Sustainable transport development in Kunszentmárton (Q3949715)

From EU Knowledge Graph
Revision as of 17:50, 7 March 2024 by DG Regio (talk | contribs) (‎Added qualifier: readability score (P590521): 0.9446049934697954)
(diff) ← Older revision | Latest revision (diff) | Newer revision → (diff)
Jump to navigation Jump to search
Project Q3949715 in Hungary
Language Label Description Also known as
English
Sustainable transport development in Kunszentmárton
Project Q3949715 in Hungary

    Statements

    0 references
    168,778,898.12 forint
    0 references
    477,137.94 Euro
    0.002827 Euro
    15 February 2022
    0 references
    219,993,350.0 forint
    0 references
    621,921.2 Euro
    0.002827 Euro
    15 February 2022
    0 references
    76.72 percent
    0 references
    1 September 2017
    0 references
    30 April 2020
    0 references
    KUNSZENTMÁRTON VÁROS ÖNKORMÁNYZATA
    0 references
    0 references

    46°50'45.20"N, 20°17'2.44"E
    0 references
    Kunszentmárton a Hármas-Körös bal partján, Jász-Nagykun-Szolnok megye déli részén fekszik, az Észak-alföldi régió legdélebbi városa. Teljesen sík területen, az Alföld nagytájon belül, a Közép-Tisza-vidék és a Maros-Körös-köze kistáj találkozásánál helyezkedik el. A város a Tiszazug központja, a Körös egyik kanyarulatához igazodva épült ki. A település megközelítését közúton a 44-es, 45-ös közlekedési és 442-es főútvonal biztosítja. A 44. számú főútvonal az ország egyik legjelentősebb Kelet-nyugat irányultságú tranzit útja. Ennek köszönhetően a város az M5-ös autópályától 50, Budapesttől 135 km-re helyezkedik el. A városon áthaladó 45. számú főútvonal az ország déli területeire, valamint a délre fekvő országokba történő közlekedést, valamint áruszállítást teszi lehetővé. A vasúti közlekedés a Szolnok-Szentes és a Lakitelek - Szentes vasútvonalon biztosított. A Szolnok - Abony - Cegléd - Nagykőrös - Kecskemét - Tiszakécske – Kunszentmárton - Martfű - Törökszentmiklós városok által határoltan kialakult térséget Jász-Nagykun-Szolnok Megye Területfejlesztési Koncepciója „Közép-alföldi pólustérségként” határozza meg Szolnok-Kecskemét központokkal. A dokumentum Kunszentmárton, mint közlekedési csomópont térségi foglalkoztató-logisztikai szerepének erősödését prognosztizálja. Kunszentmárton városban 2011-ben a munkaképes korúak (15-64 évesek) száma 5.883 fő volt, ennek 54,73% a volt foglalkoztatott. Ez a 2001-es adatokhoz képest kedvezőbb értéket mutat, hiszen az arány a korábbi népszámlálás idején 45,45% volt. Fontos mindamellett jelezni, hogy a népességen belül 2001-ben a munkaképes korúak száma még 6.394 fő volt, ez az akkori népesség 65,87%-a volt. 2011-re a munkaképes korúak száma ugyan csökkent, arányuk viszont emelkedett a teljes népességen belül (67,51%-ra). 2011-ben a településről napi szinten ingázó foglalkoztatottak aránya 29,31% volt, míg a helyben foglalkoztatott helyi lakosok aránya 70,69% volt. 2001 óta jelentősen nőtt napi szinten ingázó foglalkoztatottak aránya (2001: 11,94%). Az adat alapvetően a helyi munkaerő-piaci lehetőségek beszűkülésére utal. A városban a munkanélküliség továbbra is jelentős probléma. A statisztikai adatok alapján rögzíthető, hogy 2011-ben a munkanélküliségi ráta a városban (7,6%) és szűkebb térségében (a járásban 7,6%) jelentősen meghaladta az országos átlagos szintet (5,7%) és a járási székhelyek együttes szintjét (5,8%). Ugyanakkor az adatok kedvezőbb képet mutatnak, mint 2001-ben, akkor a különbség is nagyobb volt. Jól szemlélteti a jövedelmi szempontból meglévő hátrányokat a térség vonatkozásában a „rendszeres munka jövedelemmel nem rendelkezők aránya az aktív korúakon belül” mutató. Ennek értéke 2001-ben Kunszentmártonban 50,7% volt, szemben az országos 36,9%-kal. 2011-re javult a mutató értéke, a városban 41,4%-ra, országosan 33%-ra, és csökkent az elmaradás is az országos szinttől. A fenti adatok is alátámasztják, hogy a településen a fenntarthatónak minősített közlekedési módok (gyalogos, kerékpáros, közösségi közlekedés) szerepe az országosnál erősebb, ami ugyanakkor nem mutatkozik meg a város kerékpáros közlekedési infrastruktúráján, amely meglehetősen hiányos képet mutat. Már a város Integrált Településfejlesztési Stratégiájának megalapozása céljából elkészített vizsgálatok is feltárták, hogy a város helyzetének egyik komoly gyengeségét képviseli az a tény, hogy a jelentős foglalkoztatóknak helyet adó ipari park, valamint a komoly fejlesztési potenciállal bíró Érparti Sporttelep kerékpáros megközelíthetősége nem biztonságos, csak az országos közutak érintésével oldható meg. A hatályos településrendezési eszközökkel összhangban lévő fejlesztés keretében az önkormányzat elsősorban ezen, több évtizedes szükségletekre kíván reagálni. Jelen projekt megvalósításával az önkormányzat céljai az alábbiak: - A fenntartható közlekedés feltételeit megteremtő közlekedésfejlesztési intézkedés végrehajtása; - A közlekedési feltételek és módok komplex, egymást erősítő fejlesztése; - A települési mobilitás fenntarthatóbbá tétele; - A gyalogos, kerékpáros vagy közösségi közlekedési módot választók részarányának növelése; - A balesetveszély csökkentése; - Településkép javítása. - Népességmegtartó erő növelése. - Hozzájárulás az éghajlatváltozás mérsékléséhez, a CO2 kibocsátás csökkentéshez és az élhető városi, települési környezet megteremtéséhez. Az önkormányzat feladatai között fontos prioritást élvez a munkahelyteremtés feltételeinek elősegítése. Ehhez szorosan kapcsolódóan fontos szerepet kap a városi lakosság munkába járásának megkönnyítése, elősegítése. Ezt figyelembe véve az önkormányzat első fő projektelemként meg kívánja valósítani az Ipari Parkban működő üzemekben dolgozó lakosság munkába járásának biztosítására szolgáló kerékpárút kiépítését. A tervezett kerékpárosbarát útvonal lakott területen kívül elhelyezkedő munkahelyeket köt össze a belterülettel, a településközponttal és a vasúttal, a rendezési terv szerinti gazdasági terület elérhetőségét javítja. A fej (Hungarian)
    0 references
    Kunszentmárton is situated on the left bank of Hármas-Körös, in the southern part of Jász-Nagykun-Szolnok county, the southernmost town of the North Great Plain region. It is situated in a completely flat area, within the Great Plain, at the intersection of the Central Tisza region and the small area between the Mures-Körös region. The city was built according to one of the corners of the Körös, the center of Tiszazug. Access to the village is provided by roadways 44, 45 and 442. Highway 44 is one of the country’s most important East-West-oriented transit roads. Thanks to this, the city is 50 km from the M5 motorway and 135 km from Budapest. Highway 45, which passes through the city, allows traffic to the southern parts of the country and countries to the south, as well as transport of goods. Rail transport is provided on the Szolnok-Szentes and Lakitelek — Szentes railway lines. The area formed by Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martfű — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) is defined by the regional development concept of Jász-Nagykun-Szolnok County as a “Central Great Plain pole area” with Szolnok-Kecskemét centres. The document envisages the strengthening of the occupational logistics role of Kunszentmárton as a transport hub. In the town of Kunszentmárton, the number of people of working age (15-64) was 5.883 in 2011, of which 54.73 % were employed. This is more favourable than in 2001, as it was 45.45 % at the time of the previous census. However, it is important to point out that in 2001 the number of people of working age was still 6.394, which was 65.87 % of the population at the time. By 2011, the number of people of working age decreased, but their share increased in the total population (67.51 %). In 2011, the share of daily commuting workers from the municipality was 29.31 %, while the proportion of locally employed local residents was 70.69 %. Since 2001, the share of daily commuting employees has increased significantly (2001: 11.94 %). The data basically refers to a narrowing of local labour market opportunities. Unemployment in the city remains a major problem. Statistical data show that in 2011 the unemployment rate in the city (7.6 %) and its narrower area (7.6 % in the district) significantly exceeded the national average (5.7 %) and the combined districts (5.8 %). At the same time, the figures show a more favourable picture than in 2001, at the time the difference was larger. The indicator ‘rate of people without regular income in active age’ illustrates the income disadvantages in the region. In 2001, the value of this was 50.7 % in Kunszentmárton, compared with 36.9 % nationally. In 2011, the indicator improved to 41.4 % in the city, to 33 % at national level, and the backlog of the indicator decreased from the national level. The above data also confirm that the role of sustainable modes of transport (walking, cycling, public transport) in the municipality is stronger than national, which is not reflected in the city’s cycling infrastructure, which shows a rather incomplete picture. Studies carried out to underpin the city’s Integrated Urban Development Strategy have already revealed that one of the serious weaknesses of the city’s situation is the fact that the bicycle access of the industrial park that accommodates major employers and the Érpart Sporttelep, which has a strong development potential, is not safe, but can only be solved by touching the national roads. In the framework of the development in line with the existing urban planning instruments, the municipality primarily intends to respond to these needs over several decades. With the implementation of the present project, the objectives of the municipality are as follows: — Implementation of a transport development measure that creates conditions for sustainable transport; — Complex, mutually reinforcing development of transport conditions and modes; — Making urban mobility more sustainable; — Increasing the share of pedestrians, cyclists or public transport users; — Reducing the risk of accidents; — Improvement of the urban landscape. — Increasing population retention. — Contributing to climate change mitigation, reducing CO2 emissions and creating a liveable urban and municipal environment. The promotion of the conditions for job creation is an important priority of the municipality’s tasks. In close connection with this, there is an important role to play in facilitating and facilitating the access of the urban population to work. Taking this into account, the municipality intends to implement, as the first main project element, the construction of a cycle path to ensure that the people working in the industrial park can get to work. The planned cycling-friendly route connects jobs outside the urban area with the urban area, the town centre and the railway, improving the availability of the economic area according to the planning plan. The head (English)
    9 February 2022
    0.9446049934697954
    0 references
    Kunszentmárton est situé sur la rive gauche de Hármas-Körös, dans la partie sud du comté de Jász-Nagykun-Szolnok, la ville la plus au sud de la région de la Grande Plaine Nord. Il est situé dans une zone complètement plate, dans la Grande Plaine, à l’intersection de la région centrale de Tisza et la petite zone entre la région de Mures-Körös. La ville a été construite selon l’un des coins du Körös, le centre de Tiszazug. L’accès au village est assuré par les routes 44, 45 et 442. L’autoroute 44 est l’une des plus importantes routes de transit Est-Ouest du pays. Grâce à cela, la ville se trouve à 50 km de l’autoroute M5 et à 135 km de Budapest. L’autoroute 45, qui traverse la ville, permet la circulation vers les parties méridionales du pays et les pays au sud, ainsi que le transport de marchandises. Le transport ferroviaire est assuré sur les lignes ferroviaires Szolnok-Szentes et Lakitelek — Szentes. La zone formée par Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martf″ — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) est définie par le concept de développement régional du comté de Jász-Nagykun-Szolnok comme une «zone centrale de pôles de grande plaine» avec les centres de Szolnok-Kecskemét. Le document envisage le renforcement du rôle logistique professionnel de Kunszentmárton en tant que centre de transport. Dans la ville de Kunszentmárton, le nombre de personnes en âge de travailler (15-64 ans) était de 5,883 en 2011, dont 54,73 % étaient occupés. Cela est plus favorable qu’en 2001, puisqu’il était de 45,45 % au moment du recensement précédent. Toutefois, il importe de souligner qu’en 2001, le nombre de personnes en âge de travailler était encore de 6,394, soit 65,87 % de la population à l’époque. En 2011, le nombre de personnes en âge de travailler a diminué, mais leur part a augmenté dans la population totale (67,51 %). En 2011, la proportion de travailleurs journaliers de la municipalité était de 29,31 %, tandis que la proportion de résidents locaux employés localement était de 70,69 %. Depuis 2001, la proportion d’employés quotidiens a augmenté de façon significative (2001: 11,94 %). Les données se réfèrent essentiellement à un rétrécissement des débouchés locaux sur le marché du travail. Le chômage dans la ville reste un problème majeur. Les données statistiques montrent qu’en 2011, le taux de chômage dans la ville (7,6 %) et sa zone plus étroite (7,6 % dans le district) dépassaient considérablement la moyenne nationale (5,7 %) et les districts combinés (5,8 %). Dans le même temps, les chiffres montrent une image plus favorable qu’en 2001, à l’époque, la différence était plus importante. L’indicateur «taux de personnes sans revenu régulier en âge d’activité» illustre les désavantages en matière de revenu dans la région. En 2001, la valeur de ce chiffre était de 50,7 % à Kunszentmárton, contre 36,9 % à l’échelle nationale. En 2011, l’indicateur s’est amélioré pour s’établir à 41,4 % dans la ville, à 33 % au niveau national, et l’arriéré de l’indicateur a diminué par rapport au niveau national. Les données ci-dessus confirment également que le rôle des modes de transport durables (marche, vélo, transports publics) dans la municipalité est plus important que national, ce qui ne se reflète pas dans l’infrastructure cycliste de la ville, ce qui montre un tableau assez incomplet. Les études menées pour étayer la stratégie de développement urbain intégré de la ville ont déjà révélé que l’une des graves faiblesses de la situation de la ville est le fait que l’accès à vélo du parc industriel qui accueille les grands employeurs et l’Érpart Sporttelep, qui a un fort potentiel de développement, n’est pas sûr, mais ne peut être résolu qu’en touchant les routes nationales. Dans le cadre du développement en conformité avec les instruments d’urbanisme existants, la municipalité entend avant tout répondre à ces besoins pendant plusieurs décennies. Avec la mise en œuvre du présent projet, les objectifs de la municipalité sont les suivants: — Mise en œuvre d’une mesure de développement des transports qui crée les conditions d’un transport durable; — Développement complexe et synergique des conditions et des modes de transport; — Rendre la mobilité urbaine plus durable; — Augmenter la part des piétons, des cyclistes ou des usagers des transports publics; — Réduire le risque d’accidents; — Amélioration du paysage urbain. — Augmentation de la rétention de la population. — Contribuer à l’atténuation du changement climatique, à la réduction des émissions de CO2 et à la création d’un environnement urbain et municipal viable. La promotion des conditions de création d’emplois est une priorité importante des tâches de la municipalité. À cet égard, il y a un rôle important à jouer pour faciliter et faciliter l’accès de la population urbaine au travail. Compte tenu de cela, la municipalité a l’intention de mettre en œuvre, en tant que premier élément principal du projet, la construction d... (French)
