобряване на магнитните свойства на хексаферитните магнити чрез наноструктуриране в присъствието на чисто желязо. Наличието на чисто желязо трябва да увеличи намагнитването на материала. Наноструктурирането трябва да поддържа своята устойчивост на демагнация. От друга страна, разработват се нови методи за рециклиране, използвани Nd-Fe-B магнити. След това целевите материали ще бъдат възобновяеми и ще имат нисък енергиен отпечатък. За да се постигне това, е необходимо свръхкритично пространство за синтез за производство на наноструктурирани магнитни прахове в съответствие с двата канала, описани по-горе. Това е предмет на едно от придобиванията на този проект, както и искане за докторска помощ (разпределение № 1).В областта на спитроника, използваните материали се състоят или от наночастици, диспергирани в немагнитна матрица (случаят на магнитни полупроводници) или многослойни нанометрики (случаят на материали за магнитни носители). В небето, ролята на наноструктурата, интерфейси (между магнитната фаза и немагнитната фаза, или между две магнитни фази), къси или средни магнитни взаимодействия и температура са от решаващо значение.За разработването на разреден магнитен полупроводник (DMS) при стайна температура, е необходимо да се осигури систематична оценка на имплантирането на преходни метали в полупроводника. Всъщност, въпреки многото разпръснати експериментални резултати и приблизителни теоретични симулации, днес не могат да се направят решителни заключения за тази потенциално мощна система в областта на спитрониката. По-специално, SiC силициевият карбид предлага голям потенциал като устройство, което може да работи при висока температура и висока честота, и вече е зряло в микроелектрониката. Първите експерименти с политип 611-SiC имплантиран в желязо (теза на Кирил Дуперат-2009-Poitiers) са особено загрижени за микроструктурното изследване на тази система. Тази работа беше разширена с тезата на Ламин Диало в GPM-Rouen (планирана подкрепа за 2016 г.), която ни позволи да разберем произхода на магнетизма (Bulgarian)
    11 August 2022
    0 references
    Bħalissa l-kalamiti bl-aħjar prestazzjoni huma kalamiti Nd-Fe-B u Sm-Co. Proprjetajiet manjetiċi tagħhom huma minħabba l-preżenza ta ‘elementi terrestri rari, li jagħmluhom sensittivi għall-ossidazzjoni. Il-kalamiti l-aktar użati huma kalamiti Sr-Fe-O hexaferrite. Huma ma fihom earth rari u għandhom proprjetajiet manjetiċi aktar baxxi minn kalamiti bl-art rari, iżda dawn għandhom il-vantaġġ li jkunu reżistenti għall-ossidazzjoni u, fuq kollox, ħafna rħas. Ir-riċerka attwali hija mmirata lejn l-iżvilupp ta’ materjali ġodda bi proprjetajiet komparabbli ma’, jew saħansitra superjuri għal, dawk ta’ kalamiti b’art rari. Saru studji riċenti fuq il-ligi ta’ Al-Mn-C jew Hf-Co, iżda ma rnexxewx. Strateġija oħra hija li jiżdiedu l-proprjetajiet manjetiċi tal-kalamiti eżistenti (Nd¬Fe-B jew hexaferrites) permezz tan-nanostrutturar. Minkejja xogħol estensiv, ma ġie żviluppat l-ebda materjal nanostrutturat bi proprjetajiet superjuri minn kalamiti Nd-Fe-B konvenzjonali. Madankollu, xogħol riċenti fuq in-nanostruttura ta ‘kalamiti hexaferrite wera li għandu jkun possibbli li jiġu sintetizzati materjali bi proprjetajiet superjuri minn kalamiti hexaferrite konvenzjonali. Għalhekk, l-isforzi għandhom jiffukaw fuq l-iżvilupp ta’ proċessi innovattivi għall-kisba ta’ nanomaterjal manjetiku. Minn din il-perspettiva, is-sinteżi solvotermali hija proċess li huwa partikolarment adattat għas-sinteżi tal-eżaferriti nanometriċi. Il-ħidma mwettqa fil-GPM f’dan il-qasam bħalissa qed tiġi orjentata b’żewġ modi. Minn naħa waħda, dan jinvolvi sintetizzazzjoni u titjib tal-proprjetajiet manjetiċi tal-kalamiti tal-eżaferrit permezz tan-nanostrutturar fil-preżenza ta’ ħadid pur. Il-preżenza ta ‘ħadid pur għandha żżid il-manjetizzazzjoni tal-materjal. In-nanostrutturar għandu jżomm ir-reżistenza tiegħu għad-demagnazzjoni. Min-naħa l-oħra, qed jiġu żviluppati metodi ġodda ta’ riċiklaġġ użati ta’ kalamiti Nd-Fe-B. Il-materjali fil-mira mbagħad ikunu rinnovabbli u jkollhom impatt baxx fuq l-enerġija. Sabiex jinkiseb dan, hemm bżonn ta’ għeluq ta’ sinteżi superkritika għall-produzzjoni ta’ trabijiet manjetiċi nanostrutturati skont iż-żewġ kanali deskritti hawn fuq. Dan huwa s-suġġett ta’ waħda mill-akkwisti ta’ dan il-proġett, kif ukoll talba għal konċessjoni ta’ dottorat (allokazzjoni nru 1). Fil-qasam tal-ispintronika, il-materjali użati jikkonsistu jew f’nanopartiċelli mxerrda f’matriċi mhux manjetika (il-każ ta’ semikondutturi manjetiċi) jew ta’ Nanometriċi b’ħafna saffi (il-każ ta’ materjali għal mezzi ta’ reġistrazzjoni manjetika). Fis-sema, ir-rwol tan-nanostruttura, l-interfaces (bejn il-fażi manjetika u l-fażi mhux manjetika, jew bejn żewġ fażijiet manjetiċi), l-interazzjonijiet manjetiċi u t-temperatura ta’ medda qasira jew medja huma kruċjali.Għall-iżvilupp ta’ semikonduttur manjetiku dilwit (DMS) f’temperatura ambjentali, huwa meħtieġ li tiġi pprovduta valutazzjoni sistematika tal-impjantazzjoni ta’ metalli ta’ tranżizzjoni fis-semikonduttur. Tabilħaqq, minkejja l-ħafna riżultati sperimentali mferrxa u simulazzjonijiet teoretiċi approssimattivi, illum ma tista’ ssir l-ebda konklużjoni deċiżiva dwar din is-sistema potenzjalment b’saħħitha fil-qasam tal-ispintroniċi. B’mod partikolari, il-karbur tas-silikon SiC joffri potenzjal kbir bħala apparat li jista ‘jopera f’temperatura għolja u frekwenza għolja, u huwa diġà matur fl-industrija tal-mikroelettronika. L-ewwel esperimenti bil-politip 611-SiC impjantati fil-ħadid (teżi minn Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) kienu partikolarment ikkonċernati bl-istudju mikrostrutturali ta’ din is-sistema. Dan ix-xogħol ġie estiż mit-teżi ta’ Lamine Diallo fil-GPM-Rouen (appoġġ ippjanat għall-2016) li ppermettielna nifhmu l-oriġini tal-manjetiżmu (Maltese)
    11 August 2022
    0 references
    Atualmente, os ímãs com melhor desempenho são os ímãs Nd-Fe-B e Sm-Co. Suas propriedades magnéticas são devidas à presença de terras raras, tornando-as sensíveis à oxidação. Os ímãs mais comumente usados são ímãs de hexaferrito Sr-Fe-O. Eles não contêm terras raras e têm propriedades magnéticas mais baixas do que os ímãs com terras raras, mas têm a vantagem de serem resistentes à oxidação e, acima de tudo, muito baratos. A investigação atual visa desenvolver novos materiais com propriedades comparáveis ou mesmo superiores às dos ímanes com terras raras. Estudos recentes foram realizados em ligas Al-Mn-C ou Hf-Co, mas não foram bem sucedidos. Outra estratégia é aumentar as propriedades magnéticas dos ímãs existentes (Nd¬Fe-B ou hexaferrites) por nanoestruturação. Apesar do extenso trabalho, nenhum material nanoestruturado com propriedades superiores aos ímãs Nd-Fe-B convencionais foi desenvolvido. No entanto, trabalhos recentes sobre a nanoestrutura de ímãs hexaferrito mostraram que deve ser possível sintetizar materiais com propriedades superiores aos ímãs hexaferrito convencionais. Por conseguinte, os esforços devem centrar-se no desenvolvimento de processos inovadores para a obtenção de um nanomaterial magnético. Deste ponto de vista, a síntese solvotérmica é um processo particularmente adequado para a síntese de hexaferritos nanométricos. O trabalho realizado no GPM neste campo está atualmente a ser orientado de duas maneiras. Por um lado, envolve sintetizar e melhorar as propriedades magnéticas dos ímãs hexaferritos por nanoestruturação na presença de ferro puro. A presença de ferro puro deve aumentar a magnetização do material. A nanoestruturação deve manter a sua resistência à demagnação. Por outro lado, estão a ser desenvolvidos novos métodos de reciclagem utilizados ímãs Nd-Fe-B. Os materiais-alvo serão então renováveis e terão uma pegada energética reduzida. Para o efeito, é necessário um invólucro de síntese supercrítico para a produção de pós magnéticos nanoestruturados de acordo com os dois canais acima descritos. Este é o objeto de uma das aquisições deste projeto, bem como de um pedido de subsídio de doutoramento (alocação n.