    10 February 2022
    0 references
    Kunszentmárton se nalazi na lijevoj obali Hármas-Körös, u južnom dijelu okruga Jász-Nagykun-Szolnok, najjužnijem gradu sjeverne Velike ravnice. Nalazi se u potpuno ravnom području, unutar Velike nizine, na raskrižju središnje regije Tisza i malog područja između regije Mures-Körös. Grad je izgrađen prema jednom od uglova Körösa, središtu Tiszazuga. Pristup selu omogućen je cestama 44, 45 i 442. Autocesta 44 jedna je od najvažnijih tranzitnih cesta u zemlji s istoka i zapada. Zahvaljujući tome, grad je 50 km od autoceste M5 i 135 km od Budimpešte. Autocesta 45, koja prolazi kroz grad, omogućuje promet u južnim dijelovima zemlje i zemljama na jugu, kao i prijevoz robe. Željeznički prijevoz osiguran je na željezničkim prugama Szolnok-Szentes i Lakitelek – Szentes. Područje koje čine Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmárton – Martfű – Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) definirano je konceptom regionalnog razvoja okruga Jász-Nagykun-Szolnok kao „središnje veliko polje” s centrima Szolnok-Kecskemét. Dokumentom se predviđa jačanje uloge profesionalne logistike Kunszentmártona kao prometnog čvorišta. U gradu Kunszentmárton broj radno sposobnih osoba (15 – 64) iznosio je 5,883 u 2011., od čega je 54,73 % bilo zaposleno. To je povoljnije nego 2001. godine, jer je bilo 45,45 % u vrijeme prethodnog popisa stanovništva. Međutim, važno je istaknuti da je 2001. godine broj radno sposobnih i dalje bio 6,394, što je u to vrijeme bilo 65,87 % stanovništva. Do 2011. broj radno sposobnih osoba smanjio se, ali se njihov udio povećao u ukupnom stanovništvu (67,51 %). U 2011. udio radnika koji svakodnevno putuju na posao iz općine iznosio je 29,31 %, dok je udio lokalno zaposlenih lokalnih stanovnika iznosio 70,69 %. Od 2001. znatno se povećao udio zaposlenika koji svakodnevno putuju na posao (2001.: 11,94 POSTO. Podaci se u osnovi odnose na sužavanje lokalnih mogućnosti na tržištu rada. Nezaposlenost u gradu i dalje je veliki problem. Statistički podaci pokazuju da je 2011. stopa nezaposlenosti u gradu (7,6 %) i njegovu užem području (7,6 % u okrugu) znatno premašila nacionalni prosjek (5,7 %) i kombinirane okruge (5,8 %). Istodobno, brojke pokazuju povoljniju sliku nego 2001., u to je vrijeme razlika bila veća. Pokazatelj „stopa osoba bez redovitog dohotka u aktivnoj dobi” pokazuje nepovoljan dohodak u regiji. Godine 2001. vrijednost toga iznosila je 50,7 % u Kunszentmártonu, u usporedbi s 36,9 % na nacionalnoj razini. Pokazatelj se 2011. povećao na 41,4 % u gradu, na 33 % na nacionalnoj razini, a zaostatak pokazatelja smanjio se s nacionalne razine. Navedeni podaci potvrđuju i da je uloga održivih načina prijevoza (hodanje, biciklizam, javni prijevoz) u općini jača od nacionalne, što se ne odražava u gradskoj biciklističkoj infrastrukturi, što pokazuje prilično nepotpunu sliku. Studije provedene kako bi se poduprla strategija integriranog urbanog razvoja grada već su pokazale da je jedna od ozbiljnih slabosti situacije u gradu činjenica da je pristup biciklima industrijskog parka u kojem se nalaze veliki poslodavci, a Érpart Sporttelep, koji ima snažan razvojni potencijal, nije siguran, već se može riješiti samo dodirivanjem nacionalnih cesta. U okviru razvoja u skladu s postojećim instrumentima urbanističkog planiranja općina prvenstveno namjerava odgovoriti na te potrebe tijekom nekoliko desetljeća. Provedbom ovog projekta ciljevi općine su sljedeći: — Provedba mjere razvoja prometa kojom se stvaraju uvjeti za održivi promet; — Složen, uzajamno osnažujući razvoj prometnih uvjeta i načina prijevoza; — Povećanje održivosti gradske mobilnosti; — Povećanje udjela pješaka, biciklista ili korisnika javnog prijevoza; Smanjenje rizika od nesreća; Poboljšanje urbanog krajolika. Povećanje broja stanovnika. — Doprinos ublažavanju klimatskih promjena, smanjenje emisija CO2 i stvaranje gradskog i općinskog okruženja u kojem se može živjeti. Promicanje uvjeta za otvaranje radnih mjesta važan je prioritet zadaća općine. U bliskoj vezi s time, važna je uloga koju treba imati u olakšavanju i olakšavanju pristupa gradskog stanovništva radu. Uzimajući to u obzir, općina kao prvi glavni projektni element namjerava provesti izgradnju biciklističke staze kako bi se osiguralo da ljudi koji rade u industrijskom parku mogu doći na posao. Planirana biciklistička ruta povezuje radna mjesta izvan urbanog područja s urbanim područjem, središtem grada i željeznicom, poboljšavajući dostupnost gospodarskog područja prema planu planiranja. Glava (Croatian)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton се намира на левия бряг на Hármas-Körös, в южната част на окръг Jász-Nagykun-Szolnok, най-южният град в северната част на равнината. Разположен е в напълно равен район, в рамките на Голямата равнина, на пресечната точка на район Централен Тиса и малката площ между региона Муреш-Кьорьош. Градът е построен според един от ъглите на Körös, центъра на Tiszazug. Достъпът до селото е осигурен по пътища 44, 45 и 442. Магистрала 44 е един от най-важните транзитни пътища в страната Изток-Запад. Благодарение на това градът е на 50 км от магистрала М5 и на 135 км от Будапеща. Магистрала 45, която минава през града, позволява трафик към южните части на страната и страните на юг, както и превоз на стоки. Железопътният транспорт е осигурен по железопътните линии Szolnok-Szentes и Lakitelek — Szentes. Районът, образуван от Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martf□ — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós), се определя от концепцията за регионално развитие на окръг Jász-Nagykun-Szolnok като „Централен район на големия полюс“ със центрове Szolnok-Kecskemét. Документът предвижда засилване на трудовата логистична роля на Kunszentmárton като транспортен център. В град Kunszentmárton броят на хората в трудоспособна възраст (15—64 години) през 2011 г. е бил 5,883, от които 54,73 % са били наети. Това е по-благоприятно, отколкото през 2001 г., тъй като е било 45,45 % по време на предишното преброяване. Важно е обаче да се отбележи, че през 2001 г. броят на хората в трудоспособна възраст все още е бил 6.394, което е 65,87 % от населението по това време. До 2011 г. броят на хората в трудоспособна възраст е намалял, но техният дял се е увеличил в общото население (67,51 %). През 2011 г. делът на ежедневно заетите работници от общината е 29,31 %, докато делът на местните жители на местно равнище е 70,69 %. От 2001 г. насам делът на служителите, които ежедневно пътуват до работното място, се е увеличил значително (2001 г.: 11,94 %). Данните основно се отнасят до стесняване на възможностите на местния пазар на труда. Безработицата в града продължава да бъде основен проблем. Статистическите данни показват, че през 2011 г. равнището на безработица в града (7,6 %) и по-тесния му район (7,6 % в областта) значително надвишава средното за страната (5,7 %) и комбинираните области (5,8 %). В същото време цифрите показват по-благоприятна картина, отколкото през 2001 г., когато разликата е била по-голяма. Показателят „процент на хората без редовен доход в активна възраст“ илюстрира недостатъците на доходите в региона. През 2001 г. тази стойност е 50,7 % в Kunszentmárton, в сравнение с 36,9 % за страната. През 2011 г. показателят се е подобрил до 41,4 % в града, до 33 % на национално равнище, а изоставането на показателя е намаляло от националното равнище. Горепосочените данни потвърждават също така, че ролята на устойчивите видове транспорт (ходене пеша, колоездене, обществен транспорт) в общината е по-силна от националната, което не е отразено в велосипедната инфраструктура на града, която показва доста непълна картина. Проучванията, проведени в подкрепа на интегрираната стратегия за градско развитие на града, вече показаха, че една от сериозните слабости в положението на града е фактът, че достъпът до велосипеди на промишления парк, в който се намират големи работодатели, и Érpart Sporttelep, който има силен потенциал за развитие, не е безопасен, а може да бъде решен само чрез докосване до националните пътища. В рамките на развитието в съответствие със съществуващите инструменти за градоустройствено планиране общината възнамерява преди всичко да отговори на тези нужди в продължение на няколко десетилетия. С изпълнението на настоящия проект целите на общината са следните: Прилагане на мярка за развитие на транспорта, която създава условия за устойчив транспорт; Сложно, взаимно подсилващо се развитие на транспортните условия и видове транспорт; Повишаване на устойчивостта на градската мобилност; Увеличаване на дела на пешеходците, велосипедистите или ползвателите на обществения транспорт; Намаляване на риска от злополуки; Подобряване на градския пейзаж. Увеличаване на задържането на населението. Допринасяне за смекчаване на последиците от изменението на климата, намаляване на емисиите на CO2 и създаване на годна за живеене градска и общинска среда. Насърчаването на условията за създаване на работни места е важен приоритет на задачите на общината. В тясна връзка с това трябва да се играе важна роля за улесняването и улесняването на достъпа на градското население до работа. Като се има предвид това, общината възнамерява да осъществи, като първи основен елемент на проекта, изграждането на велосипедна пътека, за да се гарантира, че хората, работещи в индустриалния парк, могат да започнат работа. Планираният велосипеден маршрут свързва работни места извън градския район с градския район, центъра на града и железницата, като подобрява наличността на икономическата зона в съответствие с плана ... (Bulgarian)
    5 September 2022
    0 references
    Tá Kunszentmárton suite ar bhruach clé Hármas-Körös, sa chuid theas de chontae Jász-Nagykun-Szolnok, an baile is faide ó dheas den réigiún Mór-Phearna Thuaidh. Tá sé suite i gceantar go hiomlán cothrom, laistigh den Plain Mór, ag an áit a dtrasnaíonn an réigiún Tisza Láir agus an limistéar beag idir an réigiún Mures-Körös. Tógadh an chathair de réir ceann de choirnéil na Körös, lár Tiszazug. Tá rochtain ar an sráidbhaile ar fáil le bóithre 44, 45 agus 442. Tá Highway 44 ar cheann de na bóithre idirthurais is tábhachtaí sa tír Thoir-Thiar-dhírithe. A bhuíochas leis seo, tá an chathair 50 km ó mhótarbhealach an M5 agus 135 km ó Bhúdaipeist. Ceadaíonn Highway 45, a théann tríd an gcathair, trácht chuig codanna theas na tíre agus na dtíortha ó dheas, chomh maith le hiompar earraí. Cuirtear iompar iarnróid ar fáil ar línte iarnróid Szolnok-Szentes agus Lakitelek — Szentes. Tá an limistéar a chruthaigh Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakéske — Kunszentmárton — Martfól — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) sainithe ag coincheap forbartha réigiúnaí Chontae Jász-Nagykun-Szolnok mar “Lárcheantar cuaille Plain” le hionaid Szolnok-Kecskemét. Tá sé beartaithe sa doiciméad ról lóistíochta ceirde Kunszentmárton mar mhol iompair a neartú. I mbaile Kunszentmárton, bhí 5.883 duine in aois oibre (15-64) in 2011, agus bhí 54.73 % díobh fostaithe. Tá sé seo níos fabhraí ná mar a bhí in 2001, mar bhí sé 45.45 % tráth an daonáirimh roimhe sin. Mar sin féin, tá sé tábhachtach a chur in iúl go raibh líon na ndaoine in aois oibre fós 6.394, a bhí 65.87 % den daonra ag an am. Faoi 2011, tháinig laghdú ar líon na ndaoine in aois oibre, ach tháinig méadú ar a sciar sa daonra iomlán (67.51 %). In 2011, ba é 29.31 % sciar na n-oibrithe comaitéireachta laethúla ón mbardas, agus 70.69 % a bhí i sciar na gcónaitheoirí áitiúla a bhí fostaithe go háitiúil. Ó 2001 i leith, tá méadú suntasach tagtha ar sciar na bhfostaithe comaitéireachta laethúla (2001: 11.94 %). Go bunúsach, tagraíonn na sonraí do chúngú ar dheiseanna margaidh saothair áitiúla. Is fadhb mhór fós í an dífhostaíocht sa chathair. Léiríonn sonraí staitistiúla gur sháraigh an ráta dífhostaíochta sa chathair (7.6 %) agus a limistéar níos cúinge (7.6 % sa cheantar) go suntasach in 2011 an meán náisiúnta (5.7 %) agus na ceantair chomhcheangailte (5.8 %). Ag an am céanna, léiríonn na figiúirí pictiúr níos fabhraí ná mar a bhí i 2001, ag an am a bhí an difríocht níos mó. Léiríonn an táscaire ‘ráta daoine gan ioncam rialta in aois ghníomhach’ na míbhuntáistí ioncaim sa réigiún. Sa bhliain 2001, ba é luach 50.7 % i Kunszentmárton, i gcomparáid le 36.9 % go náisiúnta. In 2011, tháinig feabhas ar an táscaire go 41.4 % sa chathair, go 33 % ar an leibhéal náisiúnta, agus tháinig laghdú ar riaráiste an táscaire ón leibhéal náisiúnta. Deimhníonn na sonraí thuas freisin go bhfuil ról na modhanna iompair inbhuanaithe (siúl, rothaíocht, iompar poiblí) sa bhardas níos láidre ná náisiúnta, rud nach léirítear i mbonneagar rothaíochta na cathrach, rud a léiríonn pictiúr sách neamhiomlán. Léirigh staidéir a rinneadh chun tacú le Straitéis Forbartha Uirbí Comhtháite na cathrach cheana féin gurb é ceann de na laigí tromchúiseacha i gcás na cathrach ná go bhfuil rochtain rothar na páirce tionsclaíche a fhreastalaíonn ar fhostóirí móra agus ar Sporttelep Érpart, a bhfuil acmhainneacht láidir forbartha aige, sábháilte, ach nach féidir é a réiteach ach trí dhul i dteagmháil leis na bóithre náisiúnta. Faoi chuimsiú na forbartha i gcomhréir leis na hionstraimí pleanála uirbí atá ann cheana, tá sé beartaithe ag an mbardas go príomha freagairt do na