º 1).No campo da spintrónica, os materiais utilizados consistem quer de nanopartículas dispersas numa matriz não magnética (o caso de semicondutores magnéticos) quer de Nanometria multicamadas (caso de materiais para suportes magnéticos de gravação). No céu, o papel da nanoestrutura, interfaces (entre fase magnética e fase não magnética, ou entre duas fases magnéticas), interações magnéticas de curto ou médio alcance e temperatura são cruciais.Para o desenvolvimento de um semicondutor magnético diluído (DMS) à temperatura ambiente, é necessário fornecer uma avaliação sistemática da implantação de metais de transição no semicondutor. De fato, apesar dos muitos resultados experimentais dispersos e simulações teóricas aproximadas, nenhuma conclusão decisiva pode ser tirada hoje sobre este sistema potencialmente poderoso no campo da spintrônica. Em particular, o carboneto de silício SiC oferece grande potencial como um dispositivo que pode operar a alta temperatura e alta frequência, e já está maduro na indústria de microeletrônica. Os primeiros experimentos com politipo 611-SiC implantados em ferro (tese de Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) foram particularmente preocupados com o estudo microestrutural deste sistema. Este trabalho foi estendido pela tese de Lamine Diallo no GPM-Rouen (apoio planejado em 2016) que nos permitiu entender a origem do magnetismo (Portuguese)
    11 August 2022
    0 references
    I øjeblikket er de bedste magneter Nd-Fe-B og Sm-Co magneter. Deres magnetiske egenskaber skyldes tilstedeværelsen af sjældne jordarter, hvilket gør dem følsomme over for oxidation. De mest almindeligt anvendte magneter er Sr-Fe-O hexaferrit magneter. De indeholder ikke sjældne jordarter og har lavere magnetiske egenskaber end magneter med sjældne jordarter, men de har den fordel, at de er modstandsdygtige over for oxidation og frem for alt meget billige. Nuværende forskning har til formål at udvikle nye materialer med egenskaber, der kan sammenlignes med, eller endda bedre end, magneter med sjældne jordarter. Nylige undersøgelser er blevet udført på Al-Mn-C eller Hf-Co legeringer, men har ikke været en succes. En anden strategi er at øge de magnetiske egenskaber af eksisterende magneter (Nd-Fe-B eller hexaferrites) ved hjælp af nanostrukturering. På trods af omfattende arbejde er der ikke udviklet nanostruktureret materiale med overlegne egenskaber end konventionelle Nd-Fe-B-magneter. Det seneste arbejde med hexaferritmagneters nanostruktur har imidlertid vist, at det skal være muligt at syntetisere materialer med overlegne egenskaber end konventionelle hexaferritmagneter. Indsatsen bør derfor fokusere på udvikling af innovative processer til opnåelse af et magnetisk nanomateriale. Set ud fra dette synspunkt er solvotermisk syntese en proces, der er særlig velegnet til syntese af nanometriske hexaferriter. Det arbejde, der udføres på GPM på dette område, orienteres i øjeblikket på to måder. På den ene side indebærer det syntetisering og forbedring af hexaferritmagneters magnetiske egenskaber ved nanostrukturering i tilstedeværelsen af rent jern. Tilstedeværelsen af rent jern bør øge magnetiseringen af materialet. Nanostrukturering skal opretholde sin modstandsdygtighed over for demagnation. På den anden side udvikles der nye metoder til genanvendelse af brugte Nd-Fe-B-magneter. Målmaterialerne vil derefter være vedvarende og have et lavt energifodaftryk. For at opnå dette er der behov for et superkritisk synteseapparat til fremstilling af nanostrukturerede magnetiske pulvere i henhold til de to kanaler, der er beskrevet ovenfor. Dette er genstand for en af opkøbene af dette projekt, samt en anmodning om en ph.d.