riachtanais sin le blianta fada anuas. Le cur i bhfeidhm an tionscadail reatha, is iad seo a leanas cuspóirí an bhardais: — Beart forbartha iompair a chur chun feidhme lena gcruthaítear dálaí d’iompar inbhuanaithe; — Forbairt na ndálaí iompair agus na modhanna iompair atá casta, a threisíonn a chéile; — Soghluaisteacht uirbeach a dhéanamh níos inbhuanaithe; — Sciar na gcoisithe, na rothaithe nó na n-úsáideoirí iompair phoiblí a mhéadú; — Baol tionóiscí a laghdú; —An tírdhreach uirbeach a fheabhsú. — Coinneáil daonra a mhéadú. — Cuidiú leis an athrú aeráide a mhaolú, astaíochtaí CO2 a laghdú agus timpeallacht uirbeach agus chathrach a chruthú a bheidh beo. Tosaíocht thábhachtach de chúraimí an bhardais is ea na coinníollacha maidir le cruthú post a chur chun cinn. I dtaca leis sin, tá ról tábhachtach le himirt maidir le rochtain an phobail uirbigh ar obair a éascú agus a éascú. Agus é sin á chur san áireamh, tá sé i gceist ag an mbardas, mar an chéad phríomhghné tionscadail, conair rothaíochta a thógáil chun a chinntiú gur féidir leis na daoine atá ag obair sa pháirc thionsclaíoch dul ag obair. Nascann an bealach pleanáilte atá oiriúnach don rothaíocht poist lasmuigh den cheantar uirbeach leis an gceantar uirbeach, lár an bhaile agus an t-iarnród, rud a fheabhsaíonn infhaighteacht an limistéir gheilleagraigh de réir an phlean pleanála. An ceann (Irish)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton si trova sulla riva sinistra di Hármas-Körös, nella parte meridionale della contea di Jász-Nagykun-Szolnok, la città più meridionale della regione della pianura settentrionale. Si trova in una zona completamente pianeggiante, all'interno della Grande Pianura, all'incrocio tra la regione centrale di Tisza e la piccola area tra la regione di Mures-Körös. La città fu costruita secondo uno degli angoli del Körös, il centro di Tiszazug. L'accesso al villaggio è garantito dalle strade 44, 45 e 442. L'autostrada 44 è una delle più importanti strade di transito orientate all'est-ovest del paese. Grazie a questo, la città si trova a 50 km dall'autostrada M5 e 135 km da Budapest. L'autostrada 45, che passa attraverso la città, consente il traffico verso le parti meridionali del paese e i paesi a sud, così come il trasporto di merci. Il trasporto ferroviario è fornito sulle linee ferroviarie Szolnok-Szentes e Lakitelek — Szentes. L'area formata da Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martf☆ — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) è definita dal concetto di sviluppo regionale della contea di Jász-Nagykun-Szolnok come "zona centrale della grande pianura" con i centri di Szolnok-Kecskemét. Il documento prevede il rafforzamento del ruolo logistico occupazionale di Kunszentmárton come hub di trasporto. Nella città di Kunszentmárton, il numero di persone in età lavorativa (15-64) era di 5.883 nel 2011, di cui il 54,73 % erano occupati. Ciò è più favorevole rispetto al 2001, in quanto era del 45,45 % al momento del censimento precedente. Tuttavia, è importante sottolineare che nel 2001 il numero di persone in età lavorativa era ancora pari a 6.394, pari al 65,87 % della popolazione all'epoca. Nel 2011 il numero di persone in età lavorativa è diminuito, ma la loro quota è aumentata nella popolazione totale (67,51 %). Nel 2011, la percentuale di lavoratori pendolari giornalieri del comune era del 29,31 %, mentre la percentuale di residenti locali occupati a livello locale era del 70,69 %. Dal 2001, la percentuale di lavoratori pendolari giornalieri è aumentata in modo significativo (2001: 11,94 %). I dati si riferiscono essenzialmente a un restringimento delle opportunità del mercato del lavoro locale. La disoccupazione in città rimane un grosso problema. I dati statistici mostrano che nel 2011 il tasso di disoccupazione in città (7,6 %) e la sua area più ristretta (7,6 % nel distretto) hanno superato significativamente la media nazionale (5,7 %) e i distretti combinati (5,8 %). Allo stesso tempo, i dati mostrano un quadro più favorevole rispetto al 2001, all'epoca la differenza era maggiore. L'indicatore "tasso di persone senza reddito regolare in età attiva" illustra gli svantaggi di reddito nella regione. Nel 2001, il valore di questo è stato del 50,7 % a Kunszentmárton, rispetto al 36,9 % a livello nazionale. Nel 2011, l'indicatore è migliorato al 41,4 % in città, al 33 % a livello nazionale, e l'arretrato dell'indicatore è diminuito dal livello nazionale. I dati di cui sopra confermano inoltre che il ruolo dei modi di trasporto sostenibili (a piedi, in bicicletta, nei trasporti pubblici) nel comune è più forte di quello nazionale, il che non si riflette nell'infrastruttura ciclabile della città, che mostra un quadro piuttosto incompleto. Gli studi condotti a sostegno della strategia di sviluppo urbano integrato della città hanno già rivelato che una delle gravi debolezze della situazione della città è il fatto che l'accesso alle biciclette del parco industriale che ospita i principali datori di lavoro e l'Erpart Sporttelep, che ha un forte potenziale di sviluppo, non sono sicuri, ma possono essere risolti solo toccando le strade nazionali. Nell'ambito dello sviluppo in linea con gli strumenti di pianificazione urbana esistenti, il comune intende principalmente rispondere a tali esigenze nel corso di diversi decenni. Con l'attuazione del presente progetto, gli obiettivi del comune sono i seguenti: — Attuazione di una misura di sviluppo dei trasporti che crei le condizioni per un trasporto sostenibile; — Sviluppo complesso e reciprocamente rafforzato delle condizioni e dei modi di trasporto; Rendere la mobilità urbana più sostenibile; — Aumentare la quota di pedoni, ciclisti o utenti del trasporto pubblico; — Ridurre il rischio di incidenti; — Miglioramento del paesaggio urbano. — Aumento della ritenzione demografica. Contribuire alla mitigazione dei cambiamenti climatici, ridurre le emissioni di CO2 e creare un ambiente urbano e comunale vivibile. La promozione delle condizioni per la creazione di posti di lavoro è una priorità importante dei compiti del comune. In stretta connessione con questo, vi è un ruolo importante da svolgere nel facilitare e facilitare l'accesso della popolazione urbana al lavoro. Tenendo conto di ciò, il Comune intende attuare, come primo elemento progettuale principale, la realizzazione di una pista ciclabile per garantire che le person... (Italian)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton sa nachádza na ľavom brehu Hármas-Körös, v južnej časti župy Jász-Nagykun-Szolnok, najjužnejšieho mesta severnej Veľkej nížiny. Nachádza sa v úplne rovinatej oblasti, v rámci Veľkej planiny, na križovatke regiónu Stredná Tisza a malej oblasti medzi regiónom Mures-Körös. Mesto bolo postavené podľa jedného z rohov Körös, centra Tiszazug. Prístup do obce je zabezpečený cestnými cestami 44, 45 a 442. Diaľnica 44 je jednou z najvýznamnejších tranzitných ciest orientovaných na východ a západ. Vďaka tomu sa mesto nachádza 50 km od diaľnice M5 a 135 km od Budapešti. Diaľnica 45, ktorá prechádza mestom, umožňuje dopravu do južných častí krajiny a krajín na juhu, ako aj prepravu tovaru. Železničná doprava je zabezpečená na železničných tratiach Szolnok-Szentes a Lakitelek – Szentes. Oblasť, ktorú tvorí Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmárton – Martfű – Törökszentmiklós (Törökszentmiklós), je vymedzená podľa koncepcie regionálneho rozvoja župy Jász-Nagykun-Szolnok ako „stredná veľká rovina“ s centrami Szolnok-Kecskemét. V dokumente sa predpokladá posilnenie úlohy podnikovej logistiky Kunszentmárton ako dopravného uzla. V meste Kunszentmárton bol počet ľudí v produktívnom veku (15 – 64 rokov) v roku 2011 5 883, z toho 54,73 % zamestnaných. Je to priaznivejšie ako v roku 2001, keďže to bolo 45,45 % v čase predchádzajúceho sčítania ľudu. Je však dôležité zdôrazniť, že v roku 2001 bol počet ľudí v produktívnom veku stále 6.394, čo v tom čase predstavovalo 65,87 % obyvateľstva. Do roku 2011 sa počet ľudí v produktívnom veku znížil, ale ich podiel sa zvýšil na celkovej populácii (67,51 %). V roku 2011 bol podiel pracovníkov denne dochádzajúcich do práce z obce 29,31 %, zatiaľ čo podiel miestnych obyvateľov zamestnaných na miestnej úrovni bol 70,69 %. Od roku 2001 sa výrazne zvýšil podiel zamestnancov denne dochádzajúcich do práce (2001: 11,94 %). Údaje sa v podstate týkajú zúženia miestnych príležitostí na trhu práce. Nezamestnanosť v meste zostáva veľkým problémom. Štatistické údaje ukazujú, že v roku 2011 miera nezamestnanosti v meste (7,6 %) a jeho užšej rozlohe (7,6 % v okrese) výrazne prekročila národný priemer (5,7 %) a kombinované okresy (5,8 %). Údaje zároveň ukazujú priaznivejší obraz ako v roku 2001, v čase, keď bol rozdiel väčší. Ukazovateľ „miera ľudí bez pravidelného príjmu v aktívnom veku“ ilustruje príjmové nevýhody v regióne. V roku 2001 bola hodnota v Kunszentmártone 50,7 % v porovnaní s 36,9 % na vnútroštátnej úrovni. V roku 2011 sa ukazovateľ zlepšil na 41,4 % v meste, na 33 % na vnútroštátnej úrovni a nevybavený ukazovateľ sa znížil z vnútroštátnej úrovne. Uvedené údaje tiež potvrdzujú, že úloha udržateľných spôsobov dopravy (chôdza, cyklistika, verejná doprava) v obci je silnejšia ako vnútroštátna, čo sa neodráža v cyklistickej infraštruktúre mesta, čo ukazuje pomerne neúplný obraz. Štúdie uskutočnené na podporu integrovanej stratégie mestského rozvoja už ukázali, že jednou z vážnych nedostatkov situácie v meste je skutočnosť, že prístup na bicykli do priemyselného parku, v ktorom sa nachádzajú hlavní zamestnávatelia, a Érpart Sporttelep, ktorý má silný rozvojový potenciál, nie je bezpečný, ale dá sa vyriešiť len dotykom štátnych ciest. V rámci rozvoja v súlade s existujúcimi nástrojmi územného plánovania má obec v prvom rade v úmysle reagovať na tieto potreby počas niekoľkých desaťročí. Pri realizácii tohto projektu sú ciele obce nasledovné: — Vykonávanie opatrenia na rozvoj dopravy, ktoré vytvára podmienky pre udržateľnú dopravu; — Komplexný, vzájomne sa posilňujúci rozvoj dopravných podmienok a druhov dopravy; Zvýšenie udržateľnosti mestskej mobility; — Zvýšenie podielu chodcov, cyklistov alebo užívateľov verejnej dopravy; — Zníženie rizika nehôd; Zlepšenie mestskej krajiny. Zvyšujúce sa zadržiavanie obyvateľstva. — Prispievanie k zmierneniu zmeny klímy, znižovanie emisií CO2 a vytváranie obývateľného mestského a komunálneho prostredia. Podpora podmienok na vytváranie pracovných miest je dôležitou prioritou úloh obce. V úzkej súvislosti s tým zohráva dôležitú úlohu pri uľahčovaní a uľahčovaní prístupu mestského obyvateľstva k práci. Vzhľadom na to má obec v úmysle ako prvý hlavný prvok projektu realizovať výstavbu cyklotrasy s cieľom zabezpečiť, aby sa ľudia pracujúci v priemyselnom parku mohli dostať do práce. Plánovaná cyklistická trasa spája pracovné miesta mimo mestskej oblasti s mestskou oblasťou, centrom mesta a železnicou, čím sa zlepšuje dostupnosť ekonomickej oblasti podľa plánu. Hlava (Slovak)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton asub Hármas-Köröse vasakul kaldal, Jász-Nagykun-Szolnoki maakonna lõunaosas, Põhja-Suurte tasandiku piirkonna lõunapoolseimas linnas. See asub täiesti tasasel alal, Suure tasandiku piires, Kesk-Tisza piirkonna ja Mures-Körösi piirkonna vahelise väikese ala ristumiskohas. Linn ehitati Tiszazug’i kesklinna Köröse ühe nurga järgi. Külale pääseb maanteedel 44, 45 ja 442. Maantee 44 on üks riigi tähtsamaid ida-läänesuunalisi transiiditeid. Tänu sellele on linn 50 km kaugusel M5 kiirteest ja 135 km Budapestist. Maantee 45, mis läbib linna, võimaldab liiklust riigi lõunaosas ja lõunas asuvates riikides, samuti kaupade transporti. Raudteetransport toimub Szolnok-Szentes ja Lakitelek-Szentes raudteeliinidel. Ala, mille moodustavad Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmárton – Martfű – Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) on määratletud Jász-Nagykun-Szolnoki maakonna piirkondliku arengu kontseptsiooniga kui „Szolnok-Kecskemét’i keskused“. Dokumendis nähakse ette Kunszentmártoni kui transpordisõlme tööalase logistika rolli tugevdamine. Kunszentmártoni linnas oli tööealiste (15–64-aastaste) inimeste arv 2011. aastal 5,883, millest 54,73 % oli hõivatud. See on soodsam kui 2001. aastal, sest eelmise loenduse ajal oli see 45,45 %. Siiski on oluline märkida, et 2001. aastal oli tööealiste inimeste arv endiselt 6,394, mis oli sel ajal 65,87 % elanikkonnast. 2011. aastaks tööealiste inimeste arv vähenes, kuid nende osakaal kogurahvastikus suurenes (67,51 %). 2011. aastal oli kohaliku omavalitsuse igapäevatööliste osakaal 29,31 %, samas kui kohalike elanike osakaal oli 70,69 %. Alates 2001. aastast on igapäevatöötajate osakaal märkimisväärselt suurenenud (2001: 11,94 PROTSENTI. Andmed viitavad peamiselt kohaliku tööturu võimaluste kitsendamisele. Tööpuudus linnas on endiselt suur probleem. Statistilised andmed näitavad, et 2011. aastal ületas töötuse määr linnas (7,6 %) ja kitsamas piirkonnas (7,6 % linnaosas) märkimisväärselt riigi keskmist (5,7 %) ja kombineeritud linnaosasid (5,8 %). Samal ajal näitavad arvud soodsamat pilti kui 2001. aastal, sel ajal oli erinevus suurem. Näitaja „seadusliku sissetulekuta inimeste määr aktiivses eas“ näitab piirkonna ebasoodsat sissetulekut. 2001. aastal oli selle väärtus Kunszentmártonis 50,7 % võrreldes 36,9 %ga riigi tasandil. 