-godtgørelse (tildeling nr. 1). På området for spintronik består de anvendte materialer enten af nanopartikler, der er spredt i en ikke-magnetisk matrix (f.eks. magnetiske halvledere) eller af flerlags-nanometri (hvis der er tale om materialer til magnetiske optagelsesmedier). I himlen er nanostrukturens rolle, grænseflader (mellem magnetisk fase og ikke-magnetisk fase eller mellem to magnetiske faser), kort- eller mellemdistance magnetiske interaktioner og temperatur afgørende.For at udvikle en fortyndet magnetisk halvleder (DMS) ved stuetemperatur er det nødvendigt at give en systematisk vurdering af implantationen af overgangsmetaller i halvlederen. På trods af de mange spredte eksperimentelle resultater og omtrentlige teoretiske simuleringer kan der i dag ikke drages afgørende konklusioner om dette potentielt kraftfulde system inden for spintronik. SiC-siliciumcarbid har navnlig et stort potentiale som en anordning, der kan fungere ved høj temperatur og høj frekvens, og som allerede er moden i mikroelektronikindustrien. De første forsøg med polytype 611-SiC implanteret i jern (afhandling af Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) vedrørte især den mikrostrukturelle undersøgelse af dette system. Dette arbejde blev udvidet af Lamine Diallos afhandling på GPM-Rouen (planlagt 2016 support), som gjorde det muligt for os at forstå oprindelsen af magnetisme (Danish)
    11 August 2022
    0 references
    În prezent, cele mai performante magneți sunt magneții Nd-Fe-B și Sm-Co. Proprietățile lor magnetice se datorează prezenței pământurilor rare, făcându-le sensibile la oxidare. Magneții cel mai frecvent utilizați sunt magneți hexaferiți Sr-Fe-O. Ele nu conțin pământuri rare și au proprietăți magnetice mai mici decât magneții cu pământuri rare, dar au avantajul de a fi rezistente la oxidare și, mai presus de toate, foarte ieftine. Cercetarea actuală vizează dezvoltarea de noi materiale cu proprietăți comparabile sau chiar superioare celor ale magneților cu pământuri rare. Studii recente au fost efectuate pe aliaje Al-Mn-C sau Hf-Co, dar nu au avut succes. O altă strategie este de a crește proprietățile magnetice ale magneților existenți (Nd-Fe-B sau hexaferiți) prin nanostructură. În ciuda muncii extinse, nu a fost dezvoltat niciun material nanostructurat cu proprietăți superioare decât magneții convenționali Nd-Fe-B. Cu toate acestea, lucrările recente privind nanostructura magneților hexaferiți au arătat că trebuie să fie posibilă sintetizarea materialelor cu proprietăți superioare decât magneții hexaferiți convenționali. Prin urmare, eforturile ar trebui să se concentreze asupra dezvoltării unor procese inovatoare pentru obținerea unui nanomaterial magnetic. Din acest punct de vedere, sinteza solvotermală este un proces care este deosebit de potrivit pentru sinteza hexaferitelor nanometrice. Activitatea desfășurată la GPM în acest domeniu este în prezent orientată în două moduri. Pe de o parte, implică sintetizarea și îmbunătățirea proprietăților magnetice ale magneților hexaferiți prin nanostructură în prezența fierului pur. Prezența fierului pur ar trebui să crească magnetizarea materialului. Nanostructura trebuie să-și mențină rezistența la demoralizare. Pe de altă parte, sunt în curs de elaborare noi metode de reciclare a magneților Nd-Fe-B utilizați. Materialele vizate vor fi apoi regenerabile și vor avea o amprentă energetică redusă. Pentru a realiza acest lucru, este necesară o incintă de sinteză supercritică pentru producerea pulberilor magnetice nanostructurate în conformitate cu cele două canale descrise mai sus. Acesta face obiectul uneia dintre achizițiile acestui proiect, precum și al unei cereri pentru o indemnizație de doctorat (alocare nr. 1). În domeniul spintronicii, materialele utilizate constau fie din nanoparticule dispersate într-o matrice nemagnetică (cazul semiconductorilor magnetici), fie din nanometrie multistrat (cazul materialelor pentru mediile de înregistrare magnetică). În cer, rolul nanostructurii, interfețelor (între faza magnetică și faza nemagnetică sau între două faze magnetice), interacțiunile magnetice de rază scurtă sau medie și temperatura sunt cruciale. Pentru dezvoltarea unui semiconductor magnetic diluat (DMS) la temperatura camerei, este necesar să se furnizeze o evaluare sistematică a implantării metalelor de tranziție în semiconductor. Într-adevăr, în ciuda numeroaselor rezultate experimentale dispersate și a simulărilor teoretice aproximative, astăzi nu se pot trage concluzii decisive cu privire la acest sistem potențial puternic în domeniul spintronicii. În special, carbura de siliciu SiC oferă un mare potențial ca dispozitiv care poate funcționa la temperaturi ridicate și frecvență ridicată și este deja matur în industria microelectronică. Primele experimente cu politip 611-SiC implantat în fier (teza de Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) au fost deosebit de preocupate de studiul microstructural al acestui sistem. Această lucrare a fost extinsă prin teza lui Lamine Diallo la GPM-Rouen (sprijin planificat pentru 2016), care ne-a permis să înțelegem originea magnetismului (Romanian)