2011. aastal paranes näitaja linnas 41,4 %-ni, riiklikul tasandil 33 %-ni ning näitaja mahajäämus vähenes riigi tasandilt. Eespool esitatud andmed kinnitavad ka seda, et säästvate transpordiliikide (kõndimine, jalgrattasõit, ühistransport) roll omavalitsuses on riiklikust suurem, mis ei kajastu linna jalgrattataristus, mis näitab üsna puudulikku pilti. Linna integreeritud linnaarengu strateegia toetamiseks läbi viidud uuringud on juba näidanud, et linna olukorra üheks tõsiseks puuduseks on asjaolu, et suurte tööandjate ja tugeva arengupotentsiaaliga Érpart Sporttelep’i jalgrattapark ei ole ohutu, vaid seda saab lahendada ainult riigimaanteid puudutades. Olemasolevate linnaplaneerimisvahenditega kooskõlas oleva arengu raames kavatseb omavalitsus neile vajadustele vastata peamiselt mitme aastakümne jooksul. Käesoleva projekti elluviimisega on omavalitsuse eesmärgid järgmised: Transpordi arendamise meetme rakendamine, mis loob tingimused säästvaks transpordiks; – Keerukad ja vastastikku tugevdavad transporditingimuste ja transpordiliikide arengut; – Linnalise liikumiskeskkonna säästvamaks muutmine; – Jalakäijate, jalgratturite või ühistranspordi kasutajate osakaalu suurendamine; – Õnnetuste ohu vähendamine; – Linnamaastiku parandamine. Suurendada rahvastiku säilimist. – Aidata kaasa kliimamuutuste leevendamisele, CO2-heite vähendamisele ning elamisväärse linna- ja munitsipaalkeskkonna loomisele. Töökohtade loomise tingimuste edendamine on kohaliku omavalitsuse ülesannete oluline prioriteet. Sellega tihedalt seoses on oluline roll linnaelanike tööle pääsemise hõlbustamisel ja hõlbustamisel. Seda arvesse võttes kavatseb omavalitsus projekti esimese põhielemendina rakendada jalgrattatee ehitamist, et tagada tööstuspargis töötavate inimeste tööleasumine. Kavandatud jalgrattasõidusõbralik marsruut ühendab töökohti väljaspool linnapiirkonda linnapiirkonna, kesklinna ja raudteega, parandades vastavalt planeeringule majanduspiirkonna kättesaadavust. Pea (Estonian)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton znajduje się na lewym brzegu Hármas-Körös, w południowej części hrabstwa Jász-Nagykun-Szolnok, najbardziej wysuniętego na południe miasta Północnej Wielkiej Równiny. Znajduje się w całkowicie płaskiej części, w obrębie Wielkiej Równiny, na skrzyżowaniu regionu środkowego Tisza i małej powierzchni między regionem Mures-Körös. Miasto zostało zbudowane według jednego z zakątków Körös, centrum Tiszazug. Dojazd do wsi zapewnia drogi 44, 45 i 442. Autostrada 44 jest jedną z najważniejszych dróg tranzytowych zorientowanych na wschód-zachód. Dzięki temu miasto znajduje się 50 km od autostrady M5 i 135 km od Budapesztu. Autostrada 45, która przebiega przez miasto, umożliwia ruch do południowych części kraju i krajów na południe, a także transport towarów. Transport kolejowy odbywa się na liniach kolejowych Szolnok-Szentes i Lakitelek – Szentes. Obszar utworzony przez Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmárton – Martf-Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) jest zdefiniowany przez koncepcję rozwoju regionalnego okręgu Jász-Nagykun-Szolnok jako „Central Great Plain Polin area” z ośrodkami Szolnok-Kecskemét. Dokument przewiduje wzmocnienie roli logistyki zawodowej Kunszentmárton jako węzła transportowego. W miejscowości Kunszentmárton w 2011 r. liczba osób w wieku produkcyjnym (15–64 lat) wynosiła 5,883, z czego 54,73 % było zatrudnionych. Jest to korzystniejsze niż w 2001 r., ponieważ w czasie poprzedniego spisu powszechnego wynosiło 45,45 %. Należy jednak podkreślić, że w 2001 r. liczba osób w wieku produkcyjnym wynosiła 6,344, co stanowiło wówczas 65,87 % ludności. Do 2011 r. liczba osób w wieku produkcyjnym zmniejszyła się, ale ich udział w ogólnej populacji wzrósł (67,51 %). W 2011 r. odsetek pracowników dojeżdżających do pracy z gminy wynosił 29,31 %, podczas gdy odsetek miejscowych mieszkańców wyniósł 70,69 %. Od 2001 r. znacznie wzrósł odsetek pracowników dojeżdżających do pracy (2001: 11,94 %). Dane odnoszą się zasadniczo do zawężenia możliwości lokalnego rynku pracy. Bezrobocie w mieście pozostaje poważnym problemem. Dane statystyczne pokazują, że w 2011 r. stopa bezrobocia w mieście (7,6 %) i jego węższym obszarze (7,6 % w powiecie) znacznie przekroczyła średnią krajową (5,7 %) i połączone dzielnice (5,8 %). Jednocześnie dane liczbowe pokazują korzystniejszy obraz niż w 2001 r., kiedy różnica była większa. Wskaźnik „wskaźnik osób nieposiadających regularnego dochodu w wieku aktywnym” ilustruje niedogodności w dochodach w regionie. W 2001 r. wartość ta wyniosła 50,7 % w Kunszentmárton, w porównaniu z 36,9 % w kraju. W 2011 r. wskaźnik wzrósł do 41,4 % w mieście, do 33 % na szczeblu krajowym, a zaległości wskaźnika zmniejszyły się w stosunku do poziomu krajowego. Powyższe dane potwierdzają również, że rola zrównoważonych środków transportu (piesze, rowerowe, transport publiczny) w gminie jest silniejsza niż rola krajowych, co nie znajduje odzwierciedlenia w miejskiej infrastrukturze rowerowej, co pokazuje raczej niepełny obraz. Badania przeprowadzone w celu wsparcia Zintegrowanej Strategii Rozwoju Miejskiego wykazały już, że jedną z poważnych słabości sytuacji miasta jest fakt, że dostęp do rowerów parku przemysłowego, który obsługuje głównych pracodawców i Érpart Sporttelep, który ma duży potencjał rozwojowy, nie jest bezpieczny, ale można go rozwiązać jedynie poprzez dotknięcie dróg krajowych. W ramach rozwoju zgodnego z istniejącymi instrumentami planowania przestrzennego gmina zamierza przede wszystkim odpowiedzieć na te potrzeby w ciągu kilku dziesięcioleci. Wraz z realizacją niniejszego projektu cele gminy są następujące: Wdrożenie środka rozwoju transportu, który stwarza warunki dla zrównoważonego transportu; Złożony, wzajemnie wzmacniający się rozwój warunków i rodzajów transportu; Sprawienie, by mobilność w miastach była bardziej zrównoważona; Zwiększenie udziału pieszych, rowerzystów lub użytkowników transportu publicznego; Zmniejszenie ryzyka wypadków; Poprawa krajobrazu miejskiego. Zwiększenie retencji ludności. Przyczynianie się do łagodzenia zmiany klimatu, zmniejszanie emisji CO2 i tworzenie przyjaznego do życia środowiska miejskiego i miejskiego. Promowanie warunków tworzenia miejsc pracy jest ważnym priorytetem zadań gminy. W ścisłym związku z tym należy odegrać ważną rolę w ułatwianiu i ułatwianiu dostępu ludności miejskiej do pracy. Biorąc to pod uwagę, gmina zamierza wdrożyć, jako pierwszy główny element projektu, budowę ścieżki rowerowej w celu zapewnienia, że osoby pracujące w parku przemysłowym mogą dostać się do pracy. Planowana trasa rowerowa łączy miejsca pracy poza obszarem miejskim z obszarem miejskim, centrum miasta i koleją, poprawiając dostępność obszaru gospodarczego zgodnie z planem planowania. Głowa (Polish)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton está situada na margem esquerda de Hármas-Körös, na parte sul do condado de Jász-Nagykun-Szolnok, a cidade mais ao sul da região da Grande Planície do Norte. Situa-se numa área completamente plana, dentro da Grande Planície, na intersecção da região de Tisza Central e na pequena área entre a região de Mures-Körös. A cidade foi construída de acordo com um dos cantos dos Körös, o centro de Tiszazug. O acesso à aldeia é assegurado pelas estradas 44, 45 e 442. A autoestrada 44 é uma das mais importantes estradas de trânsito orientadas para o leste-oeste do país. Graças a isso, a cidade fica a 50 km da Autoestrada M5 e a 135 km de Budapeste. Autoestrada 45, que passa pela cidade, permite o tráfego para as partes sul do país e países para o sul, bem como o transporte de mercadorias. O transporte ferroviário é fornecido nas linhas ferroviárias Szolnok-Szentes e Lakitelek — Szentes. A área formada por Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martfр — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) é definida pelo conceito de desenvolvimento regional do condado de Jász-Nagykun-Szolnok como uma «zona central da grande planície» com os centros de Szolnok-Kecskemét. O documento prevê o reforço do papel de logística ocupacional de Kunszentmárton como centro de transportes. Na cidade de Kunszentmárton, o número de pessoas em idade ativa (15-64) era de 5.883 em 2011, dos quais 54,73 % estavam empregados. Isto é mais favorável do que em 2001, uma vez que era de 45,45 % na época do censo anterior. No entanto, é importante ressaltar que, em 2001, o número de pessoas em idade ativa ainda era de 6.394, o que representava 65,87 % da população na época. Em 2011, o número de pessoas em idade ativa diminuiu, mas a sua percentagem aumentou na população total (67,51 %). Em 2011, a proporção de trabalhadores de deslocamento diário do concelho foi de 29,31 %, enquanto a proporção de moradores locais empregados localmente foi de 70,69 %. Desde 2001, a percentagem de trabalhadores que se deslocam diariamente aumentou significativamente (2001: 11,94 %). Os dados referem-se basicamente a uma redução das oportunidades no mercado de trabalho local. O desemprego na cidade continua a ser um grande problema. Os dados estatísticos mostram que, em 2011, a taxa de desemprego na cidade (7,6 %) e a sua área mais estreita (7,6 % no distrito) excederam significativamente a média nacional (5,7 %) e os distritos combinados (5,8 %). Ao mesmo tempo, os números mostram uma imagem mais favorável do que em 2001, na altura em que a diferença era maior. O indicador «taxa de pessoas sem rendimento regular em idade ativa» ilustra as desvantagens de rendimento na região. Em 2001, o valor deste valor foi de 50,7 % em Kunszentmárton, em comparação com 36,9 % a nível nacional. Em 2011, o indicador melhorou para 41,4 % na cidade, para 33 % a nível nacional, e o atraso do indicador diminuiu em relação ao nível nacional. Os dados acima também confirmam que o papel dos modos de transporte sustentáveis (caminho a pé, bicicleta, transportes públicos) no município é mais forte do que o nacional, o que não se reflete na infraestrutura de ciclismo da cidade, o que mostra uma imagem bastante incompleta. Estudos realizados para sustentar a Estratégia de Desenvolvimento Urbano Integrado da cidade já revelaram que uma das graves fragilidades da situação da cidade é o fato de que o acesso de bicicletas do parque industrial que acomoda grandes empregadores e da Érpart Sporttelep, que tem um forte potencial de desenvolvimento, não é seguro, mas só pode ser resolvido tocando as estradas nacionais. No âmbito do desenvolvimento em consonância com os instrumentos de planeamento urbano existentes, o município pretende, em primeiro lugar, responder a estas necessidades ao longo de várias décadas. Com a implementação do presente projeto, os objetivos do concelho são os seguintes: — Aplicação de uma medida de desenvolvimento dos transportes que crie condições para um transporte sustentável; — Desenvolvimento complexo e que se reforça mutuamente das condições e dos modos de transporte; — Tornar a mobilidade urbana mais sustentável; — Aumentar a percentagem de peões, ciclistas ou utentes de transportes públicos; — Redução do risco de acidentes; — Melhoria da paisagem urbana. — Aumento da retenção populacional. — Contribuir para a atenuação das alterações climáticas, reduzir as emissões de CO2 e criar um ambiente urbano e municipal habitável. A promoção das condições de criação de emprego constitui uma prioridade importante das tarefas do município. Em estreita ligação com esta situação, há um papel importante a desempenhar na facilitação e facilitação do acesso da população urbana ao trabalho. Tendo isso em conta, o concelho pretende implementar, como primeiro elemento principal do projeto, a construção de uma ciclovia para garantir que as pessoas que trabalham no parque industrial possam começar a trabalhar. O itinerário planeado para a ciclag... (Portuguese)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton se nachází na levém břehu Hármas-Körös, v jižní části okresu Jász-Nagykun-Szolnok, nejjižnějšího města severní Velké roviny. Nachází se v kompletně ploché oblasti, v rámci Great Plain, na křižovatce centrálního Tisza regionu a malé oblasti mezi Mures-Körös region. Město bylo postaveno podle jednoho z rozích Körös, centra Tiszazugu. Přístup do vesnice je zajištěn silničními cestami 44, 45 a 442. Dálnice 44 je jednou z nejdůležitějších tranzitních silnic orientovaných na východ. Díky tomu se město nachází 50 km od dálnice M5 a 135 km od Budapešti. Dálnice 45, která prochází městem, umožňuje dopravu do jižních částí země a zemí na jih, stejně jako přepravu zboží. Železniční doprava je zajištěna na železničních tratích Szolnok-Szentes a Lakitelek – Szentes. Oblast tvořená Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmárton – Martfű – Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) je definována koncepcí regionálního rozvoje župy Jász-Nagykun-Szolnok jako „ústřední oblast Velké roviny“ se středisky Szolnok-Kecskemét. Dokument předpokládá posílení profesní logistiky Kunszentmárton jako dopravního uzlu. Ve městě Kunszentmárton činil počet osob v produktivním věku (15–64 let) v roce 2011 5 883 osob, z nichž 54,73 % bylo zaměstnáno. To je příznivější než v roce 2001, protože v době předchozího sčítání lidu to bylo 45,45 %. Je však důležité zdůraznit, že v roce 2001 byl počet osob v produktivním věku stále 6,394, což v té době představovalo 65,87 % obyvatelstva. Do roku 2011 se počet osob v produktivním věku snížil, ale jejich podíl na celkové populaci vzrostl (67,51 %). V roce 2011 činil podíl denních pracovníků obce 29,31 %, zatímco podíl místně zaměstnaných místních obyvatel činil 70,69 %. Od roku 2001 se podíl denních zaměstnanců výrazně zvýšil (2001: 11,94 %). Údaje se v podstatě týkají zúžení místních příležitostí na trhu práce. Nezaměstnanost ve městě zůstává velkým problémem. Statistické údaje ukazují, že v roce 2011 míra nezaměstnanosti ve městě (7,6 %) a jeho užší oblast (7,6 % v okrese) výrazně přesáhla celostátní průměr (5,7 %) a kombinované okresy (5,8 %). Čísla zároveň ukazují příznivější obraz než v roce 2001, v době, kdy byl rozdíl větší. Ukazatel „míra osob bez pravidelného příjmu v aktivním věku“ ilustruje příjmové znevýhodnění v regionu. V roce 2001 to bylo 50,7 % v Kunszentmártonu, ve srovnání s 36,9 % na národní úrovni. V roce 2011 se ukazatel zlepšil na 41,4 % ve městě, na 33 % na vnitrostátní úrovni a počet nevyřízených případů se snížil z vnitrostátní úrovně. Výše uvedené údaje rovněž potvrzují, že úloha udržitelných druhů dopravy (chůze, cyklistika, veřejná doprava) v obci je silnější než celostátní, což se neodráží v městské cyklistické infrastruktuře, která ukazuje poměrně neúplný obraz. Studie provedené na podporu strategie integrovaného rozvoje měst již odhalily, že jednou z vážných slabin situace města je skutečnost, že přístup na jízdní kola do průmyslového parku, který se nachází v hlavních zaměstnavatelích, a Érpart Sporttelep, který má silný rozvojový potenciál, není bezpečný, ale může být vyřešen pouze dotykem státních silnic. V rámci rozvoje v souladu se stávajícími nástroji územního plánování má obec v úmyslu reagovat především na tyto potřeby v průběhu několika desetiletí. S realizací tohoto projektu jsou cíle obce následující: Provádění opatření pro rozvoj dopravy, které vytváří podmínky pro udržitelnou dopravu; Komplexní, vzájemně se posilující rozvoj dopravních podmínek a druhů dopravy; Zvýšení udržitelnosti městské mobility; Zvýšení podílu chodců, cyklistů nebo uživatelů veřejné dopravy; Snížení rizika nehod; Zlepšení městské krajiny. Zvýšení počtu obyvatel. — Přispívání ke zmírňování změny klimatu, snižování emisí CO2 a vytváření živého městského a obecního prostředí. Podpora podmínek pro vytváření pracovních míst je důležitou prioritou úkolů obce. V úzké souvislosti s tím hraje důležitou úlohu při usnadňování a usnadnění přístupu městského obyvatelstva k práci. S ohledem na výše uvedené hodlá obec jako první hlavní prvek projektu provést výstavbu cyklostezky s cílem zajistit, aby lidé pracující v průmyslovém parku mohli pracovat. Plánovaná cyklistická trasa spojuje pracovní místa mimo městskou oblast s městskou oblastí, centrem města a železnicí, čímž zlepšuje dostupnost ekonomické oblasti podle plánu. Hlava (Czech)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton ligger på venstre bred af Hármas-Körös, i den sydlige del af Jász-Nagykun-Szolnok amt, den sydligste by i den nordlige Great Plain region. Det er beliggende i et helt fladt område, inden for Great Plain, i skæringspunktet mellem det centrale Tisza-regionen og det lille område mellem Mures-Körös-regionen. Byen blev bygget i henhold til et af hjørnerne af Körös, centrum af Tiszazug. Der er adgang til landsbyen via veje 44, 45 og 442. Highway 44 er en af ​​landets vigtigste øst-vest-orienterede transitveje. Takket være dette ligger byen 50 km fra motorvej M5 og 135 km fra Budapest. Motorvej 45, der passerer gennem byen, tillader trafik til de sydlige dele af landet og lande mod syd, samt transport af gods. Der tilbydes jernbanetransport på jernbanelinjerne Szolnok-Szentes og Lakitelek — Szentes. Det område, der udgøres af Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martfа — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) er defineret ved regionaludviklingskonceptet Jász-Nagykun-Szolnok som et "Central Great Plain pole Area" med Szolnok-Kecskemét centre. Ifølge dokumentet skal Kunszentmártons rolle som transportknudepunkt styrkes. I byen Kunszentmárton var antallet af personer i den erhvervsaktive alder (15-64) 5,883 i 2011, hvoraf 54,73 % var i beskæftigelse. Dette er mere gunstigt end i 2001, da det var 45,45 % på tidspunktet for den foregående folketælling. Det er imidlertid vigtigt at påpege, at antallet af personer i den erhvervsaktive alder i 2001 stadig var 6,394, hvilket på daværende tidspunkt var 65,87 % af befolkningen. I 2011 faldt antallet af personer i den erhvervsaktive alder, men deres andel steg i den samlede befolkning (67,51 %). I 2011 var andelen af daglige pendlere fra kommunen 29,31 %, mens andelen af lokalt beskæftigede lokale beboere var 70,69 %. Siden 2001 er andelen af daglige pendlingsmedarbejdere steget betydeligt (2001: 11,94 %). Dataene vedrører grundlæggende en indsnævring af mulighederne på det lokale arbejdsmarked. Arbejdsløsheden i byen er fortsat et stort problem. Statistiske data viser, at arbejdsløsheden i byen (7,6 %) og dens snævrere område (7,6 % i distriktet) i 2011 lå betydeligt over det nationale gennemsnit (5,7 %) og de kombinerede distrikter (5,8 %). Samtidig viser tallene et mere gunstigt billede end i 2001, da forskellen var større. Indikatoren "sats for personer uden regelmæssig indkomst i aktiv alder" illustrerer indkomstulemperne i regionen. I 2001 var værdien heraf 50,7 % i Kunszentmárton mod 36,9 % på nationalt plan. I 2011 forbedredes indikatoren til 41,4 % i byen til 33 % på nationalt plan, og efterslæbet af indikatoren faldt fra nationalt plan. Ovenstående data bekræfter også, at den rolle, som bæredygtige transportformer (gange, cykling, offentlig transport) spiller i kommunen, er stærkere end national, hvilket ikke afspejles i byens cykelinfrastruktur, som viser et ret ufuldstændigt billede. Undersøgelser, der er foretaget for at understøtte byens integrerede byudviklingsstrategi, har allerede vist, at en af de alvorlige svagheder i byens situation er, at cykeladgangen til den industripark, der rummer store arbejdsgivere, og Érpart Sporttelep, som har et stærkt udviklingspotentiale, ikke er sikker, men kun kan løses ved at røre ved de nationale veje. Inden for rammerne af udviklingen i overensstemmelse med de eksisterende byplanlægningsinstrumenter har kommunen primært til hensigt at imødekomme disse behov over flere årtier. Med gennemførelsen af dette projekt er kommunens mål som følger: — Gennemførelse af en transportudviklingsforanstaltning, der skaber betingelser for bæredygtig transport — Kompleks, gensidigt forstærkende udvikling af transportbetingelser og -måder At gøre mobiliteten i byerne mere bæredygtig — Forøgelse af andelen af fodgængere, cyklister eller brugere af offentlig transport — Mindskelse af risikoen for ulykker Forbedring af bylandskabet. Øget befolkningsretention. — Bidrag til modvirkning af klimaændringer, reduktion af CO2-emissioner og skabelse af et beboeligt by- og kommunalt miljø. Fremme af betingelserne for jobskabelse er en vigtig prioritet for kommunens opgaver. I den forbindelse er der en vigtig rolle at spille med hensyn til at lette og lette bybefolkningens adgang til arbejde. Under hensyntagen hertil agter kommunen som det første hovedprojektelement at gennemføre opførelsen af en cykelsti for at sikre, at de mennesker, der arbejder i industriparken, kan komme i arbejde. Den planlagte cykelvenlige rute forbinder arbejdspladser uden for byområdet med byområdet, byens centrum og jernbanen, hvilket forbedrer tilgængeligheden af det økonomiske område i henhold til planlægningsplanen. Hovedet (Danish)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton ligger på den vänstra stranden av Hármas-Körös, i södra delen av Jász-Nagykun-Szolnok län, den sydligaste staden i norra Great Plain regionen. Det ligger i ett helt platt område, inom Stora Slätten, vid skärningspunkten mellan Tisza-regionen och det lilla området mellan Mures-Körös-regionen. Staden byggdes enligt ett av hörnen av Körös, centrum av Tiszazug. Tillgång till byn tillhandahålls genom vägar 44, 45 och 442. Highway 44 är en av landets viktigaste öst-västorienterade transitvägar. Tack vare detta ligger staden 50 km från motorvägen M5 och 135 km från Budapest. Motorväg 45, som passerar genom staden, tillåter trafik till de södra delarna av landet och länder i söder, samt transport av varor. Järnvägstransporter tillhandahålls på järnvägslinjerna Szolnok-Szentes och Lakitelek-Szentes. Det område som bildas av Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmárton – Martfа – Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) definieras av det regionala utvecklingskonceptet Jász-Nagykun-Szolnok som ett centralt område med Szolnok-Kecskemét. I dokumentet planeras en förstärkning av Kunszentmártons yrkeslogistik som transportnav. I staden Kunszentmárton var antalet personer i arbetsför ålder (15–64 år) 5 883 år 2011, varav 54,73 % var sysselsatta. Detta är mer gynnsamt än 2001, eftersom det var 45,45 % vid tidpunkten för den föregående folkräkningen. Det är dock viktigt att påpeka att antalet personer i arbetsför ålder år 2001 fortfarande uppgick till 6 394 personer, vilket var 65,87 % av befolkningen vid den tidpunkten. År 2011 minskade antalet personer i arbetsför ålder, men deras andel av den totala befolkningen ökade (67,51 %). År 2011 var andelen dagliga pendlingsarbetare från kommunen 29,31 %, medan andelen lokalt sysselsatta var 70,69 %. Sedan 2001 har andelen dagliga pendlingsanställda ökat betydligt (2001: 11,94 %). Uppgifterna avser i huvudsak en minskning av de lokala arbetsmarknadsmöjligheterna. Arbetslösheten i staden är fortfarande ett stort problem. Statistiska uppgifter visar att arbetslösheten i staden (7,6 %) och dess smalare yta (7,6 % i distriktet) år 2011 väsentligt överskred det nationella genomsnittet (5,7 %) och de kombinerade distrikten (5,8 %). Samtidigt visar siffrorna en mer gynnsam bild än 2001, då skillnaden var större. Indikatorn ”tal personer utan regelbunden inkomst i aktiv ålder” illustrerar inkomstnackdelarna i regionen. År 2001 var värdet av detta 50,7 % i Kunszentmárton, jämfört med 36,9 % nationellt. Under 2011 förbättrades indikatorn till 41,4 % i staden, till 33 % på nationell nivå, och eftersläpningen av indikatorn minskade från nationell nivå. Ovanstående uppgifter bekräftar också att de hållbara transportsättens roll (gång, cykling, kollektivtrafik) i kommunen är starkare än nationell, vilket inte återspeglas i stadens cykelinfrastruktur, vilket visar en ganska ofullständig bild. Studier som gjorts till stöd för stadens integrerade stadsutvecklingsstrategi har redan visat att en av de allvarliga svagheterna i stadens situation är det faktum att cykeltillgången till industriparken som rymmer stora arbetsgivare och Érpart Sporttelep, som har en stark utvecklingspotential, inte är säker, men kan bara lösas genom att röra vid riksvägarna. Inom ramen för utvecklingen i linje med de befintliga stadsplaneringsinstrumenten avser kommunen i första hand att tillgodose dessa behov under flera decennier. Med genomförandet av det aktuella projektet är målen för kommunen följande: — Genomförande av en transportutvecklingsåtgärd som skapar förutsättningar för hållbara transporter. — Komplex och ömsesidigt förstärkande utveckling av transportvillkor och transportsätt. — Att göra rörligheten i städer mer hållbar. — Öka andelen fotgängare, cyklister eller kollektivtrafikanvändare. — Minska risken för olyckor, Förbättring av stadslandskapet. Öka befolkningsbehållandet. — Bidra till att begränsa klimatförändringarna, minska koldioxidutsläppen och skapa en levande stads- och kommunal miljö. Främjandet av förutsättningarna för att skapa arbetstillfällen är en viktig prioritering för kommunens uppgifter. I nära samband med detta finns det en viktig roll att spela för att underlätta och underlätta stadsbefolkningens tillgång till arbete. Med hänsyn till detta avser kommunen att som det första huvudprojektelementet genomföra byggandet av en cykelväg för att säkerställa att de som arbetar i industriparken kan komma i arbete. Den planerade cykelvänliga rutten förbinder arbetstillfällen utanför tätortsområdet med stadsområdet, centrum och järnvägen, vilket förbättrar tillgängligheten för det ekonomiska området enligt planeringsplanen. Huvudet (Swedish)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton se nahaja na levem bregu Hármas-Körös, v južnem delu županije Jász-Nagykun-Szolnok, najjužnejše mesto regije Severna Velika nižina. Nahaja se na popolnoma ravnem območju, znotraj Velike nižine, na stičišču osrednje regije Tisza in majhnem območju med regijo Mures-Körös. Mesto je bilo zgrajeno po enem od vogalov Körösa, središča Tiszazuga. Dostop do vasi je zagotovljen s cestami 44, 45 in 442. Avtocesta 44 je ena najpomembnejših vzhodno-zahodno usmerjenih tranzitnih cest v državi. Zaradi tega je mesto oddaljeno 50 km od avtoceste M5 in 135 km od Budimpešte. Avtocesta 45, ki poteka skozi mesto, omogoča promet v južnih delih države in držav na jugu, kot tudi prevoz blaga. Železniški prevoz poteka na železniških progah Szolnok-Szentes in Lakitelek-Szentes. Območje, ki ga tvori Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmárton – Martfů – Törökszentmiklós (Törökszentmiklós), je opredeljeno s konceptom regionalnega razvoja okrožja Jász-Nagykun-Szolnok kot „osrednje območje velike nižine“ s centri Szolnok-Kecskemét. Dokument predvideva okrepitev poklicne logistične vloge Kunszentmártona kot prometnega vozlišča. V mestu Kunszentmárton je število delovno sposobnih ljudi (15–64 let) leta 2011 znašalo 5,883 oseb, od tega jih je bilo 54,73 % zaposlenih. To je ugodnejše kot leta 2001, saj je bilo v času prejšnjega popisa 45,45 %. Vendar je treba poudariti, da je bilo leta 2001 število delovno sposobnih ljudi še vedno 6,394, kar je 65,87 % takratnega prebivalstva. Do leta 2011 se je število delovno sposobnih ljudi zmanjšalo, vendar se je njihov delež v celotnem prebivalstvu povečal (67,51 %). Leta 2011 je delež dnevnih delavcev, ki se vozijo na delo iz občine, znašal 29,31 %, delež lokalnih prebivalcev pa 70,69 %. Od leta 2001 se je delež dnevnih delavcev na delo znatno povečal (2001: 11,94 %). Podatki se v bistvu nanašajo na zmanjšanje priložnosti na lokalnem trgu dela. Brezposelnost v mestu je še vedno velik problem. Statistični podatki kažejo, da je leta 2011 stopnja brezposelnosti v mestu (7,6 %) in njegovem ožjem območju (7,6 % v okrožju) znatno presegla nacionalno povprečje (5,7 %) in kombinirana okrožja (5,8 %). Hkrati številke kažejo ugodnejšo sliko kot leta 2001, ko je bila razlika večja. Kazalnik „stopnja oseb brez rednega dohodka v aktivni starosti“ ponazarja dohodkovno prikrajšanost v regiji. Leta 2001 je bila vrednost v Kunszentmártonu 50,7 % v primerjavi s 36,9 % na nacionalni ravni. Leta 2011 se je kazalnik izboljšal na 41,4 % v mestu, na 33 % na nacionalni ravni, zaostanek kazalnika pa se je zmanjšal z nacionalne ravni. Navedeni podatki potrjujejo tudi, da je vloga trajnostnih načinov prevoza (hoja, kolesarjenje, javni prevoz) v občini močnejša od nacionalne, kar se ne odraža v mestni kolesarski infrastrukturi, kar kaže precej nepopolno sliko. Študije, ki so bile izvedene v podporo mestni celostni strategiji urbanega razvoja, so že pokazale, da je ena od resnih slabosti mestnega položaja dejstvo, da dostop do kolesa v industrijskem parku, ki sprejme večje delodajalce in Érpart Sporttelep, ki ima velik razvojni potencial, ni varen, ampak ga je mogoče rešiti le z dotikom nacionalnih cest. V okviru razvoja v skladu z obstoječimi urbanističnimi instrumenti namerava občina na te potrebe odgovoriti predvsem več desetletij. Z izvedbo tega projekta so cilji občine naslednji: — Izvajanje ukrepa za razvoj prometa, ki ustvarja pogoje za trajnostni promet; — Zapleten razvoj prevoznih pogojev in načinov prevoza, ki se medsebojno krepi; — Zagotavljanje bolj trajnostne mobilnosti v mestih; — Povečanje deleža pešcev, kolesarjev ali uporabnikov javnega prevoza; Zmanjšanje tveganja nesreč; Izboljšanje urbane krajine. Povečanje zadrževanja prebivalstva. Prispevanje k blažitvi podnebnih sprememb, zmanjšanje emisij CO2 in ustvarjanje mestnega in občinskega okolja, ki je primerno za življenje. Spodbujanje pogojev za ustvarjanje delovnih mest je pomembna prednostna naloga občinskih nalog. V tesni povezavi ima pomembno vlogo pri olajševanju in olajševanju dostopa mestnega prebivalstva do dela. Ob upoštevanju tega namerava občina kot prvi glavni element projekta izvesti gradnjo kolesarske poti, da bi ljudem, ki delajo v industrijskem parku, omogočili delo. Načrtovana kolesarsko prijazna pot povezuje delovna mesta zunaj urbanega območja z urbanim območjem, mestnim središčem in železnico, kar izboljšuje razpoložljivost gospodarskega prostora v skladu z načrtom. Glava (Slovenian)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton sijaitsee Hármas-Körösin vasemmalla rannalla Jász-Nagykun-Szolnokin läänin eteläosassa, pohjoisen Suuren tasangon alueen eteläisimmässä kaupungissa. Se sijaitsee täysin tasaisella alueella, Suuren tasangon alueella, Keski-Tiszan alueen ja Mures-Körösin alueen välisellä pienellä alueella. Kaupunki rakennettiin Tiszazugin keskustan Körösin kulman mukaan. Kylään pääsee kulkuväylillä 44, 45 ja 442. Highway 44 