    11 August 2022
    0 references
    För närvarande är de bästa magneterna Nd-Fe-B och Sm-Co magneter. Deras magnetiska egenskaper beror på förekomsten av sällsynta jordartsmetaller, vilket gör dem känsliga för oxidation. De vanligaste magneterna är Sr-Fe-O hexaferrit magneter. De innehåller inte sällsynta jordartsmetaller och har lägre magnetiska egenskaper än magneter med sällsynta jordartsmetaller, men de har fördelen att de är resistenta mot oxidation och framför allt mycket billiga. Aktuell forskning syftar till att utveckla nya material med egenskaper som är jämförbara med, eller till och med bättre än, magneter med sällsynta jordartsmetaller. Nyligen genomförda studier har utförts på Al-Mn-C eller Hf-Co-legeringar, men har inte varit framgångsrika. En annan strategi är att öka de magnetiska egenskaperna hos befintliga magneter (Nd¬Fe-B eller hexaferrites) genom nanostrukturering. Trots omfattande arbete har inget nanostrukturerat material med överlägsna egenskaper än konventionella Nd-Fe-B-magneter utvecklats. Den senaste tidens arbete om hexaferritmagneters nanostruktur har dock visat att det måste vara möjligt att syntetisera material med överlägsna egenskaper än konventionella hexaferritmagneter. Insatserna bör därför inriktas på utveckling av innovativa processer för att erhålla ett magnetiskt nanomaterial. Ur denna synvinkel är solvtermisk syntes en process som är särskilt väl lämpad för syntesen av nanometriska hexaferrites.Det arbete som utförs vid GPM inom detta område är för närvarande inriktat på två sätt. Å ena sidan handlar det om att syntetisera och förbättra de magnetiska egenskaperna hos hexaferritmagneter genom nanostrukturering i närvaro av rent järn. Närvaron av rent järn bör öka magnetiseringen av materialet. Nanostrukturering måste bibehålla sin motståndskraft mot demagnation. Å andra sidan utvecklas nya metoder för återvinning av Nd-Fe-B-magneter. Målmaterialet kommer då att vara förnybart och ha ett lågt energiavtryck. För att uppnå detta krävs en superkritisk synteshölje för produktion av nanostrukturerade magnetiska pulver enligt de två kanaler som beskrivs ovan. Detta är föremål för en av förvärven av detta projekt, liksom en begäran om doktorstillägg (allokering nr 1).I området spintronics består de material som används antingen av nanopartiklar spridda i en icke-magnetisk matris (när det gäller magnetiska halvledare) eller av flerskiktsnanometri (när det gäller material för magnetiska inspelningsmedier). I himlen är nanostrukturens roll, gränssnitt (mellan magnetisk fas och icke-magnetisk fas, eller mellan två magnetiska faser), kort- eller medeldistans magnetisk interaktion och temperatur avgörande.För utvecklingen av en utspädd magnetisk halvledare (DMS) vid rumstemperatur är det nödvändigt att tillhandahålla en systematisk bedömning av implantationen av övergångsmetaller i halvledaren. Trots de många utspridda experimentella resultaten och ungefärliga teoretiska simuleringar kan man i dag inte dra några avgörande slutsatser om detta potentiellt kraftfulla system inom området spintronik. I synnerhet, SiC kiselkarbid erbjuder stor potential som en enhet som kan arbeta vid hög temperatur och hög frekvens, och som redan är mogen i mikroelektronikindustrin. De första experimenten med polytyp 611-SiC implanterade i järn (uppsats av Cyril Dupeyrat-2009-Poitiers) gällde särskilt den mikrostrukturella studien av detta system. Detta arbete utökades genom Lamine Diallos avhandling vid GPM-Rouen (planerat 2016 stöd) som gjorde det möjligt för oss att förstå ursprunget till magnetism (Swedish)
    11 August 2022
    0 references
    7 December 2023
    0 references

    Identifiers

    17P04815
    0 references