on yksi maan tärkeimmistä itä-länsisuuntaisista kauttakulkuväylistä. Tämän ansiosta kaupunki on 50 km:n päässä M5-moottoritieltä ja 135 km:n päässä Budapestista. Valtatie 45, joka kulkee kaupungin läpi, mahdollistaa liikenteen maan eteläosissa ja etelän maissa sekä tavarakuljetukset. Rautatieliikenne tapahtuu Szolnok-Szentes- ja Lakitelek-Szentes-rautatieyhteyksillä. Alue, jonka muodostaa Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmárton – Martfán – Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) määritellään Jász-Nagykun-Szolnok-Szolnok-Szolnok läänin alueeksi, jossa on Szolnok-Kecskemétin keskuksia. Asiakirjassa esitetään Kunszentmártonin työlogistisen aseman vahvistamista liikenteen solmukohtana. Kunszentmártonin kaupungissa työikäisiä (15–64-vuotiaita) oli 5 883 vuonna 2011, joista työllisiä oli 54,73 prosenttia. Tämä on suotuisampaa kuin vuonna 2001, sillä edellisen väestönlaskennan aikaan se oli 45,45 prosenttia. On kuitenkin tärkeää huomauttaa, että vuonna 2001 työikäisiä oli vielä 6,394, mikä oli 65,87 prosenttia väestöstä tuolloin. Työikäisten määrä väheni vuoteen 2011 mennessä, mutta heidän osuutensa koko väestöstä kasvoi (67,51 %). Vuonna 2011 kunnan päivittäisten työmatkatyöntekijöiden osuus oli 29,31 %, kun taas paikallisten asukkaiden osuus oli 70,69 %. Vuodesta 2001 lähtien päivittäisten työmatkatyöntekijöiden osuus on kasvanut merkittävästi (2001: 11,94 %). Tiedot viittaavat lähinnä paikallisten työmarkkinamahdollisuuksien kaventumiseen. Työttömyys kaupungissa on edelleen suuri ongelma. Tilastotiedot osoittavat, että vuonna 2011 kaupungin työttömyysaste (7,6 %) ja kapeampi alue (7,6 %) ylittivät huomattavasti kansallisen keskiarvon (5,7 %) ja yhdistetyt piirikunnat (5,8 %). Samaan aikaan luvut osoittavat suotuisampaa kuvaa kuin vuonna 2001, jolloin ero oli suurempi. Indikaattori, jonka mukaan aktiivisella iällä ei ole säännöllisiä tuloja, kuvastaa alueen tulohaittoja. Vuonna 2001 sen arvo oli 50,7 prosenttia Kunszentmártonissa, kun vastaava luku oli 36,9 prosenttia. Vuonna 2011 indikaattori parani 41,4 prosenttiin kaupungissa, 33 prosenttiin kansallisella tasolla, ja indikaattorin suma pieneni kansallisesta tasosta. Edellä esitetyt tiedot vahvistavat myös, että kestävien liikennemuotojen (kävely, pyöräily, julkinen liikenne) rooli kunnassa on vahvempi kuin kansallinen, mikä ei näy kaupungin pyöräilyinfrastruktuurissa, joka on melko epätäydellinen. Kaupungin yhdennetyn kaupunkikehitysstrategian tueksi tehdyt tutkimukset ovat jo osoittaneet, että yksi kaupungin tilanteen vakavista heikkouksista on se, että suurten työnantajien ja Érpart Sporttelepin, jolla on vahva kehityspotentiaali, polkupyörien pääsy polkupyöriin ei ole turvallista, vaan se voidaan ratkaista vain koskettamalla kansallisia teitä. Nykyisten kaupunkisuunnitteluvälineiden mukaisen kehittämisen puitteissa kunta aikoo ensisijaisesti vastata näihin tarpeisiin useiden vuosikymmenten ajan. Tämän hankkeen toteutuksen myötä kunnan tavoitteet ovat seuraavat: — Sellaisen liikenteen kehittämistoimenpiteen toteuttaminen, jolla luodaan edellytykset kestävälle liikenteelle; — Monimutkainen, toisiaan vahvistava liikenneolosuhteiden ja -muotojen kehittäminen; — Kaupunkiliikenteen kestävyyden parantaminen; — Jalankulkijoiden, pyöräilijöiden tai julkisen liikenteen käyttäjien osuuden lisääminen; — Onnettomuusriskin vähentäminen; Kaupunkimaiseman parantaminen. Väestön pysyvyyden lisääminen. — Edistetään ilmastonmuutoksen hillitsemistä, vähennetään hiilidioksidipäästöjä ja luodaan elävä kaupunki- ja kuntaympäristö. Työpaikkojen luomisen edellytysten edistäminen on kunnan tehtävien tärkeä painopiste. Tässä yhteydessä on tärkeä rooli kaupunkiväestön työnsaannin helpottamisessa ja helpottamisessa. Tämän huomioon ottaen kunta aikoo ensimmäisenä hankkeena toteuttaa kiertoradan rakentamisen, jolla varmistetaan, että teollisuuspuistossa työskentelevät pääsevät töihin. Suunniteltu pyöräilyystävällinen reitti yhdistää kaupunkialueen ulkopuoliset työpaikat kaupunkialueeseen, keskustaan ja rautatieän, mikä parantaa talousalueen käytettävyyttä suunnittelusuunnitelman mukaisesti. Pää (Finnish)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton tinsab fuq ix-xatt tax-xellug ta’ Hármas-Körös, fil-parti tan-Nofsinhar tal-kontea ta’ Jász-Nagykun-Szolnok, il-belt l-aktar fin-Nofsinhar tar-reġjun tal-Pjanura l-Kbira tat-Tramuntana. Jinsab f’żona kompletament ċatta, fil-Pjanura l-Kbira, fl-intersezzjoni tar-reġjun Ċentrali ta’ Tisza u ż-żona żgħira bejn ir-reġjun ta’ Mures-Körös. Il-belt inbniet skont wieħed mill-kantunieri tal-Körös, iċ-ċentru ta ‘Tiszazug. L-aċċess għar-raħal huwa pprovdut mit-toroq 44, 45 u 442. L-awtostrada 44 hija waħda mit-toroq ta’ tranżitu l-aktar importanti tal-pajjiż orjentati lejn il-Lvant u l-Punent. Bis-saħħa ta’ dan, il-belt hija 50 km mill-awtostrada M5 u 135 km minn Budapest. L-awtostrada 45, li tgħaddi mill-belt, tippermetti t-traffiku lejn il-partijiet tan-Nofsinhar tal-pajjiż u l-pajjiżi lejn in-Nofsinhar, kif ukoll it-trasport tal-merkanzija. It-trasport bil-ferrovija huwa pprovdut fuq il-linji ferrovjarji Szolnok-Szentes u Lakitelek — Szentes. Iż-żona ffurmata minn Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykġrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martfű — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) hija definita mill-kunċett ta’ żvilupp reġjonali ta’ Jász-Nagykun-Szolnok bħala “żona ta’ rwol ċentrali tal-Pjanura Kbar” ma’ ċentri ta’ Szolnok-Kecskemét. Id-dokument jipprevedi t-tisħiħ tar-rwol tal-loġistika okkupazzjonali ta’ Kunszentmárton bħala ċentru tat-trasport. Fil-belt ta’ Kunszentmárton, in-numru ta’ persuni fl-età tax-xogħol (15–64 sena) kien ta’ 5.883 fl-2011, li 54.73 % minnhom kienu impjegati. Dan huwa aktar favorevoli milli fl-2001, peress li kien 45.45 % fiż-żmien taċ-ċensiment preċedenti. Madankollu, huwa importanti li wieħed jinnota li fl-2001 in-numru ta’ persuni fl-età tax-xogħol kien għadu 6.394, li dak iż-żmien kien 65.87 % tal-popolazzjoni. Sal-2011, l-għadd ta’ persuni fl-età tax-xogħol naqas, iżda s-sehem tagħhom żdied fil-popolazzjoni totali (67.51 %). Fl-2011, is-sehem ta’ ħaddiema li jivvjaġġaw kuljum mill-muniċipalità kien ta’ 29.31 %, filwaqt li l-proporzjon ta’ residenti lokali impjegati lokalment kien ta’ 70.69 %. Mill-2001, is-sehem tal-impjegati li jivvjaġġaw kuljum żdied b’mod sinifikanti (2001: 11.94 %). Id-data bażikament tirreferi għal tnaqqis fl-opportunitajiet tas-suq tax-xogħol lokali. Il-qgħad fil-belt għadu problema kbira. Id-dejta statistika turi li fl-2011 ir-rata tal-qgħad fil-belt (7.6 %) u ż-żona idjaq tagħha (7.6 % fid-distrett) qabżet b’mod sinifikanti l-medja nazzjonali (5.7 %) u d-distretti kkombinati (5.8 %). Fl-istess ħin, iċ-ċifri juru stampa aktar favorevoli milli fl-2001, dak iż-żmien id-differenza kienet akbar. L-indikatur “rata ta’ persuni mingħajr dħul regolari f’età attiva” juri l-iżvantaġġi tad-dħul fir-reġjun. Fl-2001, il-valur ta’ dan kien ta’ 50.7 % f’Kunszentmárton, meta mqabbel ma’ 36.9 % fuq livell nazzjonali. Fl-2011, l-indikatur tjieb għal 41.4 % fil-belt, għal 33 % fil-livell nazzjonali, u x-xogħol b’lura tal-indikatur naqas mil-livell nazzjonali. Id-data ta’ hawn fuq tikkonferma wkoll li r-rwol tal-modi sostenibbli tat-trasport (il-mixi, iċ-ċikliżmu, it-trasport pubbliku) fil-muniċipalità huwa aktar b’saħħtu minn dak nazzjonali, li mhuwiex rifless fl-infrastruttura taċ-ċikliżmu tal-belt, li turi stampa pjuttost inkompleta. Studji mwettqa biex jirfdu l-Istrateġija għall-Iżvilupp Urban Integrat tal-belt diġà wrew li waħda mid-dgħufijiet serji tas-sitwazzjoni tal-belt hija l-fatt li l-aċċess għar-roti tal-park industrijali li jakkomoda lil dawk li jħaddmu l-kbar u l-Érpart Sporttelep, li għandu potenzjal qawwi ta’ żvilupp, mhuwiex sikur, iżda jista’ jiġi solvut biss billi jintmessu t-toroq nazzjonali. Fil-qafas tal-iżvilupp f’konformità mal-istrumenti eżistenti tal-ippjanar urban, il-muniċipalità primarjament għandha l-ħsieb li twieġeb għal dawn il-ħtiġijiet matul diversi għexieren ta’ snin. Bl-implimentazzjoni ta’ dan il-proġett, l-għanijiet tal-muniċipalità huma kif ġej: — L-implimentazzjoni ta’ miżura għall-iżvilupp tat-trasport li toħloq kundizzjonijiet għal trasport sostenibbli; — Żvilupp kumpless u li jsaħħaħ lil xulxin tal-kundizzjonijiet u l-modi tat-trasport; — Biex il-mobilità urbana ssir aktar sostenibbli; — Żieda fis-sehem ta’ persuni mexjin, ċiklisti jew utenti tat-trasport pubbliku; — It-tnaqqis tar-riskju ta’ inċidenti; — Titjib tal-pajsaġġ urban. — Iż-żieda fiż-żamma tal-popolazzjoni. — Il-kontribut għall-mitigazzjoni tat-tibdil fil-klima, it-tnaqqis tal-emissjonijiet tas-CO2 u l-ħolqien ta’ ambjent urban u muniċipali abitabbli. Il-promozzjoni tal-kundizzjonijiet għall-ħolqien tal-impjiegi hija prijorità importanti tal-kompiti tal-muniċipalità. B’rabta mill-qrib ma’ dan, hemm rwol importanti x’jaqdi fl-iffaċilitar u l-iffaċilitar tal-aċċess tal-popolazzjoni urbana għax-xogħol. B’kunsiderazzjoni ta’ dan, il-muniċipalità għandha l-ħsieb li timplimenta, bħala l-ewwel element ewlieni tal-proġett, il-kostruzzjoni ta’ triq għaċ-ċikliżmu biex tiżgura li n-nies li jaħdmu fil-park industrijali jkunu jistgħu jibdew jaħdmu. Ir-rotta ppjan... (Maltese)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton ligt aan de linkeroever van Hármas-Körös, in het zuidelijke deel van het graafschap Jász-Nagykun-Szolnok, de meest zuidelijke stad van de Noordelijke Grote Vlakte. Het is gelegen in een volledig vlak gebied, binnen de Grote Vlakte, op het kruispunt van de regio Centraal Tisza en het kleine gebied tussen de regio Mures-Körös. De stad werd gebouwd volgens een van de hoeken van de Körös, het centrum van Tiszazug. Toegang tot het dorp wordt geboden door wegen 44, 45 en 442. Highway 44 is een van de belangrijkste Oost-West-georiënteerde transitwegen van het land. Dankzij dit, de stad ligt op 50 km van de snelweg M5 en 135 km van Boedapest. Snelweg 45, die door de stad loopt, maakt verkeer naar de zuidelijke delen van het land en landen naar het zuiden mogelijk, evenals het vervoer van goederen. Spoorvervoer wordt verzorgd op de spoorlijnen Szolnok-Szentes en Lakitelek — Szentes. Het gebied gevormd door Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martfđ — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) wordt gedefinieerd door het regionale ontwikkelingsconcept van Jász-Nagykun-Szolnok County als een „Central Great Plain pool area” met Szolnok-Kecskemét centra. Het document voorziet in de versterking van de professionele logistieke rol van Kunszentmárton als transporthub. In de stad Kunszentmárton was het aantal mensen in de werkende leeftijd (15-64) in 2011 5,883, waarvan 54,73 % werkzaam was. Dit is gunstiger dan in 2001, aangezien het ten tijde van de vorige telling 45,45 % bedroeg. Het is echter belangrijk erop te wijzen dat in 2001 het aantal mensen in de werkende leeftijd nog 6,394 bedroeg, wat op dat moment 65,87 % van de bevolking was. In 2011 nam het aantal mensen in de werkende leeftijd af, maar hun aandeel nam toe in de totale bevolking (67,51 %). In 2011 bedroeg het aandeel van de dagelijkse woon-werknemers van de gemeente 29,31 %, terwijl het aandeel lokale bewoners 70,69 % bedroeg. Sinds 2001 is het aandeel van de dagelijkse woon-werknemers aanzienlijk toegenomen (2001: 11,94 %). De gegevens hebben in wezen betrekking op een verkleining van de kansen op de lokale arbeidsmarkt. De werkloosheid in de stad blijft een groot probleem. Uit statistische gegevens blijkt dat het werkloosheidspercentage in de stad (7,6 %) en het kleinere gebied (7,6 % in het district) in 2011 aanzienlijk hoger waren dan het nationale gemiddelde (5,7 %) en de gecombineerde districten (5,8 %). Tegelijkertijd laten de cijfers een gunstiger beeld zien dan in 2001, toen het verschil groter was. De indicator „het percentage mensen zonder regelmatig inkomen in actieve leeftijd” illustreert de inkomensachterstanden in de regio. In 2001 bedroeg de waarde hiervan 50,7 % in Kunszentmárton, tegenover 36,9 % nationaal. In 2011 verbeterde de indicator tot 41,4 % in de stad, tot 33 % op nationaal niveau, en de achterstand van de indicator nam af van het nationale niveau. De bovenstaande gegevens bevestigen ook dat de rol van duurzame vervoerswijzen (lopen, fietsen, openbaar vervoer) in de gemeente sterker is dan nationaal, wat niet tot uiting komt in de fietsinfrastructuur van de stad, wat een vrij onvolledig beeld laat zien. Studies die zijn uitgevoerd ter ondersteuning van de strategie voor geïntegreerde stedelijke ontwikkeling van de stad hebben al aangetoond dat een van de ernstige zwakke punten van de situatie van de stad het feit is dat de toegang tot de fiets van het industriepark dat grote werkgevers herbergt en de Érpart Sporttelep, die een sterk ontwikkelingspotentieel heeft, niet veilig is, maar alleen kan worden opgelost door de nationale wegen aan te raken. In het kader van de ontwikkeling in lijn met de bestaande stedenbouwkundige instrumenten wil de gemeente in de eerste plaats inspelen op deze behoeften gedurende enkele decennia. Bij de uitvoering van dit project zijn de doelstellingen van de gemeente als volgt: — Uitvoering van een maatregel voor de ontwikkeling van het vervoer die voorwaarden schept voor duurzaam vervoer; — Complexe, wederzijds versterkende ontwikkeling van vervoersvoorwaarden en vervoerswijzen; — Het duurzamer maken van stedelijke mobiliteit; Vergroting van het aandeel voetgangers, fietsers of gebruikers van het openbaar vervoer; — Vermindering van het risico op ongevallen; — Verbetering van het stedelijk landschap. Toenemend bevolkingsbehoud. Bijdragen aan de beperking van de klimaatverandering, het verminderen van de CO2-uitstoot en het creëren van een leefbaar stedelijk en gemeentelijk milieu. De bevordering van de voorwaarden voor het scheppen van banen is een belangrijke prioriteit van de taken van de gemeente. In dit verband is er een belangrijke rol weggelegd bij het vergemakkelijken en vergemakkelijken van de toegang van de stedelijke bevolking tot werk. De gemeente is van plan om als eerste hoofdprojectelement de aanleg van een fietspad uit te voeren om ervoor te zorgen dat de mensen die in het industrieterrein werken, aan de slag kunnen. De geplande fie... (Dutch)
    5 September 2022
    0 references
    Το Kunszentmárton βρίσκεται στην αριστερή όχθη του Hármas-Körös, στο νότιο τμήμα της κομητείας Jász-Nagykun-Szolnok, τη νοτιότερη πόλη της Βόρειας Μεγάλης Πεδιάδας. Βρίσκεται σε μια εντελώς επίπεδη περιοχή, εντός της Μεγάλης Πεδιάδας, στη διασταύρωση της κεντρικής περιοχής Tisza και της μικρής περιοχής μεταξύ της περιοχής Mures-Körös. Η πόλη χτίστηκε σύμφωνα με μια από τις γωνιές του Körös, το κέντρο του Tiszazug. Η πρόσβαση στο χωριό παρέχεται από τους δρόμους 44, 45 και 442. Ο αυτοκινητόδρομος 44 είναι ένας από τους σημαντικότερους δρόμους διέλευσης Ανατολής-Δύσης της χώρας. Χάρη σε αυτό, η πόλη απέχει 50 χιλιόμετρα από τον αυτοκινητόδρομο Μ5 και 135 χιλιόμετρα από τη Βουδαπέστη. Ο αυτοκινητόδρομος 45, ο οποίος διέρχεται από την πόλη, επιτρέπει την κυκλοφορία προς τα νότια τμήματα της χώρας και τις χώρες προς το νότο, καθώς και τη μεταφορά εμπορευμάτων. Οι σιδηροδρομικές μεταφορές παρέχονται στις σιδηροδρομικές γραμμές Szolnok-Szentes και Lakitelek — Szentes. Η περιοχή που σχηματίζεται από το Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martfр — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) ορίζεται από την έννοια της περιφερειακής ανάπτυξης της κομητείας Jász-Nagykun-Szolnok ως «κεντρική περιοχή της μεγάλης πεδιάδας» με τα κέντρα Szolnok-Kecskemét. Το έγγραφο προβλέπει την ενίσχυση του ρόλου επαγγελματικής εφοδιαστικής του Kunszentmárton ως κόμβου μεταφορών. Στην πόλη Kunszentmárton, ο αριθμός των ατόμων σε ηλικία εργασίας (15-64) ήταν 5.883 το 2011, εκ των οποίων το 54,73 % απασχολούνταν. Αυτό είναι ευνοϊκότερο από ό,τι το 2001, καθώς ήταν 45,45 % κατά τον χρόνο της προηγούμενης απογραφής. Ωστόσο, είναι σημαντικό να επισημανθεί ότι το 2001 ο αριθμός των ατόμων σε ηλικία εργασίας εξακολουθούσε να είναι 6,394, δηλαδή το 65,87 % του πληθυσμού εκείνη την εποχή. Μέχρι το 2011, ο αριθμός των ατόμων σε ηλικία εργασίας μειώθηκε, αλλά το μερίδιό τους αυξήθηκε στο συνολικό πληθυσμό (67,51 %). Το 2011, το ποσοστό των ημερήσιων μετακινούμενων εργαζομένων από το Δήμο ήταν 29,31 %, ενώ το ποσοστό των τοπικών απασχολούμενων κατοίκων ήταν 70,69 %. Από το 2001, το ποσοστό των ημερήσιων μετακινούμενων εργαζομένων έχει αυξηθεί σημαντικά (2001: 11,94 %). Τα στοιχεία αναφέρονται βασικά στη μείωση των ευκαιριών της τοπικής αγοράς εργασίας. Η ανεργία στην πόλη παραμένει ένα μεγάλο πρόβλημα. Τα στατιστικά στοιχεία δείχνουν ότι το 2011 το ποσοστό ανεργίας στην πόλη (7,6 %) και η στενότερη περιοχή της (7,6 % στην περιοχή) υπερέβη σημαντικά τον εθνικό μέσο όρο (5,7 %) και τις συνδυασμένες περιφέρειες (5,8 %). Ταυτόχρονα, τα στοιχεία δείχνουν μια πιο ευνοϊκή εικόνα από ό, τι το 2001, όταν η διαφορά ήταν μεγαλύτερη. Ο δείκτης «ποσοστό ατόμων χωρίς κανονικό εισόδημα σε ενεργό ηλικία» απεικονίζει τα εισοδηματικά μειονεκτήματα στην περιοχή. Το 2001, η αξία του ήταν 50,7 % στο Kunszentmárton, έναντι 36,9 % σε εθνικό επίπεδο. Το 2011, ο δείκτης βελτιώθηκε σε 41,4 % στην πόλη, σε 33 % σε εθνικό επίπεδο, και οι καθυστερήσεις του δείκτη μειώθηκαν από το εθνικό επίπεδο. Τα παραπάνω στοιχεία επιβεβαιώνουν επίσης ότι ο ρόλος των βιώσιμων τρόπων μεταφοράς (περπάτημα, ποδηλασία, δημόσιες συγκοινωνίες) στον δήμο είναι ισχυρότερος από τον εθνικό, γεγονός που δεν αντικατοπτρίζεται στις ποδηλατικές υποδομές της πόλης, γεγονός που δείχνει μια μάλλον ελλιπή εικόνα. Μελέτες που πραγματοποιήθηκαν για την υποστήριξη της Ολοκληρωμένης Στρατηγικής Αστικής Ανάπτυξης της πόλης έχουν ήδη αποκαλύψει ότι μία από τις σοβαρές αδυναμίες της κατάστασης της πόλης είναι το γεγονός ότι η πρόσβαση ποδηλάτων στο βιομηχανικό πάρκο που φιλοξενεί μεγάλους εργοδότες και το Érpart Sporttelep, το οποίο έχει ισχυρό αναπτυξιακό δυναμικό, δεν είναι ασφαλές, αλλά μπορεί να επιλυθεί μόνο με την επαφή με τις εθνικές οδούς. Στο πλαίσιο της ανάπτυξης σύμφωνα με τα υφιστάμενα μέσα πολεοδομικού σχεδιασμού, ο δήμος προτίθεται πρωτίστως να ανταποκριθεί σε αυτές τις ανάγκες κατά τη διάρκεια αρκετών δεκαετιών. Με την υλοποίηση του παρόντος έργου, οι στόχοι του Δήμου είναι οι εξής: Εφαρμογή μέτρου ανάπτυξης των μεταφορών που δημιουργεί συνθήκες για βιώσιμες μεταφορές· — Πολύπλοκη, αλληλοενισχυόμενη ανάπτυξη των συνθηκών και των τρόπων μεταφοράς· — Καθιστώντας την αστική κινητικότητα πιο βιώσιμη· — Αύξηση του ποσοστού των πεζών, των ποδηλατών ή των χρηστών των δημόσιων μεταφορών· — Μείωση του κινδύνου ατυχημάτων· — Βελτίωση του αστικού τοπίου. — Αύξηση της πληθυσμιακής διατήρησης. Συμβολή στον μετριασμό της κλιματικής αλλαγής, μείωση των εκπομπών CO2 και δημιουργία βιώσιμου αστικού και δημοτικού περιβάλλοντος. Η προώθηση των συνθηκών για τη δημιουργία θέσεων εργασίας αποτελεί σημαντική προτεραιότητα των καθηκόντων του δήμου. Σε στενή σχέση με αυτό, πρέπει να διαδραματίσει σημαντικό ρόλο στη διευκόλυνση και τη διευκόλυνση της πρόσβασης του αστικού πληθυσμού στην εργασία. Λαμβάνοντας αυτό υπόψη, ο δήμος προτίθεται να υλοποιήσει, ως το πρώτο κύριο στοιχείο του έργου, την κατασκευή ποδηλατοδρόμου για να εξασφαλιστεί ότι οι εργαζόμενοι στο βιομηχανικό πάρκο μπορούν ... (Greek)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmįrton yra kairiajame Hįrmas-Körös krante, pietinėje Jįsz-Nagykun-Szolnok apskrities dalyje, piečiausiame Šiaurės Didžiosios lygumos regione. Jis yra visiškai plokščiame plote, Didžiojoje lygumoje, centrinės Tisos regiono sankirtoje ir nedidelėje vietoje tarp Mures-Körös regiono. Miestas buvo pastatytas pagal vieną iš Körös kampų, Tiszazug centras. Į kaimą galima patekti per 44, 45 ir 442 kelius. Greitkelis 44 yra vienas iš svarbiausių šalies Rytų-Vakarų tranzitinių kelių. Dėl to miestas yra 50 km nuo M5 greitkelio ir 135 km nuo Budapešto. Greitkelis 45, kuris eina per miestą, leidžia eismui į pietines šalies dalis ir šalis į pietus, taip pat prekių transportavimui. Geležinkelių transportas vykdomas geležinkelio linijose Szolnokas-Szentes ir Lakitelek-Szentes. Teritorija, kurią sudaro Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmįrton – Martfт – Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) apibrėžiama pagal Jįso-Nagykuno-Szolnoko apskrities regioninės plėtros koncepciją kaip „centrinę Didžiosios lygumos stulpo teritoriją“ su Szolnok-Kecskemét centrais. Dokumente numatoma stiprinti Kunszentmįrton, kaip transporto mazgo, vaidmenį profesinėje logistikoje. Kunszentmįrton mieste darbingo amžiaus (15–64 m.) žmonių skaičius 2011 m. buvo 5 883, iš kurių 54,73 proc. dirbo. Tai yra palankiau nei 2001 m., nes ankstesnio surašymo metu jis buvo 45,45 %. Tačiau svarbu pažymėti, kad 2001 m. darbingo amžiaus žmonių skaičius vis dar buvo 6 394, t. y. 65,87 % to meto gyventojų. Iki 2011 m. darbingo amžiaus žmonių skaičius sumažėjo, tačiau jų dalis, palyginti su visu gyventojų skaičiumi, padidėjo (67,51 proc.). 2011 m. kasdien į darbą važinėjančių savivaldybės darbuotojų dalis sudarė 29,31 proc., o vietoje dirbančių vietos gyventojų – 70,69 proc. Nuo 2001 m. labai padidėjo kasdien į darbą važinėjančių darbuotojų dalis (2001 m.: 11,94 PROC. Duomenys iš esmės susiję su vietos darbo rinkos galimybių mažėjimu. Nedarbas mieste tebėra didelė problema. Statistiniai duomenys rodo, kad 2011 m. nedarbo lygis mieste (7,6 proc.) ir siauresnėje teritorijoje (7,6 proc. rajone) gerokai viršijo nacionalinį vidurkį (5,7 proc.) ir bendrus rajonus (5,8 proc.). Be to, skaičiai rodo palankesnį vaizdą nei 2001 m., tuo metu skirtumas buvo didesnis. Rodiklis „nuolatinių pajamų neturinčių asmenų skaičius aktyviame amžiuje“ rodo nepalankias pajamas regione. 2001 m. jų vertė buvo 50,7 % Kunszentmįrtone, palyginti su 36,9 % nacionaliniu mastu. 2011 m. rodiklis mieste padidėjo iki 41,4 proc., nacionaliniu lygmeniu – iki 33 proc., o neišnagrinėtų rodiklių skaičius sumažėjo nuo nacionalinio lygmens. Pirmiau pateikti duomenys taip pat patvirtina, kad tvarių transporto rūšių (pėsčiųjų, dviračių, viešojo transporto) vaidmuo savivaldybėje yra stipresnis nei nacionalinis, o tai neatspindi miesto dviračių infrastruktūros, o tai rodo gana neišsamią padėtį. Tyrimai, atlikti siekiant paremti miesto integruotą miestų plėtros strategiją, jau parodė, kad vienas iš rimtų miesto padėties trūkumų yra tai, kad dviračių prieiga prie pramonės parko, kuriame telpa pagrindiniai darbdaviai, ir Érpart Sporttelep, kuris turi didelį plėtros potencialą, nėra saugus, bet gali būti išspręstas tik liečiant nacionalinius kelius. Vykdydama plėtrą pagal esamas miestų planavimo priemones, savivaldybė visų pirma kelis dešimtmečius ketina patenkinti šiuos poreikius. Įgyvendinus šį projektą, savivaldybės tikslai yra tokie: – Transporto plėtros priemonės, kuria sudaromos sąlygos tvariam transportui, įgyvendinimas; – Sudėtingas, vienas kitą papildantis transporto sąlygų ir transporto rūšių plėtojimas; – Padaryti judumą mieste tvaresnį; Didinti pėsčiųjų, dviratininkų ar viešojo transporto naudotojų dalį; – Sumažinti nelaimingų atsitikimų riziką; – Miesto kraštovaizdžio gerinimas. Didinti gyventojų išlaikymą. Prisidėti prie klimato kaitos švelninimo, išmetamo CO2 kiekio mažinimo ir gyvybingos miesto ir savivaldybių aplinkos kūrimo. Darbo vietų kūrimo sąlygų skatinimas yra svarbus savivaldybės uždavinių prioritetas. Atsižvelgiant į tai, svarbu atlikti svarbų vaidmenį sudarant palankesnes sąlygas miesto gyventojams patekti į darbą ir sudarant jiems palankesnes sąlygas. Atsižvelgdama į tai, savivaldybė kaip pirmąjį pagrindinį projekto elementą ketina įgyvendinti dviračių takų tiesimą, kad pramonės parke dirbantys žmonės galėtų pradėti dirbti. Planuojamas dviratininkams draugiškas maršrutas sujungia darbus už miesto teritorijos ribų su miesto teritorija, miesto centru ir geležinkeliu, taip pagerinant ekonominės zonos prieinamumą pagal planavimo planą. Galva (Lithuanian)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton este situat pe malul stâng al orașului Hármas-Körös, în partea de sud a județului Jász-Nagykun-Szolnok, cel mai sudic oraș al regiunii Câmpia de Nord. Este situat într-o zonă complet plată, în cadrul Câmpiei Mari, la intersecția dintre regiunea Tisa Centrală și zona mică dintre regiunea Mureș-Körös. Orașul a fost construit în conformitate cu unul dintre colțurile Körös, centrul orașului Tiszazug. Accesul în sat este asigurat pe drumurile 44, 45 și 442. Autostrada 44 este unul dintre cele mai importante drumuri de tranzit orientate spre est-vest. Datorită acestui fapt, orașul se află la 50 km de autostrada M5 și 135 km de Budapesta. Autostrada 45, care trece prin oraș, permite traficul către părțile sudice ale țării și țările la sud, precum și transportul de mărfuri. Transportul feroviar este asigurat pe liniile de cale ferată Szolnok-Szentes și Lakitelek – Szentes. Aria formată de Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmárton – Martfű – Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) este definită de conceptul de dezvoltare regională al comitatului Jász-Nagykun-Szolnok ca fiind o „zonă centrală de pol” cu centrele Szolnok-Kecskemét. Documentul prevede consolidarea rolului logisticii profesionale al Kunszentmárton ca nod de transport. În orașul Kunszentmárton, numărul persoanelor de vârstă activă (15-64) a fost de 5 883 în 2011, din care 54,73 % erau angajați. Acest lucru este mai favorabil decât în 2001, deoarece era de 45,45 % la momentul recensământului anterior. Cu toate acestea, este important de subliniat că, în 2001, numărul persoanelor de vârstă activă era încă de 6,394, ceea ce reprezenta 65,87 % din populație la momentul respectiv. Până în 2011, numărul persoanelor de vârstă activă a scăzut, dar ponderea acestora a crescut în populația totală (67,51 %). În 2011, ponderea lucrătorilor zilnici care fac naveta din municipalitate a fost de 29,31 %, în timp ce proporția rezidenților locali angajați la nivel local a fost de 70,69 %. Din 2001, ponderea angajaților care fac naveta zilnică a crescut semnificativ (2001: 11,94 %). Datele se referă, în esență, la restrângerea oportunităților de pe piața locală a forței de muncă. Șomajul în oraș rămâne o problemă majoră. Datele statistice arată că în 2011 rata șomajului în oraș (7,6 %) și zona sa mai îngustă (7,6 % în district) au depășit semnificativ media națională (5,7 %) și districtele combinate (5,8 %). În același timp, cifrele arată o imagine mai favorabilă decât în 2001, la momentul respectiv diferența era mai mare. Indicatorul „rata persoanelor fără venit regulat în vârstă activă” ilustrează dezavantajele veniturilor din regiune. În 2001, valoarea acesteia a fost de 50,7 % în Kunszentmárton, comparativ cu 36,9 % la nivel național. În 2011, indicatorul s-a îmbunătățit la 41,4 % în oraș, ajungând la 33 % la nivel național, iar întârzierea indicatorului a scăzut de la nivel național. Datele de mai sus confirmă, de asemenea, că rolul modurilor de transport durabile (mersul pe jos, ciclismul, transportul public) în municipalitate este mai puternic decât cel național, ceea ce nu se reflectă în infrastructura pentru ciclism a orașului, care prezintă o imagine destul de incompletă. Studiile efectuate pentru a susține Strategia de Dezvoltare Urbană Integrată a orașului au arătat deja că una dintre punctele slabe grave ale situației orașului este faptul că accesul pe bicicletă al parcului industrial care găzduiește mari angajatori și Érpart Sporttelep, care are un potențial de dezvoltare puternic, nu este sigur, ci poate fi rezolvat doar prin atingerea drumurilor naționale. În cadrul dezvoltării în conformitate cu instrumentele existente de planificare urbană, municipalitatea intenționează în primul rând să răspundă acestor nevoi pe parcursul mai multor decenii. Odată cu punerea în aplicare a prezentului proiect, obiectivele municipalității sunt următoarele: Punerea în aplicare a unei măsuri de dezvoltare a transporturilor care creează condiții pentru un transport durabil; Dezvoltarea complexă, care se consolidează reciproc, a condițiilor și modurilor de transport; Creșterea durabilității mobilității urbane; Creșterea ponderii pietonilor, bicicliștilor sau utilizatorilor transportului public; Reducerea riscului de accidente; Îmbunătățirea peisajului urban. Creșterea retenției populației. Contribuția la atenuarea schimbărilor climatice, reducerea emisiilor de CO2 și crearea unui mediu urban și municipal viabil. Promovarea condițiilor pentru crearea de locuri de muncă reprezintă o prioritate importantă a sarcinilor municipalității. În strânsă legătură cu aceasta, există un rol important de jucat în facilitarea și facilitarea accesului populației urbane la muncă. Având în vedere acest lucru, municipalitatea intenționează să pună în aplicare, ca prim element principal al proiectului, construirea unei căi de ciclism pentru a se asigura că persoanele care lucrează în parcul industrial pot ajunge la locul de muncă. Traseul planifi... (Romanian)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton liegt am linken Ufer von Hármas-Körös, im südlichen Teil des Kreises Jász-Nagykun-Szolnok, der südlichsten Stadt der nördlichen Großebene. Es liegt in einem völlig ebenen Gebiet, innerhalb der Großen Ebene, an der Kreuzung der zentralen Tisza Region und der kleinen Fläche zwischen der Region Mures-Körös. Die Stadt wurde nach einer der Ecken des Körös, dem Zentrum von Tiszazug, erbaut. Der Zugang zum Dorf erfolgt über die Straßen 44, 45 und 442. Die Autobahn 44 ist eine der wichtigsten Ost-West-orientierten Transitstraßen des Landes. Dank dessen ist die Stadt 50 km von der Autobahn M5 und 135 km von Budapest entfernt. Die Autobahn 45, die durch die Stadt führt, ermöglicht den Verkehr in die südlichen Teile des Landes und Länder im Süden sowie den Transport von Gütern. Der Schienenverkehr erfolgt auf den Bahnlinien Szolnok-Szentes und Lakitelek – Szentes. Das Gebiet, das von Szolnok – Abony – Cegléd – Nagykőrös – Kecskemét – Tiszakécske – Kunszentmárton – Martfű – Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) gebildet wird, wird durch das regionale Entwicklungskonzept des Landkreises Jász-Nagykun-Szolnok als „Zentrales Polgebiet der Großen Ebene“ mit den Zentren Szolnok-Kecskemét definiert. Das Dokument sieht die Stärkung der beruflichen logistischen Rolle von Kunszentmárton als Verkehrsknotenpunkt vor. In der Stadt Kunszentmárton betrug die Zahl der Personen im erwerbsfähigen Alter (15-64 Jahre) im Jahr 2011 5,883, von denen 54,73 % beschäftigt waren. Dies ist günstiger als 2001, da sie zum Zeitpunkt der vorherigen Volkszählung 45,45 % betrug. Es ist jedoch wichtig, darauf hinzuweisen, dass die Zahl der Personen im erwerbsfähigen Alter im Jahr 2001 noch 6,394 betrug, was zu diesem Zeitpunkt 65,87 % der Bevölkerung betrug. Im Jahr 2011 ging die Zahl der Menschen im erwerbsfähigen Alter zurück, ihr Anteil stieg jedoch an der Gesamtbevölkerung (67,51 %). Im Jahr 2011 betrug der Anteil der täglichen Pendler aus der Gemeinde 29,31 %, während der Anteil der lokal beschäftigten Anwohner 70,69 % betrug. Seit 2001 ist der Anteil der täglichen Pendler deutlich gestiegen (2001: 11,94 %. Die Daten beziehen sich im Wesentlichen auf eine Verengung der lokalen Arbeitsmarktchancen. Die Arbeitslosigkeit in der Stadt bleibt ein großes Problem. Statistische Daten zeigen, dass die Arbeitslosenquote in der Stadt (7,6 %) und ihrer schmaleren Fläche (7,6 % im Bezirk) im Jahr 2011 deutlich über dem nationalen Durchschnitt (5,7 %) und den kombinierten Bezirken (5,8 %) lag. Gleichzeitig zeigen die Zahlen ein günstigeres Bild als 2001, da die Differenz größer war. Der Indikator „Personen ohne regelmäßiges Einkommen im aktiven Alter“ veranschaulicht die Einkommensnachteile in der Region. Im Jahr 2001 betrug dieser Wert 50,7 % in Kunszentmárton, verglichen mit 36,9 % auf nationaler Ebene. 2011 verbesserte sich der Indikator auf 41,4 % in der Stadt auf 33 % auf nationaler Ebene, und der Rückstand des Indikators ging von der nationalen Ebene ab. Die oben genannten Daten bestätigen auch, dass die Rolle der nachhaltigen Verkehrsträger (Wandern, Radfahren, öffentliche Verkehrsmittel) in der Gemeinde stärker ist als national, was sich in der Fahrradinfrastruktur der Stadt nicht widerspiegelt, was ein eher unvollständiges Bild zeigt. Studien, die zur Untermauerung der Integrierten Stadtentwicklungsstrategie durchgeführt wurden, haben bereits gezeigt, dass eine der schwerwiegenden Schwächen der Lage der Stadt darin besteht, dass der Fahrradzugang des Industrieparks, der große Arbeitgeber beherbergt, und der Érpart Sporttelep, der ein starkes Entwicklungspotenzial aufweist, nicht sicher ist, sondern nur durch Berühren der Nationalstraßen gelöst werden kann. Im Rahmen der Entwicklung im Einklang mit den bestehenden städtebaulichen Instrumenten will die Gemeinde in erster Linie auf diese Bedürfnisse über mehrere Jahrzehnte eingehen. Mit der Durchführung des vorliegenden Projekts sind die Ziele der Gemeinde wie folgt: — Durchführung einer Verkehrsentwicklungsmaßnahme, die Bedingungen für einen nachhaltigen Verkehr schafft; — Komplexe, sich gegenseitig verstärkende Entwicklung der Verkehrsbedingungen und Verkehrsträger; — Die Mobilität in der Stadt nachhaltiger zu gestalten; — Erhöhung des Anteils von Fußgängern, Radfahrern oder öffentlichen Verkehrsmitteln; — Verringerung des Unfallrisikos; — Verbesserung der städtischen Landschaft. — Zunehmende Bevölkerungsbindung. — Beitrag zur Eindämmung des Klimawandels, Verringerung der CO2-Emissionen und Schaffung einer lebenswerten städtischen und kommunalen Umwelt. Die Förderung der Bedingungen für die Schaffung von Arbeitsplätzen ist eine wichtige Priorität der Aufgaben der Gemeinde. In enger Verbindung damit ist eine wichtige Rolle zu spielen, wenn es darum geht, den Zugang der städtischen Bevölkerung zur Arbeit zu erleichtern und zu erleichtern. Unter Berücksichtigung dessen beabsichtigt die Gemeinde, als erstes Hauptprojektelement den Bau eines Radweges durchzuführen, um sicherzustellen, dass di... (German)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton está situado en la orilla izquierda de Hármas-Körös, en la parte sur del condado de Jász-Nagykun-Szolnok, la ciudad más meridional de la región de la Gran Llanura del Norte. Está situado en una zona completamente plana, dentro de la Gran Llanura, en la intersección de la región de Tisza Central y la pequeña zona entre la región de Mures-Körös. La ciudad fue construida según una de las esquinas de los Körös, el centro de Tiszazug. El acceso al pueblo es proporcionado por las carreteras 44, 45 y 442. La carretera 44 es una de las carreteras de tránsito orientadas al Este-Oeste más importantes del país. Gracias a esto, la ciudad se encuentra a 50 km de la autopista M5 y a 135 km de Budapest. La carretera 45, que pasa por la ciudad, permite el tráfico a las partes del sur del país y los países al sur, así como el transporte de mercancías. El transporte ferroviario se realiza en las líneas ferroviarias Szolnok-Szentes y Lakitelek — Szentes. La zona formada por Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martf? — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós) se define por el concepto de desarrollo regional del condado de Jász-Nagykun-Szolnok como una «zona central de grandes polos» con los centros de Szolnok-Kecskemét. El documento prevé el fortalecimiento del papel logístico ocupacional de Kunszentmárton como centro de transporte. En la localidad de Kunszentmárton, el número de personas en edad de trabajar (15-64) era de 5.883 en 2011, de los cuales el 54,73 % estaban ocupados laboralmente. Esto es más favorable que en 2001, ya que era del 45,45 % en el momento del censo anterior. Sin embargo, es importante señalar que en 2001 el número de personas en edad de trabajar seguía siendo de 6,394, lo que representaba el 65,87 % de la población en ese momento. Para 2011, el número de personas en edad de trabajar disminuyó, pero su proporción aumentó en la población total (67,51 %). En 2011, la proporción de trabajadores diarios que viajaban desde el municipio era del 29,31 %, mientras que la proporción de residentes locales empleados localmente era del 70,69 %. Desde 2001, la proporción de empleados que se desplazan diariamente ha aumentado significativamente (2001: 11,94 %). Los datos se refieren básicamente a una reducción de las oportunidades del mercado laboral local. El desempleo en la ciudad sigue siendo un problema importante. Los datos estadísticos muestran que en 2011 la tasa de desempleo en la ciudad (7,6 %) y su área más estrecha (7,6 % en el distrito) superó significativamente la media nacional (5,7 %) y los distritos combinados (5,8 %). Al mismo tiempo, las cifras muestran un panorama más favorable que en 2001, en ese momento la diferencia era mayor. El indicador «tasa de personas sin ingresos regulares en edad activa» ilustra las desventajas de los ingresos en la región. En 2001, el valor de esto fue del 50,7 % en Kunszentmárton, frente al 36,9 % a nivel nacional. En 2011, el indicador mejoró al 41,4 % en la ciudad, al 33 % a nivel nacional, y el retraso del indicador disminuyó desde el nivel nacional. Los datos anteriores también confirman que el papel de los modos de transporte sostenibles (caminar, andar en bicicleta, transporte público) en el municipio es más fuerte que el nacional, lo que no se refleja en la infraestructura ciclista de la ciudad, lo que muestra una imagen bastante incompleta. Los estudios realizados para sustentar la Estrategia de Desarrollo Urbano Integrado de la ciudad ya han revelado que una de las graves debilidades de la situación de la ciudad es el hecho de que el acceso en bicicleta del parque industrial que acoge a los principales empleadores y el Érpart Sporttelep, que tiene un fuerte potencial de desarrollo, no es seguro, pero solo puede resolverse tocando las carreteras nacionales. En el marco del desarrollo en línea con los instrumentos de planificación urbana existentes, el municipio tiene la intención principal de responder a estas necesidades a lo largo de varias décadas. Con la implementación del presente proyecto, los objetivos del municipio son los siguientes: — Aplicación de una medida de desarrollo del transporte que cree condiciones para un transporte sostenible; — Desarrollo complejo y mutuamente reforzado de las condiciones y modos de transporte; — Hacer que la movilidad urbana sea más sostenible; — Aumentar la proporción de peatones, ciclistas o usuarios del transporte público; — Reducir el riesgo de accidentes; — Mejora del paisaje urbano. — Aumento de la retención de la población. — Contribuir a la mitigación del cambio climático, reducir las emisiones de CO2 y crear un entorno urbano y municipal habitable. La promoción de las condiciones para la creación de empleo es una prioridad importante de las tareas del municipio. En estrecha relación con esto, hay un papel importante que desempeñar para facilitar y facilitar el acceso de la población urbana al trabajo. Teniendo esto en cuenta, el municipio pretende implem... (Spanish)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton atrodas Hármas-Körös kreisajā krastā, Jász-Nagykun-Szolnok grāfistes dienvidu daļā, Ziemeļu Lielā līdzenuma reģiona vistālākajā dienvidu daļā. Tā atrodas pilnīgi līdzenā teritorijā, Lielajā līdzenumā, vietā, kur krustojas Centrālā Tisza reģions un nelielais apgabals starp Mures-Körös reģionu. Pilsēta tika uzcelta saskaņā ar vienu no Körös stūriem, Tiszazug centru. Piekļuvi ciematam nodrošina 44., 45. un 442. ceļi. Automaģistrāle 44 ir viens no valsts svarīgākajiem austrumu-rietumu tranzīta ceļiem. Pateicoties tam, pilsēta atrodas 50 km attālumā no automaģistrāles M5 un 135 km attālumā no Budapeštas. Automaģistrāle 45, kas iet cauri pilsētai, ļauj satiksmi uz valsts dienvidu daļām un valstīm uz dienvidiem, kā arī preču transportu. Dzelzceļa transports tiek nodrošināts pa Szolnok-Szentes un Lakitelek-Szentes dzelzceļa līnijām. Apgabalu, ko veido Szolnok — Abony — Cegléd — Nagykőrös — Kecskemét — Tiszakécske — Kunszentmárton — Martfű — Törökszentmiklós (Törökszentmiklós), nosaka Jász-Nagykun-Szolnok grāfistes reģionālās attīstības jēdziens kā “centrālā lielā līdzenuma teritorija” ar Szolnok-Kecskemét centriem. Dokumentā paredzēts nostiprināt Kunszentmárton kā transporta mezgla profesionālo loģistiku. Kunszentmárton pilsētā darbspējīgā vecuma (15–64 gadi) cilvēku skaits 2011. gadā bija 5 883, no kuriem 54,73 % bija nodarbināti. Tas ir labvēlīgāks nekā 2001. gadā, jo iepriekšējās skaitīšanas laikā tas bija 45,45 %. Tomēr ir svarīgi norādīt, ka 2001. gadā darbspējīgā vecuma cilvēku skaits joprojām bija 6,394, kas tajā laikā bija 65,87 % iedzīvotāju. Līdz 2011. gadam darbspējīgā vecuma cilvēku skaits samazinājās, bet viņu īpatsvars iedzīvotāju kopskaitā palielinājās (67,51 %). 2011. gadā no pašvaldības pārcelto ikdienas darba ņēmēju īpatsvars bija 29,31 %, savukārt vietējā līmenī nodarbināto vietējo iedzīvotāju īpatsvars bija 70,69 %. Kopš 2001. gada ir ievērojami palielinājies to darbinieku īpatsvars, kuri ikdienā pārvietojas uz darbu (2001: 11,94 %). Dati būtībā attiecas uz vietējā darba tirgus iespēju sašaurināšanos. Bezdarbs pilsētā joprojām ir liela problēma. Statistikas dati liecina, ka 2011. gadā bezdarba līmenis pilsētā (7,6 %) un tās šaurākā teritorija (7,6 % rajonā) ievērojami pārsniedza valsts vidējo rādītāju (5,7 %) un apvienotos rajonus (5,8 %). Tajā pašā laikā skaitļi liecina par labvēlīgāku ainu nekā 2001. gadā, kad atšķirība bija lielāka. Rādītājs “to cilvēku īpatsvars, kuriem nav regulāru ienākumu aktīvajā vecumā” atspoguļo ienākumu trūkumu reģionā. 2001. gadā tā vērtība Kunszentmárton bija 50,7 % salīdzinājumā ar 36,9 % valsts līmenī. 2011. gadā rādītājs uzlabojās līdz 41,4 % pilsētā, līdz 33 % valsts līmenī, un neizskatītais rādītājs samazinājās no valsts līmeņa. Iepriekš minētie dati arī apstiprina, ka ilgtspējīga transporta veidu (staigāšana, riteņbraukšana, sabiedriskais transports) nozīme pašvaldībā ir spēcīgāka nekā valsts, kas neatspoguļojas pilsētas velotransporta infrastruktūrā, kas liecina par diezgan nepilnīgu ainu. Pētījumi, kas veikti, lai pamatotu pilsētas integrēto pilsētu attīstības stratēģiju, jau ir atklājuši, ka viens no nopietnajiem trūkumiem pilsētas situācijā ir tas, ka industriālā parka, kurā atrodas lielākie darba devēji, un Érpart Sporttelep, kam ir spēcīgs attīstības potenciāls, piekļuve velosipēdiem nav droša, bet to var atrisināt, tikai pieskaroties valsts ceļiem. Attīstības ietvaros saskaņā ar esošajiem pilsētplānošanas instrumentiem pašvaldība galvenokārt plāno reaģēt uz šīm vajadzībām vairāku desmitgažu laikā. Īstenojot šo projektu, pašvaldības mērķi ir šādi: Transporta attīstības pasākuma īstenošana, kas rada apstākļus ilgtspējīgam transportam; — Sarežģīta, savstarpēji pastiprinoša transporta apstākļu un transporta veidu attīstība; Padarīt mobilitāti pilsētās ilgtspējīgāku; — Gājēju, velosipēdistu vai sabiedriskā transporta lietotāju īpatsvara palielināšana; — Nelaimes gadījumu riska samazināšana; — Pilsētvides ainavas uzlabošana. — Iedzīvotāju skaita palielināšanās. — Veicināt klimata pārmaiņu mazināšanu, samazināt CO2 emisijas un radīt dzīvotspējīgu pilsētu un pašvaldību vidi. Darba vietu radīšanas nosacījumu veicināšana ir svarīga pašvaldības uzdevumu prioritāte. Ciešā saistībā ar to svarīga nozīme ir tam, lai atvieglotu un atvieglotu pilsētu iedzīvotāju piekļuvi darba tirgum. Ņemot to vērā, pašvaldība kā pirmo galveno projekta elementu plāno īstenot veloceliņa būvniecību, lai nodrošinātu, ka industriālajā parkā strādājošie var nokļūt darbā. Plānotais velotransportam draudzīgais maršruts savieno darbavietas ārpus pilsētas teritorijas ar pilsētas teritoriju, pilsētas centru un dzelzceļu, uzlabojot ekonomiskās zonas pieejamību saskaņā ar plānošanas plānu. Galva (Latvian)
    5 September 2022
    0 references
    Kunszentmárton, Jász-Nagykun-Szolnok
    0 references

    Identifiers

    TOP-3.1.1-15-JN1-2016-00002
    0 references